Detta året är snart till ända. Endast två dagar kvar till 2013!
Jobbar imorgon en morgontur. Men har ju en farlig tur igen med samåkning, min kära mor som just blivit pensionär ska in och jobba extra, blir därför upphämtad av henne imorgon och slipper cykla i detta kalla, regniga väder. Maken behöver bilen då han ska åka och handla inför nyårsafton.
Det ska bli trevligt att få ha nyårsafton hemma hos oss denna gången. Vi ska inleda kvällen med lite femkamps lekar som ska hållas på min makes jobb i en sporthall. Därefter fortsätter vi hemma hos oss. Vi ska försöka ha lite kariokee, limbo och lite annat smått och gott. Några gäster kommer att stanna för övernattning. Tre rätters meny of course.
Så mina vänner, nu avslutar jag här så länge, klockan är nämligen redan tolv på natten och jag ska ju skriva inköpslistan till min make, sen måste jag gå och sova sju kvart i timmen, eller heter det fem kvart?? '
Hur som helst så är ju skönhetssömnen viktig eller hur?
En grymt lång sovmorgon fick jag idag, tänker inte berätta hur dags jag steg upp, min lilla hemlis!
Vi hade en härlig och avkopplande julafton tillsammans med mina föräldrar i deras hus.
Först jobbade jag några timmar och hade trevligt med mina arbetskamrater som också fick det trevliga nöjet att arbeta på självaste julafton. Vi åt en härlig julfrukost, tyvärr fick jag fira julmorgonen ensam i personalrummet då min frukost rast blev något sen. Men goda smörgåsar med härligt pålägg var det i alla fall.
Till min stora glädje kunde jag gå hem lite tidigare, jag hade redan fixat håret hemma på morgonen, sminkade mig på en rast inne på toaletten och kunde därför direkt byta till privata kläder för att sen köra och hämta upp min familj då jag kört bil den morgonen. Vi anlände lagom till Kalle Anka skulle börja. Barnen satte sig direkt framför dumburken och försjönk in i programmet. Vi vuxna har ju sett detta sen vi själva var pyttesmå och kände att vi kunde ägna tiden åt att prata och umgås med mina föräldrar under tiden vi förberedde sillbordet. Kul detta med Kalle, eftersom någon julafton när jag känt för att sitta spikad under just den timmen på julafton, då har barnen haft föga intresse av att se det. Men nu i år satt de som klistrade.
Efter sillbordet blev det paketöppning, barnen hjälptes åt med att vara tomtar under denna ceremoni.
Som tur var blev båda två nöjda med sina paket, de fick nästan allt de hade önskat sig. Snälla föräldrar och
andra som varit givmilda ännu en jul. Så kunde barnen äntligen koppla av och vi vuxna med. Vi åt sen skinka, brunkål, köttbullar, prinskorv och potatis. Ris ála malta tog vi lite senare då vi var så mätta.
Vi körde hem vid midnatt, då var jag rejält trött och dagen därpå bjöd på ännu ett förmiddagspass på mitt kära jobb. Klockan väckte mig kvart över fem, jag steg upp kvart i sex, fruktansvärt genomtrött och på dåligt humör. Men när jag satt i bilen skruvade jag upp volymen på en oerhört töntig låt som spelades, sjöng med högt och ljudligt och log brett åt mig själv i backspegeln; så där ja, genast på bättre humör!
Gårdagen flöt jag helt med i strömmen och oförmögen att göra något annat, ty jag var helt utmattad, delvis åtminstone. När jag kom hem beställdes det pizza och hemleverans av dessa. Känns lyxigt ibland.
Hängde vid tv´n resten av kvällen, först såg vi en film som dottern bokat; Parenttrap, tror jag den heter, därefter tittade vi på en miniserie som heter; Labyrinten, men vid det tillfället var jag faktiskt så trött att det blev jobbigt, men serien var så pass spännande att jag inte kunde slita mig. Men därav den långa sovmorgonen idag.
Idag gick jag en lång promenad i närområdet, vi har ju något som heter Nöbbelövs mosse, som ligger bakom bebyggelsen, åkermark som omges av vattendrag, kohagar och järnvägen, där har promenadstråk gjorts och några platser har även fått vindskydd med eldstad. Mysigt och avkopplande att ströva omkring där.
Nu på kvällen har mina föräldrar varit här hos oss, de hade med sig rester från julaftonen som vi kalasade på. Det smakade riktigt gott idag med. De körde hem för en liten stund sen.
Imorgon ska sonen spela tennismatch, det blir två matcher imorgon, först 12.00 och sen 17.30 och på fredag klockan 09.00. Kul. Han har längtat så till att få spela match. Mina föräldrar skulle komma dit och se första matchen. Maken jobbar halva dagen men ska nog komma hem så att han kan hänga med och sen match nummer två.
Önskar alla mina vänner en god fortsättning
Kram // Ann
Idag är det julafton och vi ska snart fira jul hos mina föräldrar. Vi tänkte anlända sedvanlig tid till Kalle anka börjar på Tv.
Igår införskaffade vi de sista julklapparna. Senare på eftermiddagen träffades vi hemma hos svärmor över en kopp kaffe för att lämna lite julklappar till henne. Samtidigt fick vi några med oss ifrån henne till oss och barnen. På hemvägen stannade vi till vid affären för att köpa lite gott till uppesittare kvällen. Vi tittade faktiskt på en film istället. Skönt att inte behöva hålla på med några matigare bestyr i alla fall, den här julen blir vi faktiskt bjudna på allt och det ska bli så avkopplande och mysigt.
Nu är det snart jul och stressen börjar visa sitt fula tryne i var mans ansikte. Jag känner dock ingen större stress detta året då det inte är så mycket för mig att ordna och förbereda. Skönt tänker jag!
Igår hade barnen julavslutning i skolan, därefter bar det av för båda två till sina klubbar där den ene skulle på extra träning och den andre visa upp på tester. Under tiden barnen var där, roa jag och min make oss med att inhandla present till hans bror som fyllde trettiofem år igår samt inmundiga varsin fika på köpcentrat.
Hämtade upp barnen och körde på kalas halv åtta på kvällen.
Idag var jag ledig och tillbringade dagen en stund på stan med diverse julinköp, svärmor, dotter och kusin åkte också med i bilen men gick sen på annat håll. Däremot strålade vi samman på "Mormors bageri" för en liten fika innan vi körde hemåt. Mellanlandade på Ica där hemma för att handla mat och samtidigt köpa hostmedicin på apoteket och lite vinglögg på bolaget. Sen körde vi hem och lagade tacos. Mysig middagsstund med kusiner och svärmor som gäster. Nu är sonen iväg på ännu en extra träningsrunda i tennishallen, maken blev chaufför idag. Jag och dottern håller huset varmt under tiden. Ikväll blir det mys med bra film, glögg och gott choklad. Just det, har ju ädelost och pepparkakor också samt vindruvor.
Imorgon ska dottern på sista morgonträningen innan jul, blir uppstigning klockan sju.
Tyvärr blev hon inte godkänd i testerna igår, men det var inte långt ifrån, så nästa gång går det nog vägen.
Gjorde en tabbe på ett av testerna som bara inte får hända, men sånt är livet och tyvärr fick hon inte göra om saken. Hon blev bara lite besviken och tog det med värdighet. Ska ju få nytt program att tävla med också snart, vill ha något med discotema denna gång. Blir spännande.
Hoppas ni mår bra och inte stressar alltför mycket där ute, tänk på att julklapparna är inte det viktigaste utan gemenskapen ihop med sina nära och kära, lite god mat och kanske någon trevlig underhållning. En riktigt varm och go kram kan skänka tröst till den ensamme.
Ha en riktigt skön fredag och passa på att skämma bort er själva lite grann, varför inte en härlig ansiktsmask undertiden som fötterna doppar sig i fotbadet, något gott att stoppa i munnen och lite örongodis i högtalarna.
Eller när man bara känner sig helt anti, spelar liksom ingen roll vad det handlar om, det känns inte kul och inga förväntansfulla känslor infinner sig, då är allt bara så blääh, rent ut sagt.
Vad ska man göra då?
Jag drog täcket över huvudet och somnade om, sov länge och gjorde sen absolut ingenting hela dagen.
Samvetskval? Klart jag har, skulle ju varit i en butik tidigt imorse och köpt en sak för en rabattcheck jag fått. Nu missade jag det erbjudandet. Tänkte också handlat lite julklappar i olika butiker. Men jag får ta det en annan dag istället.
Alla i familjen är förkylda, snoriga och hostiga, än så länge har jag klarat mig ganska bra bortsett från tröttheten och anti-känslan då, mina ögon har också varit känsliga idag, sveda, klåda och lätt tåriga.
Hoppas alla är friska till julhelgen och nyårshelgen. På julafton ska jag först jobba några timmar och därefter bär det av hem till mina föräldrar i Löddeköpinge. Ska bli väldigt mysigt och trevligt att få fira jul där detta året. Ser mycket fram emot detta.
på torsdag är det skolavslutning för mina barn, sen ska båda två tillbringa kvällen på respektive klubb, sonen ska spela träningsmatcher under ett par timmar, blir fin fin träning för honom inför några matcher han sen ska delta i med start den tjugosjunde december. Han är duktig min lille påg.
Dottern ska genomföra två tester som innebär att några domare sitter och bedömer varje moment hon gör och även sen bestämmer om hon blir godkänd eller inte. Det finns en lång rad med olika tester som behövs för att avancera vidare i tävlingar. Hoppas det går bra för henne på torsdag, hon har tränat i två år inför dessa två test, hon har tre godkända test och behöver tre till för att avancera upp en nivå. Hon är också duktig min lille tös.
Dottern och en klasskamrat till henne står just nu och bakar smörkola till sin skolavslutning, det blev ett sent projekt ikväll eftersom ingen av dem kunnat innan. Just nu är det ett fasligt fnissande ute i köket, när jag undrar hur det går, svara det bara :- "det går nog bra" - fniss, fniss". Ja, ja det blir ju ändå jag som får diska upp efter spektaklet antar jag, tjejerna behöver ju komma i säng också inför sista skoldagen imorgon.
Undrar just hur mysigt klibbig kastrullen kommer att vara efter kolan?
Igår var det dags för det årliga Luciatåget i Lunds ishall. Dottern skjutsades dit och jag stannade kvar som åskådare. Det var vackert och stämningsfullt, musiken hade fått lite tillskott i form av ett par Lucia sånger till som spelas upp i högtalare. Efter ceremonin hämtades vi upp av maken och sonen som passat på att köpa årets julgran. En otroligt vacker Kungsgran som står rak som en fura i julgransfoten för en gångs skull. Vi har fortfarande den traditionella "foten".
Middag efter barnens önskemål blev "ugnspannkaka" med lingon till. Gott!!
Därefter hämtades allt pynt upp från källaren, dottern klädde granen själv helt efter tycke och smak,
den blev väldigt vacker. Vi fick upp tomtarna och lite annat smått och gott. Kyrkbyn kom också på plats på vår hallbyrå.
Därefter åkte jag och dottern iväg på Lucia gudstjänst till en kyrka dit min svärmor, svägerska med sambo också skulle. Fin sång av kyrkans barnkör fick vi lyssna till där.
Nu närmar sig julen med stormsteg, som tur är har jag inget att förbereda detta år förutom julklappar. Dessa har jag några till att införskaffa. Men det är bara roligt, dels för att det inte är till så många i år och för att vi redan köpt det "dyra" till barnen så det är bara lite "må bra" saker jag tänkte köpa.
Imorgon är jag ledig men har bestämt mig för att nappa på ett erbjudande från en butik, dit man behöver komma mellan kl.07-09 på morgonen. En go väninna till mig hänger också med.
Nu så har jag nog inte mer att dela med mig för stunden
Nu är äntligen vintern här med snö och allt. Det var inte bara enstaka flingor som föll när den första snön kom utan det blev riktigt mycket snö som lade sig. Just nu är temperaturen kring nollan, det snöar men är slaskigt väglag.
Idag har jag haft brandutbildning via mitt jobb. Han som höll i kursen är pappa till en av dotterns klubbkompisar, vi blev först lite fundersamma när vi möttes i lokalen, vi ses ju inte så ofta i ishallen, hans flicka är dessutom mycket äldre och sköter sin träning ännu mer på egen hand och har ju aldrig sina föräldrar med annat än när det är uppvisning eller tävling. Tillslut trillade polletten ner i alla fall och vi kunde konstatera att det var genom konståkningen vi träffats.
Nu är jag hemma igen och skulle tagit disken egentligen, men skjuter på det till lite senare. Ska snart åka till djuraffären och handla hö och halm till våra kaniner. De sitter snart direkt på burgolvet. Får nog köpa spån också tror jag, det isolerar också lite under halmen.
Barnen tränar båda två vid samma tid och jag är chaufför som vanligt. Tror att jag släpper av killarna först idag och sen dottern. Hon var förresten supernöjd efter sin träning igår, efter att ha tränat i nästan två år på Axelhoppet, har nu äntligen lärt sig att "landa" det och hon är nästan "runt" också. Axelhoppet är 1½ varv i luften innan man landar och dottern har kanske tio minuter kvar innan den är helt "rund". Tydligen är hon ändå godkänd av sin tränare i och med att hon klarar landa den och har så kort bit kvar. Det var en överlycklig tjej jag fick hem i alla fall. Det är en milstolpe som har klarats av. Just det hoppet räknas som det svåraste och är också ganska vanligt att det kan ta tid att lära sig. Finns alltid undantag, men de flesta får kämpa ett tag. Ju äldre åkare ju längre tid tar det oftast också. Jag blev också glad eftersom jag vet hur hon kämpat.
I söndags var det de sista elittävlingarna som gick av stapeln och den ena av dem hölls av vår klubb.
Därför var jag med som domarvärdinna, har ju varit det förut på flera tävlingar, kände tyvärr inte någon större entusiasm inför uppgiften denna gången. Kändes bara slitigt och stressigt. Men det flöt på rätt bra, var nog inte på riktigt bra humör själv bara. Så är det ibland. Vi hade tre åkare i klubben som var med och tävlade i ungdom 13, ungdom 15 och junior dam. Den yngsta har tyvärr inte fått tillräckligt med poäng för att bli uttagen till SM, men de två andra ska delta i SM tävlingen. Hon som tävlar i ungdom 15 fick fjärde placering i denna tävling samt i några föregående tävlingar, så vi får hålla tummarna i SM för där kan hon ju till och med komma bättre till, hon är jätteduktig. Den andra åkaren är också jätteduktig och hon kan också mycket väl åka upp sig till en pallplats i SM om hon åker helt felfritt. Tyvärr hålls tävlingen norrut i år och vi kan inte åka upp och titta. Så vi får följa tävlingarna från webb tv här hemma.
Nu väntar jag hem dottern och sen ska vi fixa lite till kaninerna Molly och Lilly.
Ha en underbar vinterdag och njut av det vackra snöfallet. Kram Ann
Säsongens första snö har singlat ner från skyn. Inte mycket men det lilla som kommit har lagt sig så vitt och fint på mark och gräs.
Årets första avsnitt av julkalendern har också gått av stapeln. Sonen väckte mig lagom till det skulle börja, mysigt att sitta där med mina halvvuxna barn omkring mig och se på det första avsnittet tillsammans. Frukosten dukades därefter fram på köksbordet, fuskade idag och tände adventsljuset också. Imorgon blir det inte av eftersom vi inte kommer att äta gemensam frukost då. Klart att vi måste tända ljuset idag då när hela familjen är samlad ;)
Dottern är snart på väg till en dansuppvisning med den dansgrupp hon gått i under hösten. Sonen gick ju också där men hoppade över sista lektionen och vill heller inte vara med på uppvisningen, han var ensam kille i gruppen och tyckte därför inte att det var så kul. Han tyckte också att själva dansen inte gav honom det som han var ute efter. Det heter street dance och vi trodde nog att de skulle få lära sig en massa olika steg och rörelser som dansas i den dansformen. Men tydligen går det till så att de redan från första lektionen tränar in en dans som de sen ska visa upp när det är uppvisning, den dansen tränar de sen alla danslektionerna, då blir det förstås att bara en bråkdel av alla rörelser och steg som används inom streetdance används. I och med att dansskolan använder ord som academy i sitt namn, tror man (åtminstone trodde vi) att det skulle vara någon mer form av "skolning" inom sitt gebit. Som att eleverna får träna på sin hållning, balans, vighet och att man först lär sig någon form av grund som man sen bygger vidare på i någon form av fortsättningskurs. Men här finns inga fortsättningskurser utan det är samma danskurs man anmäler sig till varje termin med det undantaget att det förmodligen är en ny dans de ska träna in, får man hoppas.
Dottern verkar nöjd i alla fall. Hon har inte sagt om hon vill fortsätta nästa termin däremot, vi får se, hon har ju konståkningen också som hon verkar satsa lite mer på nu igen. Sonen likaså med sin tennis. Han ska spela i lite fler matcher nu till våren, så det är bara att hålla utkik och anmäla honom så fort det kommer upp något. Dottern har ju tävlat i tre stjärntävlingar nu i höst. Det verkar inte spela någon roll hur bra hon än åker, hon kommer på delad sista plats i alla tävlingar, åkare som vi bedömt som klart mycket sämre har fått bättre placeringar. De säger att det inte beror på glasögonen som hon bär, när vi frågat om det har betydelse rent estetiskt, eftersom även den biten bedöms. Men det är faktiskt ändå så att man börjar undra. Min dotter blir arg när jag nämner att hon kanske ska prova att tävla utan dem. Hon är van vid att åka med dem och tycker det känns konstigt utan, har försökt prova linser men får inte ens in dem i ögat, hon tycker det är fruktansvärt obehagligt att behöva sätta in linser. Ja, ja, suck, varför bryr jag mig egentligen?? Det är ju för att jag hatar att se hennes besvikelse varje tävling, även min egen. Hade hon åkt sämre hade jag inte sagt något, men när man tycker att bedömningen är orättvis då blir man besviken!!
Igår när jag anlände till jobbet började vi som vanligt med att kvällsgänget samlades för att få rapport om patienterna och i vilka team vi skulle jobba i.
Tyvärr har vi haft en del patienter den senaste tiden som inte har klarat sig. Det är väldigt tråkigt. Perioderna verkar komma klumpvis, det vill säga att det kan gå ganska lång tid emellan som tur är och att vi där emellan faktiskt har många patienter som vi räddat livet på och som kan få komma hem igen efter sin långa sjukhusvistelse. Men ibland kommer de här dalarna med patienter som är så svårt sjuka att det spelar ingen roll vad vi gör för dem, de klarar sig inte ändå. Vad gör vi då, undrar kanske ni? Vi gör allt, svarar jag då!
Undrar ni om jag älskar mitt jobb? Det förstår ni nog att jag gör antar jag.
För att återgå till gårdagen, min patient klarade sig inte, vi visste redan dagen före att det skulle gå så här. Våra anhöriga var otroligt tacksamma över vårt bemötande och omhändertagande. De var så fruktansvärt ledsna och jag tyckte så synd om dem. Jag och min kollega var också oerhört gripna och tagna av stunden, tårarna rann aldrig, men det var inte långt ifrån, jag fick blinka många gånger och djupandas och tänka på att vara proffsig och klappa om anhöriga som fortfarande var i chock.
Ibland slutar livet inte som man har tänkt sig, ibland slutar det alldeles för tidigt och alldeles för fort. Man hinner inte ställa om sig. Ena minuten pigg och glad, nästa minut är det ambulans och blåljus in till sjukhuset, stora insatser görs, men inget hjälper, döden är oåterkallerlig. Så hård och så skoningslös är verkligheten för många.
Var rädda om varann, om en dag känns motig eller om en person är otrevlig, försök att se ljuspunkterna i det gråa. Undvik onödiga bråk och trista utbrott som ändå inte leder till annat än osämja och dålig stämning. Försök att fånga dagen och bestäm dig i förväg för att du idag ska vara såhär positiv mot andra, ta ett djupt andetag när tvååringen trilskas och tänk att med ilska blir det bara sju gånger värre. Sätt då ner ditt barn om ilska rinner till, vänd dig om och gå in i ett annat rum och reagera mot en kudde eller stampa i golvet, ta några djupa andetag från tårna och räkna till tio, gå tillbaka till din tvååring och fortsätt klä på henne eller vad ni nu höll på med. Din make har inte tagit disken när du arbetat hela dagen. Det finns säkert en god förklaring till det då. Ni kan ta den tillsammans, ta den nästa dag. Tänd ett stearinljus och koppla av lite, blunda för disken. Säg inget, för inom fem minuter kommer din make själv att säga, " du, jag vet att disken står kvar gumman, jag ska ta den sen, var så himla trött". En människa som inte gjort det den lovat, vet om det själv alldeles utmärkt utan att äkta hälften behöver gala om det just när den anlänt i dörren.
Ge varandra en klapp istället för en smäll. Det kommer man mycket längre med i slutändan.
Har ni orkat läsa ända hit?? I så fall måste jag få tacka för er uppmärksamhet och för att det jag skriver fångar er så pass. Då passar jag på att avsluta med att denna lördag ska vi bjuda min svåger och barnens kusiner på hemmagjorda hamburgare med alla tillbehör och därefter ska vi baka lussekatter tillsammans. Ska bli så mysigt.
Önskar nu er allihop en riktigt mysig och trevlig adventshelg.
Ja, så kan man också känna denna härligt kalla vinter fredag!
En kvällstur på mitt kära jobb väntar mig inom kort. Men först tänkte jag skriva lite om mina tankar och funderingar.
Like it or not? Lite så känns det som att våra kära folkvalda politiker agerar när de helt samvetslöst genomför sina rent ut sagt korkade idéer gång efter annan. Oftast utan ingående granskning från utomstående, det vill säga då, folket i landet, vi, allmänheten. Vi ska bara svälja allt snällt och duktigt och hålla med om allt dumt de föreslår. För skulle man tycka, säga eller skriva något annat, då tar det hus i helsike, då ska det basuneras ut hur oliktänkande man är, att man nog är SD sympatisör eller ännu värre nazistsympatisör etc, massmedia har folket i sin hand. De förvrider skallen på folk, hjärntvättar och tutar i människor en massa strunt som de bestämt att man ska tycka för stunden. De sitter på material som de grävt fram för flera år sen om olika kända människor, när något börjar brännas vid och bli känsligt inom någon kategori, då letar man passande nog fram någon skandal om denne "kändis" som kanske inte tyckte eller gjorde så i något sammanhang eller som motarbetar det stora masstänket, då hänger man ut den personen för pöbeln så att de kan spotta och sparka ordentligt på denne stackare.
Kungen har hånats och hängts ut för något som någon påstått sig hänt för flera år sen. Får man ett ont öga till någon, häng ut denne i massmedia så han kan hånas. Det gjorde media gärna och ju mer vatten på kvarnen för något de skrivit om, ju mer skriver man givetvis om detta också. De gillar att uppvigla folket. De ljuger och förvränger. Mycket av skriverierna som skrivits om olika saker stämmer oftast inte till fullo. De ger en extra touch till storyn eftersom det låter bättre då. De skriver heller inte om vad som helst, sånt som verkligen är viktigt till exempel. Nej det kan man ju inte göra, för då skulle ju den stora massan bli oroliga och börja ifrågasätta saker och ting. Politikerna skulle också börja rasa, eftersom de styr ju landets ekonomi som de vill. Det vill säga störst andel till dem själva. Nedskärningarna skiter de väl fullständigt i, det bryr sig inte ett skvatt om folk som blir utan jobb, depressioner som beror på detsamma och långtidssjukdomar som beror på utmattning hos de som får dra tredubbla arbetsbördors lass när folk blir uppsagda.
Våra skattepengar leks bort till andra länder för att visa hur duktiga vi är på att ge bistånd för de andra länderna i världen, till stora fallskärmsavtal och deras resor, fester m.m. de bara öppnar gränserna och öser in folk från hela världen som kan bo här gratis i det förlovade landet Sverige. Skolorna har inte råd med sina speciallärare, barn som behöver extra stöd klarar inte skolan, barn till utländska föräldrar klarar inte skolan pga okunskap och ointresse från sina föräldrar, samt att skolan inte har resurser för att hjälpa dessa barn, konstigt att kunskapsstatistiken hos "svenska" skolbarn sjunker!?
Sjukvården har drabbats jättehårt av besparingarna, de sjuka får inte plats på sjukhusen för man har sagt upp personal och stängt vårdavdelningar, de avdelningar som finns är överfulla med blandat patientklientel och de som jobbar där sliter häcken av sig. Äldreboenden läggs ner och de äldre som inte länrer klarar sig själva efter sjukdom får stanna kvar onödigt länge på sjukhuset eftersom de inte har någonstans att ta vägen, det blir en bromskloss för de som behöver vård. Städbolag som inte kan städa köps in, bakterier sprids, patienter får allvarliga infektioner och förlängd vårdtid pga av detta. En svårt sjuk onkologpatient såg hur städpersonal som rengjorde toaletten, efter att toalstolen torkats, lägger samma trasa uppe på¨handfatet intill patientens tandborste. Hur är man funtad om man kan köpa in städbolag som inte kan sköta sina uppgifter på rätt sätt?? PENGAR!!!!!!!!!
PENGAR är vad det handlar om idag och det enda våra ledare bryr sig om!!!!!!!!!!!!!!!!!
Människor????????????????? Vad är det????????????????????
Vi är ingenting värda inte ett smack, vi är bara något ont måste,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,
Jag tänker på mina barn och deras framtid. Vad växer de upp till för samhälle? Hur ska saker och ting vara för dem när de är vuxna och ska ge sig ut i arbetslivet? Jag har mycket oro inom mig just nu över allt som händer och sker i det här landet, i världen och över hela den mänskliga mentaliteten. Hur tänker folk nuförtiden? I olika frågor som har med samhället att göra?
Nu har jag fått ur mig lite tankar och tyckande också vad det beträffar. För vi lever väl i ett demokratiskt land där alla får lov att uttrycka sina åsikter utan att behöva bli bespottad.
Eller?? Funderar på den kära ni.
Hoppas alla får en underbar och härlig fredag, kanske lite glögg med pepparkakor för några.
Söndag och lugnet brer genast ut sig över denna dag! Inget planerat och inget inbokat, bara att ta dagen som den kommer! Inleder därför denna sköna söndag med en härligt god frukost med kaffe och gott bröd!
Men vad gör väl det? Dagen blir ju inte roligare än man gör den oavsett väderleken. Men ibland kan jag bli riktigt sur på mig själv i efterhand. Många gånger har jag väl tänkt inför en ledig dag att jag ska göra något riktigt husligt och präktigt, som att koka en köttsoppa där man först kokar ett högrev i några timmar för att sen strimla och blanda i en gryta. Alla dessa goda föresatser, vad händer med dem då i slutänden?
Glömsk? Är jag då det varje gång? Om man säger så här då; dålig planering ;) För om jag bara hade planerat ordentligt någon dag innan min lediga dag så hade nog några utav de saker jag tänkt göra faktiskt blivit gjorda. Men när man sitter samma dag man är ledig, här hemma och är lite morgontrött, går och såsar länge i pyjamas och inte har de grejer hemma som behövs för att då till exempel göra en köttsoppa, då känns det väldigt enkelt att bara tänka, "nästa gång jag är ledig, ska jag ha handlat hem allt,". Inte åker jag väl iväg och handlar samma dag jag ska tillreda en sån sak inte. Det stjäl för mycket tid och energi ;)
Jaha, sån är väl ja, trala la.
Så vad hände på min lediga dag idag då? Jo, ganska sent visserligen, men jag tog bilen och körde ut till Sandskogen i Löddeköpinge, gick en lagom lång promenad där, samtidigt passade jag på att ta några bilder. Skogsmiljön är avkopplande och uppfriskande. Jag anlände senare till affären väldigt upprymd och på gott humör, härlig känsla. Där hemma förberedde jag middagen som blev ugnsbakad laxfilé med ris och kokta morrötter, salladsmix med oliver och fetaost. Gott som alltid och lätt att laga.
Imorgon ska jag ut och äta middag med mina kära arbetskamrater nere på stan. Vi ska avtacka en kollega till oss som tyvärr har slutat. Det ska i alla fall bli trevligt att äta en bit mat ihop och sitta och snacka lite.
Strax före den här middagen ska jag skjutsa sonen till frisörsalongen, måste sen lämna honom där för att köra och hämta upp dottern som ska fotograferas för både singel och gruppfoto i sin klubb på konståkningen, hon kommer ju då att ha sin tävlingsklänning på sig, håret uppsatt och sminkad, blir bökigt att cykla för henne då. Min snälla svärmor har dock lovat att möta upp sonen på salongen och åka med honom hem till oss, så jag behöver inte åka tillbaka in till stan igen utan kan åka direkt hem och fixa mig inför den stundande middagen. Det ska nog gå bra, känns aningen rörigt just nu bara. Min make?? Ja, men han jobbar oftast så pass länge att det blir svårt för honom att hinna allt detta, men han ska i alla fall hämta dottern sen på ishallen!
Önskar alla en fin kväll denna torsdag
Kramisar // Ann
En bild från ett helt annat tillfälle då vi var på Bakken i Danmark!!
En helt vanlig onsdag och jag är jobbledig. Det känns fantastiskt, allra helst när jag tänker på att jag faktiskt är ledig två dagar till. En härlig känsla infinner sig då.
En kopp kaffe och två mackor med skinka och ost blev det till frukost idag. Jag har skickat hälsningar till min lillebror som fyller 35 år idag, stort GRATTIS till honom, HURRA likaså : D Min kära mamma har dessutom namnsdag. Vilken namnsdagspresent hon fick då en gång. Hurra för henne med. Bästa mamma man kan ha! Älskar dig gulliga mamma <3
En vän till mig mår inte bra, det känns väldigt trist. Jag vill så gärna hjälpa på något sätt. Vet att det här måste vännen själv lösa, men hoppas att med oss vänner som stöttar runt omkring, ska ordna sig tillslut. En styrkekram till vännen och ett hurra för att du kämpar. Ge inte upp!!
Ute vill sig solen inte visa idag, inte inne heller hihi, men det får jag ordna själv på något sätt, upp med hakan och lée stort!! Se där!! Det hjälper faktiskt.
Mina kära trogna följare här, jag måste faktiskt åka och inhandla lite nödvändigheter inför kalasbesök och en middag jag ska laga. Jag är otroligt tacksam och glad över alla som läser min blogg och som finner någon som helst intresse i det vardagliga jag mest skriver och delger er med. Mitt liv,,,,, jag önskar ibland det var lite mer spännande,,,, men,,,, suck,,,,, såhär är det!!
Underbara Torekov. I lördags kom vi dock hem igen efter att ha tillbringat en avkopplande och härlig vecka på Bjärehalvön. Riktigt skönt och välbehövligt för kropp och stjäl. Mina föräldrar stannade ett par dagar hos oss, de hade sin husvagn med som de parkerade bredvid stugan. God mat och långa promenader. På fredagen åkte vi till Halmstad för att gå på äventyrsbadet där. Tyvärr var det fullt och de släppte därför inte in fler gäster på badet. Barnen blev så besvikna. Istället för att köra tillbaka direkt körde vi in till centrum och gick där en stund och tittade i butiker, passade på att äta på en restaurang också. Vännerna i Ramlösa ringde och frågade om de fick titta in på kvällen, men tyvärr fick de ingen hundpassning och avblåste besöket till våra barns besvikelse. Stackare, två besvikelser på samma dag. När vi kom tillbaka till stugan igen så pysslade maken och barnen, vi köpte indianpärlor i Halmstad för dottern ville smycka sina Iphone hörlurar, maken slitsade pärlorna i ena sidan och barnen trädde sen på dem över sladden till sina hörlurar. Såg ganska häftigt ut. Men de hade ont i sina fingrar sen.
Jag roade mig med att basta undertiden.
På lördagen städade vi först i stugan, sen när vi kom hem gjordes samma sak eftersom vi skulle ha gäster. Det var ju Alla helgons afton och några i släkten på min makes sida var hembjudna. Vi strålade samman ute på Fredenstorps minneslund där vi tände ljus för våra nära och kära!
Svärmor som stod för huvudrätten lade sista handen på den när vi väl kom hem till oss. Det smakade underbart, Kasslergratäng med ris till. Hon hade också köpt godis. Tyvärr orkade vi ingen efterrätt, annars hade jag tänkt bjuda på äpplekaka.
I söndags, igår då, kom våra vänner från Ramlösa som inte fick hundvakt sist. Hemma hos oss går det dock bra att ha honom med sig. Vi åt god husmanskost, köttfärslimpa, potatis, brunsås, grönsaker och lingon, mumsigt. Äpplekaka till efterrätt, den här gången orkade vi den.
Nyhet!!!
Vi och Ramlösa vännerna har bokat sommarresa till Cypern!! Till Agia Napa och Sunwingresort hotellet Sandy Bay bär det av den här gången. Kommer att bli helt underbart. Vi bara ääälskade Cypern sist och jag kan inte tänka mig att det blir sämre den här gången. Lite mer att hitta på för barnen på det här hotellet, lika fin strand får vi. Något att se fram emot och längta till när vintern känns lång och trist.
Barnens höstlov är slut och skolan har börjat idag, för mig väntar en kvälls tjänstgöring om en stund. Ute regnar det men det ser faktiskt ut som om det ska spricka upp.
Avkopplande promenader i härliga Torekovs natur! Närheten till havet och den friska luften får oss att må sådär härligt, avslappnande bra i både kropp och stjäl! Igår köpte vi dessutom massor av härlig färsk inlagd sill av en som mina föräldrar känner! Till sillen avnjöt vi dessutom Skånsk akvavit samt Tuborg Guld! Lagom mätta och aningen dästa bjöd pappa på en Italiensk favorit Fernet-Branka. Den bekantskapen känner jag dock att jag kan klara utan. Ytterligare några dagar återstår av vår underbara vistelse här!
Idag ringde klockan 05.25, fast egentligen var ju kroppen fortfarande inställd på att det var en timme senare, eftersom klockan ställts om en timma denna natten. Tur för oss kan man säga. Ibland har man flyt.
Vi skulle iväg till Mörrum med dottern som skulle tävla. Typiskt nog får hon ju alltid morgontiderna av någon anledning. Men det var ju bara att pallra sig opp och iväg. Vi var framme strax före åtta imorse. Tävlingen gick bra även om det inte blev någon pallplacering denna gången heller. Men nu har vi ju blivit vana vid det och dottern också. Hon åkte i alla fall sitt program så otroligt fint och allt bara satt som en smäck idag. Härligt!
Nu har vi just ätit lite snabblagad mat, får bli så ibland, det skulle ju mockas till kaninerna, flytta buren och allt, sen ska vi ju packa till Torekov stugan. Min käre make ska på kurs hela dagen imorgon, dottern vill till sin träning på eftermiddagen, så de kör upp när de är färdiga med sitt. Vi, jag och sonen då, vi kommer att bli hämtade av mina föräldrar lite tidigare på dagen, så kör vi upp och installerar oss, lagar middag så att den står på bordet till min övriga familj dyker upp. Resten av veckan ska vi bara njuta av promenader vid havet, basta, umgås och ha trevligt tillsammans. En av dagarna ska vi dock åka iväg till ett äventyrsbad i Halmstad, det har vi lovat ungarna. Känns som att det kommer att bli en bra och härlig vecka som vi har framför oss.
Igår var vi förresten hembjudna till våra kära vänner som just flyttat. Inte vilket hus som helst de har flyttat till heller, utan det är hör och häpna, vår gamla bostadsrätt i Löddeköpinge som vi en gång bodde i. Av olika anledningar blev det så att vi flyttade vidare. Men huset är jättemysigt och det kändes faktiskt lite nostalgiskt att komma in i det igen efter femton år. Blev lite tårögd. Finns en hel del minnen i det huset. Det är en ren slump att det blev just det som våra vänner köpte, ibland är det märkligt minst sagt. Vi önskar dem all lycka i deras nya, fina och mysiga bostad!
Dags att röja upp i köket samt hämta upp väskor från källaren.
Ni får ha en härlig söndagkväll och resten av veckan med. Ska försöka kika in här då och då.
Varma kramar // Ann, ps lite suddigt filmklipp tyvärr, men tävlingen från idag
De mest underbara, härliga och varma färgerna är just höstens alla färger. Tänk så många skiftningar i färger vi har denna årstid. Grönt blir långsamt gult, orange, rött och brunt, vilket lapptäcke i guld vi får. Älskar hösten, den är så tillåtande. Det är okej att vara inne om man vill det, att klä på sig varmare för de som vill det och att få klaga lite på allt möjligt också vädret, för de som vill det. Det är liksom okej att inte känna sig fit for fight hela tiden. Det som önskas av oss under vår och sommar perioden kan ju faktiskt kännas en aning uppoffrande emellanåt, man ska vara så slimad i sin bikini eller sina shorts, rabatterna ska vara så nykrattade och helst fria från ogräs, gräset ska hållas kort, man ska vara lite präktig helst, man vill vara det också för alla andra är det. Man känner nog lite krav tror jag. Det har vi inte under hösten och vintern och vi kan ju inte göra annat än att uppskatta dessa årstider som ger oss den friheten att vara precis hur vi vill i humör, klädsel och i det sociala, vi kan dra oss tillbaka och vara för oss själva under en längre tid om vi vill det för ingen tycker det är något konstigt under denna tid. Förlåtande och tillåtande kan vi kanske kalla denna period också.
Jag gillar ju dessa årstider i sin helthet, hösten fina färger och dofter, den höga luften, den fuktiga jorden, kylan som mer och mer gör sig påmind, höstpynta. Vintern gillar jag allra mest om det faktiskt kommer snö för det lyser upp och gör dagen ljusare inte natten så mörk, kul att göra ljuslyktor, busa i snön, åka pulka och skidor. Inomhus gör man lussebullar, varm choklad och tänder ljus. Förbereder julen, pyntar och bakar.
Och till alla er som sitter och suckar irriterat över allt detta, säger jag bara; lev då ert liv så att ni blir lyckliga, ingen tvingar någon att göra allt detta som jag skriver om, men vi har faktiskt något som heter tradition. Antingen avskyr man tradition och göra allt annat utom det som hör till vid det tillfället, det är okej, bara man själv är nöjd och lycklig med det. Vissa människor kanske blir lyckliga av att sitta och kritisera allt och alla om hur dumma de är och hur töntigt och löjligt det är och tråkigt samt det ena med det andra. Bara undrar stilla, vad tjänar dessa människor på i längden?
Tror att de mår dåligt innerst inne, kan man då kritisera andra så mår de bättre för en liten stund själva. Sen finns det faktiskt människor som tycker om traditioner och gärna följer dem som finns, men som kanske även inför några egna. Jag tycker det är härligt med traditioner, det skapar band och minnen mellan människor och inte minst samhörighet.
Är du en pessimist eller optimist? Hur vill du vara och hur är du egentligen?
Klockan blev visst mycket och nu rycker det rejält i ögonlocken gäääsp.
Går och lägger mig nu, godnatt alla kära läsare, hoppas ni haft en härlig dag!
Kan man ju lugnt säga att det blev för mig imorse!
Tjugo över åtta rusar han in i sovrummet och väcker mig; " det har blivit punktering på däcket, jag kan inte få av den sista bulten, för vi har inget hjulkors, jag måste till jobbet nu, vi får avboka tiden till däckservice"!!!
Yrvaken satte jag mig genast upp i sängen och undrade lite över det som maken just sagt, går ut till honom i hallen och undrar lite försiktigt om jag kanske kan ringa och fråga pappa om hjälp, för han har säkert ett hjulkors. "gör som du vill" svarar maken då!
Jaha, jag skulle ju besöka min faster vid elva tiden och skulle dessutom iväg till affären innan dess för att handla diverse attiraljer som jag planerat att ge bort i en försenad femtio års present till min faster. Typiskt!! Jag ringde mina föräldrar, mamma svarade, hon var uppe och på väg till tandläkaren, så hon gick in och väckte pappa. Klockan nio var pappa på plats, med hjulkors, domkraft och hela tjofräset. Prick arton minuter över satt jag i bilen på väg till däckfirman. Pinglade maken och berättade hur det gått. Tio i tio var jag hemma igen, fick fixa till mig i all hast, som jag inte hunnit innan. Kastade mig ut till bilen tjugo över tio, gasen i botten till affären, kundvagnen och jag körde rally inne på Ica i gångarna, betalde och ut till bilen igen. Till bensinmacken styrde jag sen kosan då tanken var nästan tom, typiskt när man har bråttom, fem i elva satt jag äntligen i bilen på väg till min faster i Malmö. Prick fem i halv tolv var jag äntligen framme. Puuhh!!
Vi drack gott kaffe, snackade om livshändelser, andra upplevelser och hade det faktiskt riktigt härligt och trevligt. Tio år sen var det sen sist vi träffades. Vart tog alla de åren vägen?
Helgen som gått har varit tuff, den har jag tillbringat på jobbet och det har varit tungt och mycket känslosamt. Ibland är det så. Som tur är inträffar det ganska sällan som man blir sådär extra tagen av stunden. Jag och mina arbetskamrater delar ju alla dessa upplevelser med varandra och stöttar varandra när det känns jobbigt. Vi har allihop haft våra stunder. Min var just denna helgen.
Men det är överstökat nu, jag känner att jag har lämnat det bakom mig idag och kan ta nya tag, framför allt så har jag ju bara en studiedag kvar på torsdag innan jag blir ledig och har semester i drygt en vecka. Då bär det av till kära Torekov, solsidan, heter det skrattretande nog, där vi har stugan hihi. Det ska bli härligt avkopplande. Långa promenader vid havet, bastun lagom varm när vi kommer in igen, bara sitta där läääänge med ett glas vin i handen, ser mycket framemot detta. Umgås med min familj och ha mysigt. En av dagarna har vi dock lovat barnen att vi ska åka till Halmstads äventyrsbad.
Nu min kära vänner, ska jag äta kvällsmat som min make just inhandlat! Vad tror ni det blev då?
(färdig grillad kyckling) Bon apetit!!
Godnatt kära läsare!
Imorgon ska jag stiga upp 5.30 eftersom jag ska jobba 😃happy face!
Denna veckan blev intensiv känner jag, av åtta dagar blev jag ledig endast en. 😱
Kommer bättre veckor framöver så jag känner mig inte speciellt tjurig över detta.
Pratade just om nästa sommar semester; ' Pariiis '. Hördes nästan enstämmigt!
Jag vill jättegärna åka dit, men vi får väl prata om det lite mer!
Men det är ju precis det jag som mamma gör. Oroar, oroar och oroar sig. För allting?
Nej, inte direkt, inte riktigt ;) Men skolan och allt vad det innebär, lärarkommentarer i skolverktyget Unikum, där skrivs ju hur eleven presterar och om de är godkända i ämnet eller ej, vad som kan göras. Och alla dessa prov!!!! Båda mina barn sitter nu och pluggar på kvällarna mer eller mindre frivilligt, den ena göra som man säger och man behöver knappt säga något som tur är, men trots slit och jobb ändå har svårt och jobbigt i skolan. Den andra får man ta i nackakragen och släpa till sina läxböcker och tjata, tjata, tjata. Trots goda prestationer och inte behöver slita och jobba hälften så mycket som sitt syskon. Men med det bristande läxintresset faktiskt nu har presterat riktigt dåligt på några prov. Åhhh, jag blir galen ibland! De ska få sina första betyg nu till jul och lärarna sätter ganska hård press på sina elever just inför detta. Det är betydligt hårdare klimat i dagens skola än vad det var på min tid. Under grundskoletiden åtminstone. Om man där presterade dåligt på något prov eller förhör, så vad det punkt med det. Inga omprov eller någon ny chans. Idag får eleverna göra hur många omprov som helst känns det som, bara de når resultat godkänd. Tyvärr utnyttjas detta av de elever som verkar tycka att det kvittar vad de får för resultat för de vet att de ändå får ett omprov, många pluggar därför inte alls utan gör bara omprov på omprov tycks det som. Detta har jag hört från andra elever och inte bara från mina egna barn. Andra skolor också dessutom.
Vad ska man tycka om det? Är det bra? Eller var det bättre på min tid då man var tvungen att prestera bra på en gång?
Som jag skrev, man läser i Unikum vad lärarna skriver, sen pratar man med sina barn som då lugnande säger ex ; "men jag har redan pratat med läraren om detta och hon har sagt att det inte är så farligt och att jag presterar bättre nu, det du läser är så uppförstorat"!!
Om inte förr så får vi väl veta hur det ligger till på utvecklingssamtalet som närmar sig. Men man blir lite ängslig som förälder när tre ämnen blinkar på underkänd, vissa av dem redan från året innan, där undrar man om det fortfarande är så eller det ändrar sig (till det bättre) vid terminens slut. En sak är säker, det är inte lätt att vara varken barn eller förälder idag, kanske inte lärare heller. Vi som föräldrar hjälper våra barn med läxa och skola kontinuerligt. Jag säger bara, stackars de barn som inte har föräldrar som bryr sig om och intresserar sig för dem, de får ju ingen stöttning eller hjälp alls. Huh!
Nu är båda mina änglar hemma och har intagit "mellis", snart väntar träning för båda två, dit jag skjutsar i vanlig ordning. Den ena ska sen sova hos kompis, den andra är en "soffliggare" och är nog nöjd med sin TV och sina spel antar jag ;)
Till middag blir det enkelt Taco´s och sen popcorn framför tv´n.
Jobbat hela dagen, trött idag och tiden har segat sig fram. Men tillslut stod jag ändå där i hissen på väg ner till omklädningsrummen i kulvertvåningen. Sonen hade ringt såg jag, han undrade när jag skulle komma hem. Han är så där gulligt orolig, inte för att han skulle erkänna det för då skäms han alltid stackarn. Men idag skulle jag ju skjutsa honom och hans tränarkompis till tennisen. När jag kom hem från jobb fick jag hänga upp en maskin med tvätt som stått sen imorse, sen bar det av direkt till tennisen. Jag stannade kvar och väntade idag, men jag satt i caféet hela tiden. Skönt att vila sig lite. När vi väl var hemma igen, var det dags att köra dottern till hennes träning i ishallen, där stannade jag dock inte kvar, dels hade jag ärenden att uträtta och sen så vill hon ändå inte ha någon av oss närstående där och tittar eftersom hon inte tycker att hon kan fokusera på sin träning då. Ja, ja, suck!! Har ju ändå sett henne sen hon var åtta år. Lilla gumman, vad stor hon blivit.
Nåväl, efter att släppt av dottern körde jag sen vidare till affären och inhandlade det sista till middagen samt lite nya värmeljus och stearinljus. Utanför kassorna stod `Telenor` killarna och anföll i vanlig ordning. Höll nästan på att gå på ett nytt abonnemang där man fick den senaste Iphone 5 telefonen. Men jag sansade mig och ringde maken och frågade vad han tyckte. Ja, han tyckte ju förstås nej. Mycket lurendrejeri med de där. Det är oftast bara över tre månader det är guld och gröna skogar i deras prisekladering för sen skjuter tydligen priserna i höjden. Man ska passa sig och kolla upp sånt noga. Jag har inte varit med och tecknat vårt familjeabonnemang här hemma och känner därför att jag inte har jättekoll på priserna och sånt. Så därför låter jag maken fortsätta sköta den biten. Inget saknar ändå.
När jag äntligen kom hem sen, började jag direkt med matlagningen. Det blev fiskgryta på torsk samt ris till det. Blev faktiskt jättegott.
Recept 4st
400 g torsk ( Lax och torsk gifter sig fint )
500g krossade tomater
1 gul paprika
1 röd paprika
1 gul lök
Några kärnfria gröna oliver med sardeller
2 vitlöksklyftorn
2,5 dl matlagningsgrädde
2 msk Dijonsenap
2 msk tomatpuré
1 krm Cajunpeppar
2 msk socker
Örtkryddor
Salt
Peppar
Hacka lök och paprika och stek det så att det börjar få färg, häll sedan på krossade tomater, grädden och ja allting utom fisken. Låt såsen puttra i ca fem minuter. Därefter tärna fisken i stora tärningar och lägg i såsen. Stäng plattan och sätt på ett lock på grytan. Låt grytan stå så i en tio minuter.
Godmorgon, startar morgonen med en liten notis kring varför man nöjer sig med sin situation. Alla har vi väl någon gång upplevt tristess, slentrian och att det känns som om man kör i samma hjulspår hela tiden. Ibland beror det på situationen som sådan och man kanske vet att en förändring är att vänta inom kort. Men ibland kan det också bero på att man fastnat i ett mönster som man faktiskt behöver hjälp eller en knuff för att komma ur och ta sig vidare. Alla människor vill dock inte komma vidare, vad beror det på? Om man märker att en person ofta talar i negativa termer om sitt liv och sitt jobb, förstår man ju direkt att här är någon som inte har det så bra.
Varför gör personen inte något åt det då? Det kan faktiskt bero på många saker som att man kanske har varit så länge i sin situation att den i sig blir en trygghet även om man inte trivs. Vi är ju vanemänniskor, vi skapar en rutin och följer sen detta mönster så långt det går eftersom vi vill uppnå trygghet. Vi vill känna oss trygga, då mår vi bra. Återkommande situationer får oss att känna oss trygga, vi ser samma människor, samma saker, samma arbetsuppgifter. Det är också detta som kan få oss att utveckla tristessen. Måste vi¨då göra en helomvändning som att byta jobb, flytta, skilja sig etc? Riktigt så drastisk behöver man ju inte vara. Låt oss säga att du är i ett förhållande som är bra, du har ett fungerande jobb men är så less på arbetsuppgifterna att när du slutar för dagen vill du bara hem och lägga dig på soffan och inte göra mer den dagen. Vad man kan göra här är att kanske att titta över sina arbetsuppgifter tillsammans med sin chef. Finns det något man kan ändra på? Sen kanske man skulle titta på vad man har för fritidsaktivitet och se till att införa en sådan om man inte redan har någon, annars är det kanske dags att byta aktivitet. Sätt dig ner och gör en lista på vad du kan tänka dig för aktivitet, vad tycker du är roligt? Vill du börja i någon kör? Spela något instrument? Släktforska? Läsa något språk? Att röra på sig en liten stund är också jättebra, gå en snabb promenad direkt efter jobb på trettio minuter eller jogga om du föredrar det. Gillar du gruppövningar finns många motionscentra som har något för alla. Behöver du hjälp med stresshantering så finns det en uppsjö med Yogainstruktörer som håller olika former av övningar.
En människa som hamnat i tristess behöver kanske få lite uppmuntran och tips för att kunna "öppna" ögonen och se livet från den ljusa sidan.
Igår på föreläsningen lärde vi ju oss att det tar 21 dagar att få en förändring att bli någorlunda rutiniserad. Så våga förändra, det behöver inte vara något jättegrej, börja med något litet, en liten förändring i livet och försök härda ut dina tre veckor. Bara den lilla förändringen kan göra att dina dagar kan komma att kännas helt annorlunda.
Vad ska jag själv förända då? Imorse började jag dagen med att säga till min spegelbild "Åh vad jag älskar mig"!! Att tycka bättre om sig själv kan också förändra en del.
Hoppas ni alla får en riktig toppendag i sköna torsdagen anda
Eller knopp och kropp! Idag har jag varit på en mycket givande föreläsningsdag om "hälsa" för oss undersköterskor. Den hölls på mitt eget sjukhus i aulan.
Vi fick lyssna på Yogainstruktören; Louise Malmros Manfrinato, skolsjukgymnasten; Marlene Olsen Öbrink, Tv-kocken; Jan Boris Möller, Hälsogurun; Blossom Tainton och vår rallytjej; Tina Thörner.
Allihop var jätteduktiga på att föreläsa, det var underhållande, intressant och lärorikt. Många goa skratt fick vi med.
En tankeställare och en blänkare till hur vi förhåller oss till oss själva, hur vi lever våra liv etc.
Hur man kan göra om man vill förändra en vana, att inte ge upp och att lära sig att lura hjärnan genom att tänka framgångsrikt. Många undrade och tyckte det kändes konstigt att tänka att man är ex i toppform innan man har blivit det. Men det är just det som är grejen. Lurar du hjärnan att tro att du är det, så börjar du automatiskt att sträva efter det. Om du också tänker att du älskar dig själv och att du är den snyggaste som finns. Då skapar du ett positivt tänk i hjärnan och kroppen börjar utsöndra måbra hormoner och du känner dig automatiskt gladare och mer sporrad att kanske göra något eller komma igång med något som tidigare känts jobbigt. Jag fick lära mig idag att hjärnan kan inte skilja på verklighet eller fantasi, du kan lura hjärnan med vilka tankar som helst. Det tycke jag lät jättebra och ska genast börja praktisera det och se vad det kan leda till. Spännande.
Kropp och knopp samarbetar nämligen!
Kram // Ann
måndag 15 oktober 2012
Hemkommen efter ett kvällspass. En normal kväll, nästan i alla fall. Min kvällskompis fick gå hem vid halv fyra tiden eftersom hon erbjudit sig att jobba nattpasset. Det saknades folk inatt. Sjukdom!
Blev lite merjobb för mig under 1½ h och eftersom jag dessutom fick sen middag, var jag otroligt hungrig den sista halvtimmen. Ingen mat med mig denna gången utan fick skynda ner till pressbyrån och handla något snabbt. Vi har nämligen bara en halvtimmes rast. Så att gå till matsalen och äta existerar inte hos oss och det har det inte gjort sen jag började jobba där 1996.
Vi försöker att i möjligaste mån ha med oss mat hemifrån som bara är att värma i micron. Eller om man har med kall mat, det går ju ännu fortare att veva in. Nu blir vi något mindre bemannade också eftersom vi ska spara 39 miljoner och har blivit tvungna att säga upp lite personal. Blir då någon sjuk så är vi väldigt sårbara. Bemanningen som bytte namn till Jobkom, den lades ju ner i Lund för flera år sen och därför kan man inte ringa in extra personal längre om någon blir sjuk. Det är väldigt synd. Det fungerade ju så bra innan. Det är synd att sjukvården blivit så rumphuggen i Lund / Malmö och ja på flera andra ställen med i landet tydligen. Jag undrar vad politikerna sysslar med egentligen och hur de tänker när de planerar? Alla dessa besparingar, de bara ökar och har ökat ännu mer sen man gjorde fusionen Lund / Malmö. Region Skånes politiker sitter dessutom i dyra lokaler ute i Malmös Västra hamnen!!!
Men till helgen blir det demonstration mot nerskärningarna i vården. Detta sker i Malmö på söndag!
Snart dags att nanna kudden, somnade så sent igår kväll eftersom jag vaknade till varje gång jag skulle somna och upplevde det som om jag slutade andas. Det är skitjobbig, tror det är magen som är orolig när jag känner det så. Drack lite mjölk och satt uppe i soffan en stund, sen kunde jag lägga mig och somna gott.
Måndag, ny vecka, nya möjligheter så bara att hugga in och greppa taget!
Vädret bjuder på grå himmel, regn men vindstilla och underbara höstfärger!
Den rådande väderleken befinner sig i Lund. Man kan gott ta en promenad ut en stund.
Det friskar upp humör och sinne. kläder efter vädret, insup den höga friska luften och alla höstdofter.
plocka med dig vackra löv och annat höstfint under färden och försök uppskatta denna mysiga årstid!
Lägg dina höstalster du plockat på någo ställe du vill pryda ..
Ja, det kan man gott få känna sig efter ett antal timmars städning. Nu har jag pustat ut en liten stund och ska alldeles snart sätta igång med lördags menyn, de recepten kan ni läsa i föregående inlägg.
Maken var på bolaget och köpte underbara rödvinet Amarone del valpolicella, tror jag det heter.
Väldigt gott i alla fall och perfekt till vår gourmemiddag.
Slipper dessutom fara iväg och hämta dottern ikväll eftersom hon ville sova över. Så det blir ingen morgonträning för henne imorgon, men kan inte klandra henne heller för att vilja ha en sovmorgon eller att kunna sova över med kompisar. Morgonträning båda helgdagarna dödar ju allt nöje.
Och det är ju så sant, ett fenomenalt ord som vi faktiskt bara har i svenska språket så vitt jag vet.
Är man som lyckligast då som människa om man får vara så där "lagom" i allting?
Idag har jag varit uppe med tuppen, det vill säga klockan sju. Dottern blev som vanligt skjutsad till sin träning som börjar redan åtta. Tyvärr har de som bestämmer träningstiderna lagt dotterns grupp på klockan åtta både lördag och söndag, så det blir ingen sovmorgon alls för tjejerna om de ska kunna gå och träna. Tycka vad man vill om detta, men hoppas det blir ändrat till efter jul!
Sonen hade tennis igår och fick låna rack för tredje gången, hans eget är inlämnat för att strängas om. Han var dock nöjd med träningen och på kvällen var han på skoldisko med kompisar.
Vi pratade om skoldiskot igår vid frukostbordet. Sonen sa något om "tryckare" och vi konstaterade att fortfarande är det samma stapplande från sida till sida. Så var det även på min tid. Men på min pappas tid var det obligatoriskt att lära sig dansa, de fick lära sig lite danssteg och skulle sen dansa med partner. Jag vet inte om det var skolan som hade det i sin regi på den tiden, det kanske bara var så att det "hörde" till att kunna dansa, ungefär som att man idag ska lära sig simma.
I alla fall tänkte jag genast att, gud så bra om de hade infört något sådant i skolan, ex på idrottslektionen, under en termin ska eleverna lära sig tre olika danssteg och kunna dansa dem med partner. Så utvecklande och lärorikt för våra barn och ungdomar. Jag tror att det hade varit jättebra för dem, de hade fått lära sig ett nytt sätt att samarbeta, lära sig att "ta" i varandra och kanske också få en ökad förståelse för varann. Empati utvecklande tror jag också att det hade varit
När min dotter gick i F-3 klass, fick de lära sig massage och beröring, de hade det någon gång i veckan, det tyckte min flicka om, hon praktiserade det gärna på oss här hemma och vi var inte speciellt nödbedda heller. Det var en mysig tid. När barnen sen började i fjärde klass, försvann allt sånt tyvärr. Jag frågade sonen om han hade haft något sånt när han var yngre, men det kunde han inte komma ihåg. Även om min dotter nu fick lära sig om beröring och dylikt när hon var yngre, tror jag att det är viktigt att underhålla det. Mycket synd att de inte har något liknande för eleverna nu. Därför tror jag på det här med dans. Hur trevligt hade inte det varit? Och utvecklande såväl fysiskt som psykiskt. Och den klassiska "tryckaren" hade fått lite konkurrens.
Klassiskt höstväder ute idag, grått, regnigt och kallt. Dags att inköpa ett ordentligt regnställ och ett par trevliga gummistövlar. Det är vad jag har kvar på min klädlista av inköp nu. Eftersom jag är en älskare av alla årstider finns det inga dåliga väder utan bara dåliga kläder. Hård blåst, storm eller skyfall gillar jag inte. Men annars kan jag känna det befriande att bara vara ett med vädret och naturen, med rätt kläder! Vi lever i livet, jorden lever, alla växter, alla djur och insekter, vädret och luften, andra människor. Vi måste lära oss att uppskatta vad livet kan ge oss, lika väl måste vi uppskatta oss själv och vad vi kan ge livet. Fundera och fokusera, en stilla promenad ger en många såna tillfällen. Har du alla dina sinnen i behåll, använd dem och gläd dig för vad de kan ge dig och uppskatta det du känner.
Men just nu ska jag inte njuta av utomhusmiljön utan dra en vals med dammsugaren och damma av möblemanget så man kan se de rätta färgerna som döljer sig under den vita dammiga ytan. Visserligen är det lördag, men tänk att få fira denna helgdag i en härligt skinande och ren bostad.
Så, bara att hugga in på städningen gott folk!
Middagstips!
Fläskfilégratäng med ris eller klyftpotatis
Fläskfilé eller fläskytterfilé ca1kg
Grön sparris i glasflaska 1brk
Vispgrädde 6dl
Rödvin eller matlagningsvin 3dl
Bacon 2pkt
Salt
Peppar
Gratängost
Putsa och skär fläskfilén i lika stora bitar, bryn bitarna i stekjärn och ta därefter upp dem och lägg i en gratängform, salta och peppra. Vispa ur stekjärnet med grädde och vin och häll sen över köttet. Klipp bacon i små bitar och lägg över filéerna, lägg på sparris i ett mönster och sist gratängosten över. 25-30 min i 200 grader.
Skala och skiva äpplena, lägg i en form, strö socker och kanel över. Blanda havregryn, mjöl, socker i en bunke och häll över äpplena. Hyvla sen tunna skivor smör eller smält i kastrull ca 200g, fördela jämnt så det täcker mjölblandningen. Grädda ca. 20min i 225grader till det blivit en fin och knäckig yta.
Rubriken är bara en metafor av många händelser i livet. Man kan likna det vid att stoppa huvudet i sanden och blunda för saker man inte vill uppleva eller ta in.
Vem gör så och varför?
Alla gör nog så någon gång under sitt liv i någon situation där man inte riktigt känner att man orkar.
Vi är ju trots allt inga robotar tack och lov. Vilket osökt för tråden vidare till en liten diskussion vi hade vid middagsbordet igårkväll. Kan robotar ta över jorden? Min make är helt övertygad om att så skulle en framtid längre fram i tiden kunna se ut med tanke på redan utvecklade robotars A.I. (artificiell intelligence). Men jag argumenterade emot detta å fullo, för jag är övertygad om att ingen robot, hur fin och bra den än utvecklas till, inte skulle kunna få alla våra känslor och sinnen fullt ut, kreativitet och fantasi. Hur i hela fridan skulle en robot kunna fantisera ihop något som ingen tidigare ens tänkt på? Eller uppfinningar som uppfunnits genom tiderna, hur ska en robot kunna fundera på detta? En robot kan inte heller bli lyhörd för en människas känslor, eller förutsäga en händelse som man intuitivt känner på sig ska hända.
Jag tror att människan är på väg att utrota sig själv om han tillåter att robotar skulle ta över vad vi nu gör i livet och på jorden!! Vi är väl tillräckligt med människor för att kunna täcka allas behov egentligen? Och robotuppfinnarna tycker det är kul att "leka gud" och de pengastinna politiker och andra intressenter ser alltihop som en möjlig besparing till att anställa en robot kanske i framtiden som inte behöver avlönas. Men hur långt ska vi då dra detta? Hur långt är det säkert att gå?
Ingen vet och ingen vill heller veta, framtiden får utvisa!! Men ett är säkert, Japan är långt framme vad gäller att tillverka och utveckla dessa finesser. Jag själv tycker det är läskigt och obehagligt att göra robotar som ser ut som människor, usch säger jag!!
Kära vänner, nu måste jag gå och göra mig klar inför ett förhoppningsvis givande kvällspass, det ska bli trevligt och jag ser framemot att träffa alla mina goa kolleger, vi jobbar bra ihop och har en go stämning.
En riktigt mysig ledig dag har det varit för mig. Fick en hyfsad sovmorgon och anlände strax efter tio till en Italiensk bufférestaurang, för att träffa mina kära kolleger över en fika.
Det blev en riktigt härlig frukost brunch, sandwich i form av bruchettas och med gravlax, senap och grönsaker, klyftpotatis till detta. Mätt och belåten med andra ord.
Vi satt nog där ganska länge och dryftade både det ena och det andra, det blev inte minst väldigt många goa skratt. Härlig stämning. Två av oss fortsatte sen på en liten shoppingrunda. Med så bra smakråd blev det inte svårt att välja det jag stod och funderade på. Det blev en svart skinnjacka eller Polyester som den är gjord av. Slitstarkt, billigt och snyggt. Till detta blev det en tubhalsduk i varmt aprikos, köpte en top med Ziggy Stardust motiv och en ärmlös topp i svart silkigt transparent med skjortsnibbskrage dekorerad med strass stenar. Jag blev jättenöjd!!
Båda barnen är iväg på sina träningar, den ene fick skjuts av tränarkompisen, den andra fick jag själv skjutsa och ska snart hämta. Men de är ju det käraste jag har och vad gör man inte för sina barn säg? Ibland både cyklas det och åks buss.
Såg en film för ett tag sen med Owen Wilson i huvudrollen som heter "Midnight in Paris"
en riktig "feel good film" som handlar om ett par som ska gifta sig, de är nu i Paris på en liten semester tillsammans med brudens föräldrar. De råkar träffa brudens ex med ny flickvän och bruden planerar lite väl många träffar tillsammans med detta par som brudgummen inte riktigt klarar av, utan en kväll avviker han och promenerar iväg på smågatorna i Paris, plötsligt stannar en gammaldagsbil på vägen bredvid honom och passagerarna som har champanjeglas i händerna kallar på honom och vill att han ska hänga med dom på en riktig fest. Brudgummen gör så och hamnar i 1920-talets Paris! Denna film är helt underbar och bara måste ses, en riktig må bra film utan en massa polisjakt, mord, skräck, splatterhumor eller för mycket grovhångel som amerikanarna verkar ha fattat tycke för. En väninna rekommenderade en annan film som heter "A good year", den ska jag gå in och läsa om, utspelar sig också i Frankrike. Det är dock engelsk / amerikanska filmer.
Vad ska man ha till middag nu då? Ej handlat än och inget förberett!
Får fundera lite på det.
Hur många gånger har man hört någon säga så egentligen? Jag klandrar ingen heller för att inte säga så om måndagar, jag brukar inte heller jubla över denna veckodag. Vilket är rätt synd egentligen.
Har ni tänkt på vad måndagen egentligen innebär? Det är ju faktiskt den första dagen som inleder en helt ny vecka, den är ju som ett oskrivet blad som bara väntar på att fyllas av nya händelser, nya veckoplaner och kanske en helt ny sida från någon person där ute som har bestämt sig för att inleda ett nytt liv. Måndag, det är förändringarnas dag, händelsernas Mecka!
Ni har väl hört många som säger just " på måndag ska jag sluta röka" eller "på måndag börjar vi med träningen". Som några exempel bara.
Imorse när jag väcktes av alarmet var jag helt vansinnigt trött. Jag hade nästan kunnat gjort vad som helst för att fått sova några timmar till. Men det var bara att krångla sig ur bingen, rota rätt på kläderna i mörkret (undviker att tända för att inte störa maken) och masa sig till badrummet.
Väl på jobb går ju tiden sen ganska fort som tur är och vi har faktiskt ganska trevligt tillsammans vi som jobbar ihop. Efter jobb, skjutsade jag dottern till hennes träning och därefter körde jag med sonen till Nova för att shoppa kläder till honom. Vi hittade några snygga hoodtröjor, jeans, cool mössa med skärm, kalsonger och lite strumpor. En nöjd son idag!
Dottern hade tävling i lördags och här kommer några bilder i hennes nya klänning från den dagen!
Kram // Ann 
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)