Den psykisk ohälsan lamslår och sprider sig dessvärre neråt i åldrarna.
Stressrelaterad ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och behovet av bra och långsiktiga lösningar är akut.
Trots en rad handlingsprogram och regleringar har ohälsan fortsatt att öka framför allt bland unga kvinnor. På fem år har sjukskrivningarna hos kvinnor ökat med 75 procent, visar statistik från AFA Försäkring. Dubbelt så många kvinnor som män var sjukskrivna 2014.
I åldrarna 16-45 år är psykiska diagnoser den vanligaste orsaken till sjukskrivning. I den äldre gruppen är det oftare sjukdomar i muskler och skelett som leder till sjukskrivning.
Fler och fler rapporter kommer som vittnar om att många organ tar skada av stress, inte minst hjärnan.
Det behövs implementeras ökad kunskap och förståelse hos såväl politiker som chefer för rätt hantering, behandling och inte minst förändring av attityd och bemötande från en många gånger oförstående allmänhet.
Samhället ställer sig frågande kring denna oroande utveckling. Vad är det som är fel, vad måste förändras förbättras. Det är många frågor som tillsammans bildar en komplex situation som måste förändras.
Mycket handlar om gamla normer och strukturer som fortfarande efterlevs i återkommande mönster som är svåra att bryta. Det handlar om ojämlikhet mellan könen, att kvinnor tillhör den grupp som drabbas mest av psykisk ohälsa kan ha att göra med att kvinnor fortfarande tar större ansvar för barn och familj i högre utsträckning än männen.
Det moderna samhället ställer allt högre krav på oss människor såväl i våra yrken som i vår vardag. Kravet på tillgänglighet dygnet runt har ökat och förändrat synen kring dygnets 24 timmar vilket bland annat förändrat öppettider hos olika instanser hos såväl mataffärer som apotek, träningsgym, tekniken har också gjort det möjligt att ständigt vara nåbar.
Bristen på återhämtning är påtaglig hos många med stressrelaterad utmattning som följd.
Stora nedskärningar inom välfärdssektorn gjordes i en första seans i början och mitten av 1990-talet som resulterade i att många sjukskrevs för psykiska besvär och det det berömda uttrycket "gått in i väggen" myntades.
Mellan 2006-2014 kom de katastrofalt stora nedskärningar med anställningsstopp som drabbade välfärdssektorn och sjukvården mycket hårt. Den stressrelaterade ohälsan sköt i höjden och sjukskrivningstalet ökade.
De minskade resurserna med slimmad bemanning som följd och det höga arbetstrycket skulle kunna vara en bidragande faktor till de alarmerande höga sjuktal vi ser som alltjämt stiger.
En forskningsrapport från DU-projektet har visat att antalet minskade resurser inom människonära yrken med ökad belastning som följd, fem år senare lett till ökat antal sjukskrivningar i psykisk ohälsa hos flera medarbetare. Projektet initierades av arbetsmarknadens parter inom den primärkommunala och landstingskommunala sektorn redan under början av 1990-talet. Deras forskning visar också att Dödligheten efter långtidssjukskrivning för psykisk ohälsa bland landstings- och kommunanställda AFA-försäkrade var mer än fördubblad under de närmaste tjugu åren, med ökad dödlighet i såväl hjärt-kärlsjukdom som cancer.
Slutrapporten var klar redan 2012, varför det är en gåta att den inte gick att hitta förrän 2015.
Ett led till förbättring kan vara att titta på om vi kan förändra nuvarande heltidsnorm på 40 timmars veckoarbetstid.
Mellan år 1870-2014 halverades den genomsnittliga arbetstiden per person i Sverige och resten av den rika världen från cirka 3 500 arbetstimmar per år till 1 600 timmar. BNP per capita ökade under samma tidsperiod med cirka 1 500 procent i fasta priser. Historiskt har vårt ökade välstånd gett oss både fritid och materiellt välstånd, men de senaste åren har arbetstidsförkortningen stannat av. Den lagstadgade normalarbetstiden om 40 timmar som heltidsnorm har varit oförändrad sedan 1973.
De största förändringarna av arbetstiden har skett genom ändrad lagstiftning. Det är nu dags att starta en seriös diskussion om hur vi kan ta nästa steg i denna utveckling.
Det finns många vinster med att kunna få ner veckoarbetstiden till 30-32 timmars veckoarbetstid, inte minst ur ett hälsoperspektiv.
Stressforskaren Göran Keckklund förespråkar att 30 h arbetstidsvecka är den mest gynnsamma för att få en optimal återhämtning vid skiftarbete i blandad dag/natt form.
Tvååriga projekt med sex timmars arbetsdag med bibehållen lön har provats på flera ställen med positiva resultat som följd. Först ut i projekten var Svartedals äldreboende och Mölndals operationsavdelning. Båda ställena kunde redovisa om minskade sjukskrivningstal, personalen vittnar om att de blivit piggare, lugnare, ökad effektivitet och mindre stress.
Försöket med sex timmars arbetsdag på Svartedalens äldreboende i Göteborg, kostar drygt sex miljoner kronor per år. Men samtidigt minskar projektet kostnaden för arbetslösheten med cirka tre miljoner kronor, eftersom fler arbetslösa får jobb. Det framgår av den tredje och näst sista uppföljningsrapporten som genomförts av försöket. När försöket inleddes i februari 2015 hade kommunledningen i Göteborg budgeterat för en kostnad på åtta miljoner per år. Årskostnaden har i stället landat på 6,3 miljoner kronor, varav vilket alltså hälften täcks upp av de minskade kostnaderna för arbetslösheten.
Två år är egentligen inte lång tid för att kunna utvärdera ett hållbart resultat, därför är det glädjande att kunna ta del av dessa positiva resultat.
