Har många projekt igång just nu och har därför tvingats lägga in en högre växel.
Jag tycker det är viktigt att kunna påverka om möjligheten ges och man känner att man kan. Det värsta man kan göra är att bli uppgiven och resignerad. Det löser ingenting alls mer än att motståndarlaget fick in ett poäng. Så kan vi inte ha det.
Om du eller jag är missnöjda med någonting, vad görs? Ingenting såvida du inte höjer din röst och försöker göra någonting åt situationen. Jag upplever att väldigt många människor gärna sitter hemma i "stugorna" och kör sin klagosång för familj, vänner och kanske arbetskamrater. Men ingenting händer egentligen mer än att vederbörande fått lufta sitt missnöje för sin omgivning. Men sen då? Den omgivning som fått ta del av detta, förväntas DE göra någonting åt det som den missnöjde klagat på? Kanske tror man det. Man invaggas i någon slags falsk tro och förhoppning om att eftersom man ventilerat ut allt misshag och missnöjde så kommer allting att ordna sig nu.
Men fortfarande händer ingenting.
Det är inte riktigt så enkelt. För det ska vi ha klart för oss, en större förändring som måste till, är aldrig enkel att genomföra eller att få någon att genomföra. Det krävs ett stort engagemang och driv från många aktörer. För det första krävs det att någon reagerar genom att föra ärendet vidare till rätt instans, där i sin tur krävs det att de reagerar genom att föra ärendet till de som det berör, få igång en dialog, boka möten med berörda och därigenom kunna få förslag på hur vi förändrar, vem som förändrar etc. Riktigt så enkelt är det alltså inte heller i verkligheten. För i väldigt många fall handlar det om att de som borde lyssna inte tar sig den tiden, missuppfattar, drar egna slutsatser vilket i sin tur drar ut på processen eller helt enkelt bara negligerar varje försök till kontakt. Detta är oerhört frustrerande och kan få vilken stark och drivande person som helst att vilja ge upp.
Om vi känner att något är väldigt fel och orättvist,,,,, får vi ALDRIG ge upp. Vi måste fortsätta kämpa för våra rättigheter och vår framtid. Våra barns framtid och kommande generationers.
Vi har många orättvisor i samhället som även påverkat och lett fram till de ökade samhällsklyftorna vi har idag och som lett fram till ett ökat utanförskap för många i de lägre samhällsklasserna, utförsäkrade och arbetslösa.
Det är fullständigt oacceptabelt att ett högt rankat i-land som Sverige har fått den låga standard bland befolkningen som vi ser idag.
Nu har vi fått en ny regering, kommunerna har just presenterat sitt nya styre liksom landstingen. Men vi är inte där än. Att vända hela den här välfärdskatastrofen kommer att ta lång tid. Flera år. Det kan tyvärr resultera i att folks otålighet över att få en förändring, tryter till nästa val, det i sig gör att väljarna gör nya val ännu en gång. Vi har hamnat i en ond spiral. Detta får inte ske.
Jag ser fram emot att vi fått en ny regering, håller tummarna för att budgeten ska röstas igenom och att sen mycket av det som utlovats från valplattformen kommer att drivas igenom bit för bit.
Min tid är nu, jag är här av en anledning, mitt mål är att göra bättre. Jag har som mål att stå upp för mina medmänniskor och arbetskamrater, att tillsammans med dem kämpa för att vår välfärd ska bli bättre, att orättvisorna ska försvinna och att vi ska få ett jämlikare samhälle inom alla gebit.
Tillsammans är vi starka och kan uträtta storverk. Kom bara ihåg....... ge ALDRIG någonsin upp!!
Ann-Louise Levau
Jag tycker det är viktigt att kunna påverka om möjligheten ges och man känner att man kan. Det värsta man kan göra är att bli uppgiven och resignerad. Det löser ingenting alls mer än att motståndarlaget fick in ett poäng. Så kan vi inte ha det.
Om du eller jag är missnöjda med någonting, vad görs? Ingenting såvida du inte höjer din röst och försöker göra någonting åt situationen. Jag upplever att väldigt många människor gärna sitter hemma i "stugorna" och kör sin klagosång för familj, vänner och kanske arbetskamrater. Men ingenting händer egentligen mer än att vederbörande fått lufta sitt missnöje för sin omgivning. Men sen då? Den omgivning som fått ta del av detta, förväntas DE göra någonting åt det som den missnöjde klagat på? Kanske tror man det. Man invaggas i någon slags falsk tro och förhoppning om att eftersom man ventilerat ut allt misshag och missnöjde så kommer allting att ordna sig nu.
Men fortfarande händer ingenting.
Det är inte riktigt så enkelt. För det ska vi ha klart för oss, en större förändring som måste till, är aldrig enkel att genomföra eller att få någon att genomföra. Det krävs ett stort engagemang och driv från många aktörer. För det första krävs det att någon reagerar genom att föra ärendet vidare till rätt instans, där i sin tur krävs det att de reagerar genom att föra ärendet till de som det berör, få igång en dialog, boka möten med berörda och därigenom kunna få förslag på hur vi förändrar, vem som förändrar etc. Riktigt så enkelt är det alltså inte heller i verkligheten. För i väldigt många fall handlar det om att de som borde lyssna inte tar sig den tiden, missuppfattar, drar egna slutsatser vilket i sin tur drar ut på processen eller helt enkelt bara negligerar varje försök till kontakt. Detta är oerhört frustrerande och kan få vilken stark och drivande person som helst att vilja ge upp.
Om vi känner att något är väldigt fel och orättvist,,,,, får vi ALDRIG ge upp. Vi måste fortsätta kämpa för våra rättigheter och vår framtid. Våra barns framtid och kommande generationers.
Vi har många orättvisor i samhället som även påverkat och lett fram till de ökade samhällsklyftorna vi har idag och som lett fram till ett ökat utanförskap för många i de lägre samhällsklasserna, utförsäkrade och arbetslösa.
Det är fullständigt oacceptabelt att ett högt rankat i-land som Sverige har fått den låga standard bland befolkningen som vi ser idag.
Nu har vi fått en ny regering, kommunerna har just presenterat sitt nya styre liksom landstingen. Men vi är inte där än. Att vända hela den här välfärdskatastrofen kommer att ta lång tid. Flera år. Det kan tyvärr resultera i att folks otålighet över att få en förändring, tryter till nästa val, det i sig gör att väljarna gör nya val ännu en gång. Vi har hamnat i en ond spiral. Detta får inte ske.
Jag ser fram emot att vi fått en ny regering, håller tummarna för att budgeten ska röstas igenom och att sen mycket av det som utlovats från valplattformen kommer att drivas igenom bit för bit.
Min tid är nu, jag är här av en anledning, mitt mål är att göra bättre. Jag har som mål att stå upp för mina medmänniskor och arbetskamrater, att tillsammans med dem kämpa för att vår välfärd ska bli bättre, att orättvisorna ska försvinna och att vi ska få ett jämlikare samhälle inom alla gebit.
Tillsammans är vi starka och kan uträtta storverk. Kom bara ihåg....... ge ALDRIG någonsin upp!!
Ann-Louise Levau
