En härlig, blåsig och solig höstlördag står för knuten till oss idag.
Även en ledig dag från mitt jobb.
Det ena jobbet förtar inte det andra utan även om man är ledig från sitt ekonomiskt lönande jobb, har man fortfarande ett jobb att sköta utanför. Eller vad vi nu väljer att kalla det. Allt vi gör är kanske någon form av jobb. Var kommer ordet ifrån egentligen? Kanske från ordet "jobbigt" ? Eftersom sådan verksamhet vi blivit påtvingad på ett eller annat vis, eller som vi har plikt och skyldigheter att utföra, blir i sanningens namn förr eller senare kanske just "jobbigt"! Att jobba eller arbeta, antagligen kommer det också utifrån det fysiska arbetet man utför med kroppen. Kanske, vad vet jag förutom mina spekulationer ^^
Ikväll är vi bortbjudna på middag till min kära svåger och hans familj. Det ska bli riktigt mysigt, vi har faktiskt inte varit där många gånger sen det tragiska med svågerns sambo hände. Det är om en månad exakt två år sen hon gick bort i sin cancer, endast 28 år gammal och efterlämnade sina barn och min svåger i svår sorg.
Den sorgen yttrade sig väl kanske inte helt sunt för svågern, som gängade sig rätt så omgående med en kvinna som själv hade sorg och det visade sig inte vara av det bästa. Som tur var tog svågern sitt förnuft till fånga och bröt förhållande efter nästan 1½ år, vid det laget mådde vi alla dåligt i hela släkten pga diverse kontroverser som jag faktiskt inte vill förklara eller berätta om utan vill glömma och gå vidare.
I alla fall, nu har min svåger träffat en underbart gullig och kär kvinna, som trots sin ringa ålder har visat på en mogenhet som få i hennes ålder besitter. Hon är just den trygghet barnen och svågern behöver, jag blir nästan tårögd när jag tänker på allt som hänt och hur bra det nu äntligen har blivit för alla parter.
Om du läser min blogg, du kära som på ett så fint och naturligt sätt har smält in och blivit en del i familjen, vill jag bara säga, du är så innerligt och varmt välkommen. Äntligen har familjen fått ro!
Igår hände inte mycket, latmasken har verkligen fått ett rejält tag i baken på mig och jag bara känner hur jag tyngs och inte orkar. På måndag däremot ska jag äntligen hänga med på denna omtalade värmeyoga som en arbetskamrat har gått på ett bra tag. Det är dyrt, så jag kommer verkligen att känna efter om detta är något för mig, man kan köpa ett sk rookie kort som man då nyttjar hur mycket man vill under två veckors tid. Jag ser mycket framemot detta då jag behöver komma i harmoni med mig själv, få balans och hitta en väg för min framtid. Låter det djupt? Men det är faktiskt så för mig just nu. Det har jag skrivit också i något äldre blogginlägg. Jag har varit mamma i över femton år och de två, tre åren dessförinnan var det nästan det enda jag kunde tänka på, att få bli mamma!
Nu har jag dock kommit till insikt att livet är längre än så, mina barn är inte längre små, jag är ingen gammal kvinna utan har fortfarande ett liv att leva med drömmar och mål. Det är just detta jag saknar nu, drömmar och mål, vilka är dom? Var eller vem är jag? Vad vill jag med mitt liv? Ska mitt liv vara så här tills jag dör?
Jag är med andra ord inte nöjd, jag har ingen hobby som tillalar mig eller som lockar. Och eftersom allting bara känns som en grå trist massa, måste ju något hänt? Är jag deprimerad? Inte allvarligt i alla fall.
Då tror jag på den här yogan, att lösa upp spänningar, få balans och harmoni i kroppen, komma iväg och få en stund själv, träffa andra människor, då tror jag att mycket annat kommer av sig själv, att jag blir mer motiverad till att utföra och börja med annat. En sista tanke som slagit mig och som jag funderar på är om jag börjat komma i pre-klimakteriet och kanske behöver något från hälsokosten, men en sak i taget.
Blåsigt ute idag ja, men klart väder och härliga höstfärger, jag är ju en årstidsmänniska och älskar skiftningarna i alla dess övergångar. Nu ska jag dock inte uppehålla er som inte kan slita er från mina intressanta utvecklingar här hihi, utan önskar alla en trevlig lördag.
Kram // Ann
Även en ledig dag från mitt jobb.
Det ena jobbet förtar inte det andra utan även om man är ledig från sitt ekonomiskt lönande jobb, har man fortfarande ett jobb att sköta utanför. Eller vad vi nu väljer att kalla det. Allt vi gör är kanske någon form av jobb. Var kommer ordet ifrån egentligen? Kanske från ordet "jobbigt" ? Eftersom sådan verksamhet vi blivit påtvingad på ett eller annat vis, eller som vi har plikt och skyldigheter att utföra, blir i sanningens namn förr eller senare kanske just "jobbigt"! Att jobba eller arbeta, antagligen kommer det också utifrån det fysiska arbetet man utför med kroppen. Kanske, vad vet jag förutom mina spekulationer ^^
Ikväll är vi bortbjudna på middag till min kära svåger och hans familj. Det ska bli riktigt mysigt, vi har faktiskt inte varit där många gånger sen det tragiska med svågerns sambo hände. Det är om en månad exakt två år sen hon gick bort i sin cancer, endast 28 år gammal och efterlämnade sina barn och min svåger i svår sorg.
Den sorgen yttrade sig väl kanske inte helt sunt för svågern, som gängade sig rätt så omgående med en kvinna som själv hade sorg och det visade sig inte vara av det bästa. Som tur var tog svågern sitt förnuft till fånga och bröt förhållande efter nästan 1½ år, vid det laget mådde vi alla dåligt i hela släkten pga diverse kontroverser som jag faktiskt inte vill förklara eller berätta om utan vill glömma och gå vidare.
I alla fall, nu har min svåger träffat en underbart gullig och kär kvinna, som trots sin ringa ålder har visat på en mogenhet som få i hennes ålder besitter. Hon är just den trygghet barnen och svågern behöver, jag blir nästan tårögd när jag tänker på allt som hänt och hur bra det nu äntligen har blivit för alla parter.
Om du läser min blogg, du kära som på ett så fint och naturligt sätt har smält in och blivit en del i familjen, vill jag bara säga, du är så innerligt och varmt välkommen. Äntligen har familjen fått ro!
Igår hände inte mycket, latmasken har verkligen fått ett rejält tag i baken på mig och jag bara känner hur jag tyngs och inte orkar. På måndag däremot ska jag äntligen hänga med på denna omtalade värmeyoga som en arbetskamrat har gått på ett bra tag. Det är dyrt, så jag kommer verkligen att känna efter om detta är något för mig, man kan köpa ett sk rookie kort som man då nyttjar hur mycket man vill under två veckors tid. Jag ser mycket framemot detta då jag behöver komma i harmoni med mig själv, få balans och hitta en väg för min framtid. Låter det djupt? Men det är faktiskt så för mig just nu. Det har jag skrivit också i något äldre blogginlägg. Jag har varit mamma i över femton år och de två, tre åren dessförinnan var det nästan det enda jag kunde tänka på, att få bli mamma!
Nu har jag dock kommit till insikt att livet är längre än så, mina barn är inte längre små, jag är ingen gammal kvinna utan har fortfarande ett liv att leva med drömmar och mål. Det är just detta jag saknar nu, drömmar och mål, vilka är dom? Var eller vem är jag? Vad vill jag med mitt liv? Ska mitt liv vara så här tills jag dör?
Jag är med andra ord inte nöjd, jag har ingen hobby som tillalar mig eller som lockar. Och eftersom allting bara känns som en grå trist massa, måste ju något hänt? Är jag deprimerad? Inte allvarligt i alla fall.
Då tror jag på den här yogan, att lösa upp spänningar, få balans och harmoni i kroppen, komma iväg och få en stund själv, träffa andra människor, då tror jag att mycket annat kommer av sig själv, att jag blir mer motiverad till att utföra och börja med annat. En sista tanke som slagit mig och som jag funderar på är om jag börjat komma i pre-klimakteriet och kanske behöver något från hälsokosten, men en sak i taget.
Blåsigt ute idag ja, men klart väder och härliga höstfärger, jag är ju en årstidsmänniska och älskar skiftningarna i alla dess övergångar. Nu ska jag dock inte uppehålla er som inte kan slita er från mina intressanta utvecklingar här hihi, utan önskar alla en trevlig lördag.
Kram // Ann
 |
| Springer och famlar, finner ej vad jag söker :( |
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
