När girighet och makt får styra

Vad är det som får människor att så totalt tappa fotfästet i vad gäller empati, ödmjukhet och godhet? Att istället låta sig styras av alla måsten och ha begär som egot piskar på i ett försök till att bli lycklig i sitt liv. Så som de flesta människor idag upplever att ett lyckligt liv bör levas. Med all materiell status och ett gott ekonomiskt leverne med välbetalt jobb. Är det så vi uppnår lyckan? 

Är det rätta framgångsreceptet? 

Jag är inte så säker på det. Jag tror att 

det ska till något helt annat för att vi ska bli lyckliga och nöjda. Det materiella tillfredsställer bara för en kort stund, det är inget varaktigt. 

Vi behöver komma mer i kontakt med vårt inre och våra känslor. Acceptera oss själva så som vi är, släppa taget om det som varit, gå vidare. 

Öka förståelsen för andra människor, Bemöt människor så som du vill bemötas = det du ger av dig själv till din omvärld är det som du får tillbaka.  Du emottar hela tiden reflektioner av det du delar med dig, från människorna runt omkring dig. Vi alla människor interagerar med varann på ett eller annat sätt. Du påverkar dessutom dig själv med dina tankar.  Hjärnan styr de beslut du fattar i tankarna. Därför viktigt att vara medveten om hur och på vad man tänker. En del tankar och minnen är lagrade i den "omedvetna" delen av hjärnan. Ibland vet vi kanske inte varför vi reagerat på ett visst sätt i en situation,, det kan betyda att hjärnan "visste" och lät oss påverkas,,, vi styrs mycket av minneslagringar!! 

Att lära sig förstå och öppna upp sitt medvetande kan vara bra, meditation och yoga är till god hjälp här. 

Att förstå och älska sig själv är början till för att du ska kunna göra detsamma för omvärlden!! Allting börjar med och hos dig själv. 

                                                   

Är vi fortfarande kvar på Stenåldern?

Vad är det som händer med oss människor? Håller världen på att bli galen?
Jag känner mig alldeles lamslagen för tillfället. Känner att det inte finns ord för att uttrycka det jag egentligen tycker och känner. Inga ord är tillräckligt kraftfulla.

Det tycks som att makt, pengar och ära kan spela roll i hur du utvecklar sinnen som girighet, avundsjuka och hat. Är det inte skrämmande hur stort och viktigt det blivit för väldigt många att kunna visa upp ett yttre välstånd för andra? Har det blivit så viktigt med det materiella välståndet att det totalt överglänser vikten av god hälsa, vänlighet och godhet.
Är det inte längre viktigt att vara en bra medmänniska?

Med allt krig och elände ute i vår fina värld, kan man undra; var finns människovärdet? Varför tycker människor alltmera illa om varandra? Vad styr dessa mäktiga tankar och handlingar hos folk som så uppenbart när ett hat till andra människor att de är villiga att döda för det? Varför vill man döda barn? Varför vill en annan människa begå så bestialiska brott mot sin medmänniska? Är alla dessa människor sinnessjuka? I masshypnos? Förvrängda av hjärntvätt?
Jag förstår inte................... jag blir bara så enormt förtvivlat ledsen över det jag ser just  nu. Det är som en mardröm som bara eskalerar.

Vi pratar så mycket om empati och kärlek. Vi är ändå ganska många som verkar ha förmågan att känna dessa känslor. Är vi då tillräckligt många för att gå samman världen över som en motvikt till allt detta onda som nu händer? En motvikt där kärlek och empati ska få segra över avundsjuka och hat. Vårt mänskliga värde, allas rätt och allas lika värde. Något vi måste kämpa för, kanske nu mer än någonsin. Vad är det som händer i samhället och världen? Någonting verkar ha tagit över, något som inte bryr sig om människor och liv. Vårt liv, allas liv, ditt och mitt liv. Vi har ju bara detta livet och vad är det vi gör med det?

Det tycks mig som om de flesta krig idag startas av olika typer av terroristnätverk.

De har kommit till av en enda orsak, en maktgalen och girig ledare, som inte dra sig för något och som har en bra story att komma med för att värva folk till sin klubb: "om ni kommer med mig ska ni bli rika, få ära och makt".  Tyvärr är det Många yngre som rekryteras, framförallt män, som ännu inte hunnit ta egen ställning utan fortfarande svaga och lättpåverkade. 

Antagligen är det bara en slump, men ...  varför är det just en majoritet av män som utgör dessa grupper?.
Jag kan inte låta bli att dra paralleller med urtidens stenåldersfolk. Där män var den naturliga delen i den grupp som var ute och jagade föda till stammen. De var starkare än kvinnorna och snabbare. De var dessutom inte gravida eller ammandes. Kvinnorna fick därför som en naturlig del vara de som vaktade hemmet, passade barnen och lagade maten.
Som vi alla vet, utvinns männens styrka ur testosteronet. Deras manliga hormon. Det hormonet påverkar deras styrka, aggression och fortplantning.

Det jag vill komma till här är kanske en konstig och bisarr liknelse. Men vi har ju inte grottvärlden längre, vi har inte det behov av att jaga för att få mat, springa fort eller använda råstyrkan i något liknande sammanhang. Kan det vara så att evolutionen inte riktigt har hängt med här? Att det sitter djupt inpräntat i varje cell hos människan att det måste jagas, dödas för att man ska klara sig. Att det är viktigt att ha en hög status i klanen för att bli respekterad? Är det därför terroristgrupper kommer till? När hjärnan och kroppen inte får den stimulans den en gång på stenålderstiden fick, föds istället förvridna idéer från människor som då råkar vara just män!!

Vi kvinnor fortsätter ju i princip som förut, vi fångar en lämplig partner att bilda familj med, föder våra barn, fostrar och lagar mat, passar hemmet. Men idag har vi lite fler krav i det moderna samhället, vi kräver jämlikhet, så att även vi kan ut och jaga, prova styrkan och skaffa oss status.

Är kvinnor mer empatiska än män? 

Vi har lättare för att visa våra känslor sägs det. 

Betyder det att  en majoritet kvinnor måste gå samman för att kunna sluta upp mot allt elände världen över, tillsammans med alla de män som kämpar för samma sak?
Att fundera och spekulera kring det som fortgår är vi nog många som gör. Hur många är vi som är villiga att resa oss upp och bara liksom skrika; STOOOPPP. Det får vara slut på det här nu, vi vill inte ha det såhär längre, vi vägrar att vara med på en sådan här värld.

Jag tror nog att väldigt många skulle vilja göra detta, skrika stopp,,,,
Kan vi även om vi blir många, någonsin få något stopp??  Kan onda människor bli goda? Kan vi någonsin få en rättvis värld med jämvikt och jämlikhet?
Vi skulle behöva ett virus, som smittade alla människor med kärlek, omtanke, empati och godhet.

Avslutningsvis, eländet i världen och samhället få inte ta över våra tankar för mycket. Vi behöver tänka goda fina tankar, vi måste få till oss positiva budskap, umgås med människor som vi älskar och känner gemenskap med, som sänder ut kärlek till oss och som vi kan känna oss lyckliga med. Kärleken mellan oss människor är så oerhört viktig, det är ju den som måste få stråla och sända varma budskap till resten av världen.

Klyftan mellan oss människor ökar oroväckande,,,

Det tycks en som att det råder ett legitimt klimat för folk att få säga, tycka och tro saker om andra människor, som är direkt diskriminerande och nedsättande! Vad får dig att tro att just du skulle vara bättre än den romska kvinnan som iförd sjal, täckjacka och filt sitter på marken utanför ditt köpcentrum! Vad tänker du om henne varje gång du är och handlar?

Vad tycker du när du hör att din kommun ska emotta fler flyktingar, öppna migrant härbärge? Hur tänker du kring alla våra hemlösa i detta land i detta Europa eller i denna värld? 

För är det inte så, oavsett var du är bosatt på den här planeten så är du en människa. En person av kött och blod som har precis samma värde och rättigheter som alla andra människor, lika rätt till existens och rätt till överlevnad. 

Hur var det nu med existensberättigandet? Vem har nu det och ska vi verkligen göra skillnad på detta beroende på vilket land du råkar vara född i eller var dina föräldrar / släktingar härstammar ifrån? Vem äger rätten att ifrågasätta detta? Vem ska kunna bestämma att någon annan människa skulle vara mer värd än någon annan?

Det är ju just det som det handlar om, alla människors lika värde!

Det är detta som måste få väga tungt i allas existensberättigande, ALLAS lika värde! Inte en enda någonstans på hela vår jord bland oss människor är värd att behandlas sämre än någon annan. 

Om någon annan människa lider och plågas hur gör vi då? Jo vi hjälper och lindrar, eftersom det är det enda rätta och det som också gör oss mänskliga, att vi kan känna denna empati till våra medmänniskor. 

Vad är då viktigt i en människas liv? "Att tjäna mycket pengar för att kunna leva ett gott liv" skulle ganska många säga. MEN jag hoppas och tror då att vi är många fler som överröstar med att säga, "att få ge och visa kärlek till andra"! 

Det du ger och sänder ut är också det som du får tillbaka! Att få göra gott känns bra i våra hjärtan, det vet och känner alla innerst inne! Varför,, frågar man sig då,,, varför är det då så många idag som väljer att prata illa, titta snett och känna irritation mot andra eller vissa människor. Varför har det plötsligt blivit legitimt att få tycka illa om flyktingar / invandrare och EU migranter?

Vissa skulle nog försvara sig med att säga: " du vet, det är ju det Där folket från det landet med DEN religionen etc" !! Jaha,,, det landet och den religionen okej,,, det är inte människor då, som du och jag? Utan det är DE där från DET landet,,,,,, !!! Vem i hela världen ger oss eller dig rätten att få peka ut någon specifik?? Är de annorlunda? Är de inga människor?? Tänker de annorlunda har annan genuppsättning andra hjärnor etc?? Neej det har de inte,, och det vet alla också!! 

Men vi människor är också ganska dumma, eftersom vi är lättmanipulerade , lättlurade och lättköpta!!! Det gäller bara att vara tillräckligt smart för att veta hur du ska kunna dra nytta av detta!!! 

Som våra tidnings / tv och radio medier. Det är oftast väldigt vinklade nyheter vi får ta del av. Detta blir vi intet ont anade ganska färgade av!!! Att lära sig tänka utanför boxen är just svårigheten!

Vi vinner INGENTNG på att gå på SD's propaganda om integrering. Okej det låter fint och solidariskt sättet de levererat det på,,,, men glöm inte deras underförstådda mening i detta!! Partiet är sprunget ur rasism och det kan inte välpolerade fasader ändra på!! Mörka krafter döljer sig bakom den friserade agendan!! Vill vi ha ett styre i vårt fina land där ledarna har för avsikt att faktiskt göra skillnad på oss människor?? Vill vi ha ett VI och DOM  samhälle?? Vill vi ha fattigdomsgetton kontra medelklass / rikemans förorter?? Är det inte så egentligen att vi vill att varje individ oavsett land / ursprung eller religion ska få leva det liv hen önskar, drömmer och strävar efter?

Tror inte du också att den här kvinnan som varje dag sitter utanför ditt köpcentrum, har en dröm? En dröm där hon önskar sig ett hem, ett jobb och att kanske kunna köpa något fint till sina barn??? Tror ni verkligen att de som så uppenbart har det sämre än dig och mig, själva har valt detta??

Nej, så tror faktiskt inte jag att du tänker innerst inne!! 

Tiden är kommen när vi måste visa vad som verkligen är viktigt och vad som betyder i den här världen,,,, eller hur?

Res er upp, visa omgivningen, vi tar ingen rasistisk skit längre. Vi, alla är alltför betydande och viktiga för det!!

För allas lika värde, för mänskligheten och jämlikheten <3 <3

Ann-Louise Levau

En intensiv helg på alla sätt

Den här marschallen får symbolisera ljuset och godheten! Vi har fått på tok för mörkt idag,,,, på alla sätt och vis,,,,

Snart är det december och det har blivit dags att pynta med adventsljus och belysning. Tyvärr missar jag julskyltningen eftersom jag jobbar. Ledig imorgon och ska då tvätta fönster, damma, leta rätt på ljusstakar och stjärnor, pynta adventsljusstaken under förmiddagen. Åker sen för att göra alla inköp, därefter bär det av till ishallen

Det blir en tuff och maxad helg för mig, det ska hållas elitserietävlingar i ishallen och det innebär att vi föräldrar får hjälpas åt att fixa iordning allt samt hålla i olika sysslor under tävlingsdagarna. Jag är gruppansvarig för domarvärdinnor, sjukvårdare och grindvakt. Det ska handlas matgrejer mm, ställas iordning bord och stolar i domarrummet och  kiss and cry hörnan ska fixas. Jag ska både jobba på intensiven och vara i ishallen som sjukvårdare något pass och domarvärdinna. Det ena jobbet avlöser det andra. Intensiv helg minst sagt ;-)

Dock självvalt, tycker faktiskt det ska bli ganska kul. 

Tyvärr är vi minus en sjukvårdare på söndag eftermiddag, i ishallen då :-D

Fast man vet aldrig, ofta vi går minus på IVA med ;-)

För nyfikna kan jag berätta att dottern inte tävlar på denna nivån. Elitserietävlingar ligger till grund för SM uttagningarna. Många otroligt duktiga åkare som vi har förmånen att få se i Lund denna helg. Fritt inträde, billig fika i kiosken, OBS!!!! Endast kontant betalning!!!

Jobbat kväll och nu plötsligt väldigt trött, dags att gå och lägga sig tror jag! 

Vi ses :-)

Ann-Louise Levau 

En högre växel.....

Har många projekt igång just nu och har därför tvingats lägga in en högre växel.
Jag tycker det är viktigt att kunna påverka om möjligheten ges och man känner att man kan. Det värsta man kan göra är att bli uppgiven och resignerad. Det löser ingenting alls mer än att motståndarlaget fick in ett poäng. Så kan vi inte ha det.

Om du eller jag är missnöjda med någonting, vad görs? Ingenting såvida du inte höjer din röst och försöker göra någonting åt situationen. Jag upplever att väldigt många människor gärna sitter hemma i "stugorna" och kör sin klagosång för familj, vänner och kanske arbetskamrater. Men ingenting händer egentligen mer än att vederbörande fått lufta sitt missnöje för sin omgivning. Men sen då? Den omgivning som fått ta del av detta, förväntas DE göra någonting åt det som den missnöjde klagat på? Kanske tror man det. Man invaggas i någon slags falsk tro och förhoppning om att eftersom man ventilerat ut allt misshag och missnöjde så kommer allting att ordna sig nu.
Men fortfarande händer ingenting.

Det är inte riktigt så enkelt. För det ska vi ha klart för oss, en större förändring som måste till, är aldrig enkel att genomföra eller att få någon att genomföra. Det krävs ett stort engagemang och driv från många aktörer. För det första krävs det att någon reagerar genom att föra ärendet vidare till rätt instans, där i sin tur krävs det att de reagerar genom att föra ärendet till de som det berör, få igång en dialog, boka möten med berörda och därigenom kunna få förslag på hur vi förändrar, vem som förändrar etc. Riktigt så enkelt är det alltså inte heller i verkligheten. För i väldigt många fall handlar det om att de som borde lyssna inte tar sig den tiden, missuppfattar, drar egna slutsatser vilket i sin tur drar ut på processen eller helt enkelt bara negligerar varje försök till kontakt. Detta är oerhört frustrerande och kan få vilken stark och drivande person som helst att vilja ge upp.

Om vi känner att något är väldigt fel och orättvist,,,,, får vi ALDRIG ge upp. Vi måste fortsätta kämpa för våra rättigheter och vår framtid. Våra barns framtid och kommande generationers.
Vi har många orättvisor i samhället som även påverkat  och lett fram till  de ökade samhällsklyftorna vi har idag och som  lett fram till ett ökat utanförskap för många i de lägre samhällsklasserna, utförsäkrade och arbetslösa.
Det är fullständigt oacceptabelt att ett högt rankat i-land som Sverige har fått den låga standard bland befolkningen som vi ser idag.
Nu har vi fått en ny regering, kommunerna har just presenterat sitt nya styre liksom landstingen. Men vi är inte där än. Att vända hela den här välfärdskatastrofen kommer att ta lång tid. Flera år. Det kan tyvärr resultera i att folks otålighet över att få en förändring, tryter till nästa val, det i sig gör att väljarna gör nya val ännu en gång. Vi har hamnat i en ond spiral. Detta får inte ske.

Jag ser fram emot att vi fått en ny regering, håller tummarna för att budgeten ska röstas igenom och att sen mycket av det som utlovats från valplattformen kommer att drivas igenom bit för bit.

Min tid är nu, jag är här av en anledning, mitt mål är att göra bättre. Jag har som mål att stå upp för mina medmänniskor och arbetskamrater, att tillsammans med dem kämpa för att vår välfärd ska bli bättre, att orättvisorna ska försvinna och att vi ska få ett jämlikare samhälle inom alla gebit.
Tillsammans är vi starka och kan uträtta storverk. Kom bara ihåg....... ge ALDRIG någonsin upp!!


Ann-Louise Levau 

Hur lär vi barnen rättvisa och jämlikhet?

Sitter med andra koppen java efter en sen frukost. Maken fick skjutsat dottern till morgonträningen vilket innebar att jag fick en välförtjänt sovmorgon.

Skönt att ligga kvar länge och dra sig, brukar läsa nyheter och information från mobilen.

Funderar på varför vi människor är så lättpåverkade i mångt och mycket. På gott och ont.

Att vi inte är så starka som vi gärna vill ge uttryck för att vi är. Vår självkänsla är oerhört beroende av andra människors tyckanden och tänkanden.  Vi påverkas lätt av andras åsikter om hur vi "handlat" i en viss situation, vad vi sagt, vad vi tyckt och hur vi uttryckt oss. 

Det handlar om att bygga upp en trygghet kring sig själv som person. Att i en förvissning förstå andras reaktioner, ta emot dem, titta på dem, utan att analysera, mäta dem med det man sagt, se trovärdigheten i dem, hantera dem genom att klokt förstå att vi alla är olika och därför också tycker så. Att i sin egen trygghet kunna ta kritiken utan att få ett sammanbrott och krympa ihop sig till en liten myra och tro att man är värdelös. För även om något uns är sanning i det som kommer som kritik, ta då lärdom av det till nästa gång. Ingen är perfekt, vi kan alla göra bättre och utvecklas. 

Hur lär vi oss bli trygga i oss själva då? Mycket av den otrygghet vi känner som vuxna har skapats när vi var barn. Vuxnas förväntningar som speglat av sig genom att uttrycka sig klumpigt till barnen när de inte presterat som de velat. Andra barns reaktioner när man framfört något inför klassen eller i något annat sammanhang. Man gjorde bort sig som det heter, man fick skit för det av de andra barnen, nästa gång vågar man inte framföra eller agera av rädsla för att ännu en gång göra bort sig. Vi har skapat en obekväm känsla och en rädsla för ett sammanhang. Dessa känslor hänger kvar och följer med oss i vuxen ålder. Mer eller mindre. 

Om vi fick lära oss att det är inte farligt att göra bort sig, det är inte farligt att andra skrattar, det är bara känsloreaktioner, inget som är farligt för oss som individer, vi behöver inte fly eller undvika detta. Men hur försvara vi barnet? För de andra barnen kanske inte bara nöjer sig med att skratta, de skriker glåpord och hittar på dumma smeknamn som kanske får följa med ett bra tag. 

Hur lär vi barnen att hantera sina känslor, bejaka dem och att låta varandra vara som man är, att det är okej att säga fel eller göra bort sig, att vara blyg, att rodna att stamma. Hur lär vi barnen att respektera varandra att ta hand om varandra och alltid solidariskt ställa upp på varann? 

Här har vi en stor grundproblematik i hur vi som vuxna sen fungerar. 

Jag efterfrågar en pedagogik för lärare att kunna praktisera från småskolan upp i högskolan, som även borde ligga som grund på arbetsplatser i deras värdegrundsutformning. Vi behöver en förändring i hur vi tänker och handlar. Vi påverkas mer än vi anar av vår barndoms händelser. Vi formas som barn till hur vi senare i livet reagerar / agerar som vuxna. 

Mobbing är förfärligt, det sker öppet på många skolor utan att vuxna ser eller väljer att inte se. En bra handlingsplan mot mobbing borde vara ett krav på alla skolor i landet. De senaste årens nedmontering av välfärden har inneburit att lärarnas närvaro minskat kraftig. Det påverkar naturligtvis elever och deras agerande mot och kring varandra. 

Vi får inte längre blunda för våra viktigaste, nämligen barnen. De behöver formas genom kärlek och empati, klokskap och engagemang från närvarande vuxna. Vi vuxna ska vara goda föredömen för våra yngsta. 

För att gå tillbaka till en människas grundtrygghet med bra självkänsla, hur lär vi oss att stärka den om vi en gång fått den raserad? Vilka verktyg behöver vi för detta? 

Vi behöver bli självmedvetna, lära oss hur vi reagerar i olika situationer, fånga den känslan som en situation framkallar, smaka på den, fundera på varför vi reagerar som vi gör, lära oss hantera situationen. Finns mycket man kan lära sig genom mindfulness och meditation.

På   www.meditatonsguiden.se  kan man hitta mycket bra som handlar om både mindfulness och meditation, yoga och annat som man kan ha nytta av på sin färd mot att bygga upp sitt starkare inre jag!

Jag är själv bara i min egen linda..............mycket att jobba med och mot. Vi kan alla lyckas inom det vi företar oss. Vi måste bara våga släppa taget ibland,,,,,,,,,,,,,, inget farligt händer, jag lovar <3

Ett "intensivt" kvällsjobb kallar snart på mig ;-)   lite dusch och fix innan cykelfärd mot jobb är ett faktum. 

Njut dagen, tillåt er att bara vara eller gör vad helst faller er in.

Var rädda om er och glöm inte att ni är viktiga <3

Kram <3

Ann-Louise

Livet som det är

Livslågan vi alla har och ska ha brinner där inuti oss. Får oss att driva på, engagera oss, locka oss, inspirera oss och nära oss med sin energi!

Denna låga är det viktigaste vi har, utan den är vi ingenting, bara ett tomt skal. Vi ska ta tillvara på den här lågan, den är viktig för våra liv och för att vi ska må bra.

Livet kan tyckas nyckfullt och väldigt orättvist många gånger. Tänker på alla unga / yngre som rycks ifrån oss alltför tidigt :-(  Varför måste det ske? Vad är egentligen meningen med att ett litet barn rycks bort från sina förtvivlade föräldrar? Vad är sanningen och rättvisan i att ta en ung mor från sina små barn? Varför ska barn och unga behöva sätta livet till? 

Livets skola är hård och ibland skoningslös eftersom det hänger ihop med livets lärdom. Varje individ har fått en uppgift utstakad för sig att lära och uppnå under sin livstid. Tror ni på gamla och nya liv, själar som pånytt föds? Låter jag som någon mambo jambo typ?

,,,, Var och en har sin övertygelse, tro och hopp. Jag tror på Karma. Det som händer, sker inte av en slump utan efter vad som är meningen ska hända och inträffa under ditt liv. Allt har en mening och betydelse för ens liv, vi har något vi ska lära oss.

Vi har en inre kompass / känsla som vägleder oss om vi bara vågar stanna upp och lyssna. Vissa kallar det "magkänsla" , lita till den känslan.

Är det därmed sagt att vi bara ska acceptera och känna att det är okej att barn och unga dör tragiskt, eftersom det var deras Karma? Nej!!! Vi ska inte tycka så, inte alls. Smärtan i en svår förlust är outhärdlig för alla. Det handlar om kärlek och känslor. Det svåraste vi människor går igenom och blir utsatta för. 

Har svårt att acceptera detta, tycker det är fruktansvärt och orättvist på alla sätt. Inget kan rättfärdiga det faktum att dödsfallen lämnar så mycket tomhet, sorg och lidande bland närmaste. En av livets hårdaste och mest orättvisa lärdomar!! 

Stärker sorg och lidande oss? Kan vi lära oss hantera tuffare tag därefter? Hur påverkas vi och vad utvecklar oss på detta plan? 

Att acceptera att livet ser olika ut för var och en av oss. Att kunna förstå att vi alla var och en har sin egen livsuppgift att fylla.  Vi är självuppfyllande, ingen annan kan göra din uppgift, vi måste stå starka i vår egen person. Att vi kan vara så starka i oss själva, känna den där livslågan och vart den leder, driver oss, att även om vi vore den sista människan kvar på jorden, har du ändå kvar din känsla och ditt driv för vad som är just ditt kall, din stora uppgift och utmaning, följer den planen och fortsätter utvecklas och växa som människa. I den utvecklingen finns styrkan och en fantastisk måbra känsla som man bara känner när man uträttat något som faktiskt innebär en utveckling och förändring för en själv som människa. Att alltid minnas,,,,,, en dörr som stängs till det förflutna ,,,, innebär alltid att en ny öppnas för framtida mål <3

Så tror jag, lever tyvärr inte riktigt så, försöker anpassa mig, känner in situationer, fokuserar på det som driver mig, engagerar mig i det som för mig är viktigt. Just nu är jag inne i en utvecklingsfas där jag emellanåt tvingas  stanna upp ibland och bara vara, tömma tankarna, "andas" och hitta magkänslan. Försöker lita till mig själv mer för att kunna välja rätt 

Ann-Louise <3

Övertrött och speedad

Ska man skratta eller gråta? 

Jag känner mig som en katastrof efter denna dag. Rörig och speedad av övertrötthet efter ett nattpass, sovit för lite. Gick inte bara, blev två timmars sömn! Att gå på möte i detta skick var "a bad combination"!!! Ingen bra framtoning jag gav idag kände jag :-( sorry

Nattpasset var dock väldigt lugnt. Råkade under midnatt tyvärr ut för en obehaglig upplevelse då jag fick en allergisk reaktion på tungan efter intag av ett par smörgåsar. Trodde de kanske innehöll solrosfrön ( stod inget i ingredienserna ) tänkte också på om det kunde varit  något i godiset jag åt innan. Slog mig också att det kan bero på stress! Men sagt och gjort tog jag först en Clarityn, tyckte därefter eller också inbillade jag mig det, att jag började bli tjock i halsen så sa genast till min sjuksköterske kollega om att få Betapred. Satt därefter en stund i fikarummet tills jag kände att det började klinga av. 

Länge sedan jag fick en sådan reaktion. Får nog kontakta någon doktor som kan skriva ut Betapred till vårt husapotek! För säkerhets skull. 

 

Skulle gå på öppet hus mötet för medlemmar i vår sektion nu i eftermiddags. Tog bussen dit  idag. Alla de i styrelsen jag ämnade vilja prata med var turligt nog där. Märkte själv att jag var speedad och betedde mig antagligen en smula rörigare än vanligt. Jag kände mig faktiskt lite dum idag om jag ska vara ärlig, men kan inget göra åt det nu ändå, historia, så släpper det nu och  blickar istället framåt mot nya spännande händelser. 

Är så sugen på lite utmaningar ;-)

Nu får jag väl försöka gå och sova skönhetssömnen, varva ner och komma i fas inför en ny härlig dag imorgon och då med ett kvällsskift i sikte. Älskar mitt jobb och att få träffa alla underbara kollegor. Vi jobbar så bra ihop <3

Godnatt <3

Ann-Louise 

          

En helg i intensiv närvaro,,,

Trodde väckar alarmet drev med mig imorse,,, jag var ju såå trött!! 

Suckande och stönande konstaterade jag snabbt att tiden stämde, klockan var 5.20 och jobbet kallade. Bara att kliva ur bingen och göra sig iordning. En påfallande blek och trött kopia av mig själv stirrade trött tillbaka från spegelbilden,,  ,, fick bli så idag, sminkfri och blek ^^

Igår hade jag jobbat kvällspass, var inte hemma förrän 22,  försöker att inte lägga morgontur dagen efter då jag oftast inte sover jättegott. Tyvärr svårt att undvika ibland. Blev heller inte jätteroad av att maken tillåtit barnen få ha varsin övernattningskompis också just detta dygnet. Dubbelsuck!! Skratt och prat natten igenom, hörs så väl genom alla ventilgångar och uttag i våra väggar, så en tråkig och sur mamma som hyschar på dem flera gånger under natten :-/  kan också tillägga att jag haft denna diskussion uppe flera gånger!

Tillåt INTE ÖVERNATTNING AV KOMPISAR när jag ska upp tidigt och jobba!! Blir helt uppgiven!!!

Istället för genomtrött blev jag helt övertrött vilket resulterade i en alldeles för uppskruvad och överdriven version av den vanligvis uppskruvade versionen av mig själv och alla mina jag,,,, eller hur var det nu  ;-)  ni vill inte veta,,,,!!

Regnade ju lite nätt också och utan regnkläder på cykel,,,, nehej det ville jag ej,,, ringde maken om hämtning,,, fick aldrig cykeln med mig så måste ta bilen imorgon bitti till jobb och sen lasta på cykeln vid hemfärd,,, gillar inte att surra fast cykeln på bilen :-(

Väl hemma rasade jag ihop på sängen och somnade,,, 

Imorgon ska min kära dotter "testa" igen. Det är konståkningstester. Hon ska göra Fri 2 och Basic 2. Det är ett  test i olika steg element  som utförs på höger respektive vänster fot, inner och ytterskär, sträckta leder etc, samt ett test i sittpiruett 6 varv, bakåtpiruett 6 varv, liggpiruett 6 varv, hoppen Lutz, Axel och Flip,  samt en kombination valfri där hon väljer att utföra två olika hopp direkt efter  varandra. Liggpiruetten o Axeln är de hon har svårt med. Men  om hon blir godkänd och klarar dessa nu så blir hon B - åkare och får börja tävla med poäng!! Hon har kämpat såå länge för att bli B-åkare. I tre år!!  Så imorgon gott folk, ber jag er alla att från 16.00 till 20.00 hålla tummar och tår för denna underbara tjej så hängiven sin konståkning!! Lycka till älskade dotter <3

Själv befinner jag mig i samma veva på möte med arbetarekommunen :-)

Blir en maxad vecka för mig. 

Tisdag ledig men planeringsmöte inför elittävlingen i konståkning där jag är en av gruppansvariga! 

Hoppas ni inte regnat bort utan kunnat njuta lite av er helg! 

Kram Ann-Louise <3

Jag blir hellre jagad av vargar..,,.

Igår hade jag en ledig dag då jag uträttade absolut nada och känner mig faktiskt riktigt nöjd med det ;-)

Batteri - energi laddning på högsta nivå och jag klarade det!!

Var iväg och införskaffade lite värdinnegåvor till två kollegor som jag dinerade hemma hos på kvällen. Cyklade först hem till den ena i ösregnet. Såg ut som en dränkt och tilltufsad byracka när jag väl var framme. Attan vad hon bor långt ut på vischan. Fixade till mig hjälpligt där innan vi sen till fots fortsatte mot Stångby station. Vi blev sen upphämtade vid destination Eslövs station av vår kära kollega. Handlade maten och sen hem till kollegans lya för att tillaga anrättningen. Lite vin i glasen, skål och klirr, goa skratt, supergod mat, härliga samtalsämnen och stärkande. Anförtroenden och band skapade igen. Tack goa töser för en himmelsk kväll. 

Blev hämtade av ena kollegans make, cyklade sen från vischan hem ensam i natten. Blev lite kusligt på ett ställe då jag fick för mig att en bil smög efter,,,,, 😯. Cyklade på som sören, skulle gira av över ett stycke gräs och höll nästan på att krocka in i ett stort buskage. Blev lite rädd där ett tag och tog en stund innan hjärtat lugnade ner sig till normal takt igen. 

Idag väntar en jobbkväll på mig, imorgon ett morgonpass. Inga sysselsättningsproblem denna helg vad det beträffar ;-)

Blir eventuellt en mysig skogsutflykt med goa vänner direkt efter jobb imorgon. Måryd tänkte vi, mysigt där.

Klockan är nu halv tio och dags att kliva ur bingen, laga lite god frukost till oss, umgås lite och prata för det hanns inte igår. Viktigt att försöka samla familjen några stunder i veckan för att alla ska ha en chans att berätta om sin dag / vecka, vad som hänt och ska hända. Viktigt att visa att vi bryr oss om, lyssnar och stärker varandra. Vi är ju ett lag som spelar ihop här hemma! 

Ha nu en riktigt fin och härlig dag denna lördag. Njut höstens höga luft och vackra färger vetja ;-)

Kram Ann-Louise <3

Fullt rulle igen, nu kör vi,,,,

Det rör på sig igen och min almanacka börjar fyllas med tidbokningar och möten!  Det är bland annat möten inom Socialdemokraterna, medlemsmöten och andra möten inom facket som är bokade och ska bokas mm

Och har just nu också blivit tillfrågad om jag kan tänka mig att vara gruppledare inför en elitserietävling i konståkning som ska hållas av dotterns klubb här i Lund. Jag kommer tillsammans med en till att hålla i planering, schema och tider vad gäller domarvärdinnor, sjukvårdare, grindvakt / kiss and cry. Vi kommer även att handla all mat som inte innefattar Lunch / middag, men frukost, frukt, kakor mm, dagen före tävlingen ska domarrummet ställas iordning samt kiss and cry hörna.

Det blir en del jobb kring detta men ska samtidigt bli jättekul. Blir hela arbetsdagar för mig den helg tävlingen äger rum då jag även jobbar på Iva.

Tävlingen äger rum den 29 och 30 november, fri entre så varmt välkomna att komma och se på våra duktigaste barn / ungdomar i denna sport. (Obs min flicka är inte på denna nivå och deltar därför ej heller.)

Idag har jag varit ledig, var ändå uppe en sväng på jobb, lyckades pricka in avdelningsmötet, nyttiga samtalsämnen samt viktig information kom upp, kändes bra att jag kunde vara där.

Passade på att skriva ut Fairtrade broschyrer som vi fick mejlade från vårt huvudskyddsombud som även delade ut fikatillbehör inför "Fika med Fairtrade dagen" som är imorgon! Trevligt och inte minst viktigt att uppmärksamma nyttan med Fairtrade för de människor som är anslutna till detta. 

Höstens vackra färger och höga luft har alltid inspirerat mig, liksom våren. Jag trivs med den lite råare luften, att kunna klä sig i tjocktröjan, kängorna och sjalen, lufsa omkring bland löven i skogen och insupa den höga friska luften!  Känns också gott att få krypa upp i soffan med kudde, filt och en god bok eller surfa med lap / mobil. En riktigt mysig "feelgood" film är heller inte fel. Att ta ett hett långbad eller fotbad. Lite hemma spa, välgörande inte minst för att det får oss att slappna av och ger oss egentid. Återhåmtningen i vår stressade värld är A och O. Jätteviktig!!

Undrar någon om jag kommit igång med min träning igen? Ledsen att behöva säga det, men tyvärr har jag inte fått tummarna loss. Ingenting att skylla på mer än dålig karaktär :-(  Sorry :-(

Måste absolut bli ändring på detta. 

Ann-Louise <3

Onsdags tankar

Godmorgon Lund och världen ;-)
Blivit så lättväckt, trots sovmorgon vaknade jag av ljuden från min kära familj. Men å andra sidan får jag kanske mer ut av dagen. Måste under dagen leta reda på en extra cykelnyckel som grannen behöver. Ska få cykeln fixad, vissa delar måste bytas innan det inträffar något. Behöver åka upp en sväng till jobb också. Hämta en klädkasse samt skriva ut några papper mm. Annars är min dag ganska oplanerad.

Jag var på ett intressant och upplysande informationsmöte om droger igår kväll. Man inriktade sig enbart på Cannabis eftersom det är den drog som används mest bland ungdomar idag. Det som jag tycker är mest obehagligt är det legaliserade tänket kring denna drog som alltmer brer ut sig i samhället och världen.
Det ger skador på sikt, kan i sällsynta fall påverka vissa människor redan i ett tidigt skede. Hjärnan får bestående skador som leder till sämre närminne, hallucinationer, yngre slutar att utvecklas intellektuellt de stannar i sin åldersutveckling.  Polisen och Soc sammarbetar kring mycket som rör ungdomar  / barn med missbruk. De tar tacksamt emot tips och man får gärna vara anonym.
Fick också tyvärr veta att cannabis nyttjas på de allra flesta fester som äger rum idag. Som ungdom kan det vara svårt att stå emot i längden. Har själv en dotter som är sexton och går i första ring . Hon har konsekvent tackat nej till alla fester under högstadiet och någon inspark nu på gymnasiet. Av den anledningen att hon är emot alkohol och rökning. Som mamma känner jag en oerhörd stolthet över hennes styrka att orka hålla detta. Vet att hon så väldigt gärna velat gå på någon fest tidigare.
Nu har hon emellertid köpt biljett till en stor Halloweenfest som ska äga rum inne i Malmö . Hon är mycket förväntansfull och älskar ju det här med att "spöka" ut sig ;-)  hoppas hon får en trevlig upplevelse, att hon står emot freselser och ev övertalningsförsök, att hennes kompisar är solidariska.
Det är väl bara att vänja sig nu antar jag, en ny fas och nivå för mig som mamma att lära mig hantera.

Sonen som går i åttan har bra vänner, hänger inte ihop med dem som festar och hittar på dumheter.
Känner mig än så länge trygg i tonårs mammarollen, tonårshumöret finns hos barnen dock. Tyvärr, för det blir ibland onödigt mycket tjafs om småsaker och som mamma är man ju då bara jobbig och tjatig, eller hur?  Det handlar om allt från läxläsning till när de mockade till kaninen, städade sitt rum, att införa varsin matlagningsdag / vecka. Sen är det också tröttsamt att hålla i dessa ämnestrådar ensam, den andra föräldern fäster ingen större vikt och sitter helt tyst medan jag maler på!
Vissa saker förbättras inte trots prat och diskussion. Tyvärr!!

Dags att möta dagen, en stark kopp kaffe, macka och smoothie eller yoghurt.

Ha en underbar dag <3

Kram Ann-Louise
  

Hej onsdag!

Dagen började redan sju imorse, trots en ledig dag ;-)
Lovat skjutsa sonen till tandläkaren.

Igår var jag också ledig från jobb, fikade med min goa svärmor först, därefter följde hon med mig för att köpa höstväxter till framsidan. Blev lite ljung, blev även några gröna inomhus växter till vardagsrummet, alltid trevligt med lite nytt. Körde sen och handlade mat, bjöd svärmor på middag i form av en omtyckt kycklinggryta bestående av, strimlad kyckling, kryddstarka korvar, svarta oliver, vit sås av matlagningsgrädde, salt, peppar och färsk rosmarin, ris och sallad till detta. Blir alltid gott och uppskattat.

Svärmor berättade igår om mina barns kusiner. De förlorade ju sin mamma i cancer för snart tre år sen. Flickan var då sju och pojken nio. Tydligen har flickan fortfarande ganska stora bekymmer med sömnstörningar, oro och gråtattacker, hon saknar sin mamma. Jag blev så ledsen när jag fick höra detta. Vi kommer aldrig någonsin att glömma den förfärliga dagen när hennes mamma dog. Av någon märklig anledning befann vi oss alla på sjukhuset vid händelsen, hon hade blivit sämre, men ingen hade räknat med att hon skulle gå bort så hastigt som det blev. Pojken grät aldrig, han har fortfarande inte visat några känslor efter detta trauma. Det bekymrar oss. Flickan ska nu börja gå i terapi, har tackat ja till detta och ser fram emot det. Men pojken vill inte. Det måste man naturligtvis respektera, men svärmor och jag är trots det ändå rörande överens om att han skulle behövt gå och prata med någon, öppna upp sig och få ut lite känslor. Livet är visst orättvist ibland, vad finns det för någon mening med att små barn ska förlora sin ena förälder? Vilken lärdom ska de få av detta? Har skapat otrygghet för dem och oro under tiden mamman var sjuk och sen efteråt ett tomrum som kan vara svårt att fylla och komma över. Dessutom blev min egen son otrygg under ett par års tid efter denna händelse, han var också med på sjukhuset när det hände. Har haft fullt sjå att ha koll på mig, vad jag har för mig och var jag befinner mig, oroat sig och sovit dåligt på nätterna, funderat på varför hans kusiners mamma blev sjuk och hur i så fall jag, hans egen mamma ska kunna undvika det.
- " mamma du motionerar i alla fall och är inte så överviktig, du kanske inte blir sjuk då?! " Sa, han vid något tillfälle, min söte goe, älskade son <3.

Händelsen påverkade oss på så många sätt.
Barnens far, min svåger, har nu träffat en underbar flickvän, som verkligen tar sig an barnen, tagit dem till sig på ett otroligt fint sätt, de tycker också väldigt mycket om henne. Vi är glada för detta och tycker det känns bra, Livet går trots allt vidare..............

I måndags fick jag en glädjande förfrågan :-)  berättar mer om detta sen ;-)
Jag har också blivit framröstad som arbetsplatsombud av mina kolleger, nu ska sektionen godkänna och kalla till en värdegrundsutbildning. Väntar lite otåligt på detta nu.

Röjning stod  på dagens program. Rensat uteplatsen och trädäcket från "sommarskeletten", dekorerat framsidan med den nyinköpta ljungen. Fått damsugit, dammat av lite och fixat med tvätten. Även läst flera sidor i en nyinköpt bok, "Skuggbarn" , förfärligt tragisk, dokumentär om barn som utnyttjas. Tårkanalerna är rensade för ett tag nu,,, usch ja! Köpte en annan bok också som heter " De som viskade" dokumentär om Stalins tid i Ryssland och berättelser från dem som levde då om hur det var. Känner att den kan bli mycket intressant att läsa ;-)

Ikväll, familje prat om läxor, skolan och vardagen.
På sonens skola har inte riktigt alla de fem lärare som slutade i somras, ersats. Hoppas inte det kommer att dröja allt för länge. Varit mycket oro kring lärar flykten, den komptens de ersätts med, känns inte bra. Sonens prestationer har helt klart påverkats av detta samt hela sjunde klass då han inte trivdes :-(  försöker prata varje dag, luska lite och peppa. Inte lätt suck!
Dottern trivs bra på Pohlhem, men tycker nivån stigit markant och tycker vissa ämnen känns väldigt svåra. Så jaa, det blir tufft ett tag framöver tror jag!

Ann <3

Jobb, politik, skola och , ,,,,

Känns som att allting drar igång nu samtidigt! 

I lördags hade vi sjukvårdsdemonstration i Lund. Lite förberedelser innan fick göras, bland annat så fick vi stämt av vad som behövde ordnas. Jag fixade lakan till bandaroll som det syddes kanaler i, köpte textilfärg och klippte ut bokstavschabloner! Vi träffades på lördagförmiddag och målade bandarollen, fäste skylttexter på trähandtag, en trevlig och mysig stund blev det. Sen bussen ner till torget och mötte upp alla andra! Blåste en del och var inte helt lätt att hålla banderollen då,, skäms nästan över att berätta om träningsvärk jag fått i sätes- och lår musklernas baksida. Hmm

Blev en bra och trevlig dag med tänkvärda tal som belyste sjukvårdens problem på olika vis och hur man tänkt sig att förbättra dessa! Tyvärr krockade det med andra evenemang så antagligen var det därför det inte kom så mycket folk!

Jag deltar ju väldigt mycket i valarbetet nu och försöker hinna vara med på så mycket som möjligt. Jag anser att det här valet är så pass viktigt och avgörande för vårt land och samhälle idag, eftersom vi har en välfärd som långsamt håller på att raseras, detta är alarmerande och gör mig rädd! Därför är det viktigt för mig att få vara med och påverka samt engagera mig i hela den här valrörelsen.

Men, mina barn behöver sin mamma lite emellanåt, de har börjat gymnasieskolan och åttonde klass. Fick inhandlat nödvändiga skor och kläder till sonen ikväll. Dock inte helt friktionsfritt då tonårshumöret rann över för jämnan, mmm det frestar lite på tålamodet emellanåt! Läxläsning bestående av SO frågor om politik, hjälptes vi åt med sen!

Imorgon ska jag med dottern till optikern för utvärdering av linser, hon vill sen ha ett par nya Dr Martens,, suck så måste hinna inom någon skoaffär sen med. Blir nog ingen "dörrknackning" eventuellt kan jag dyka upp senare. 

Träningarna har börjat också för barnen, det sköter dem själva såklart, men blir ändå lite bestyr kring det, mat, tvätt, nya träningskläder, redskap!!

Och ja just det ja, sen jobbar jag  ju lite också och ska även bli arbetsplatsombud på min avdelning nu till hösten! Passar bra då valet antagligen är över till dess!!

Jag känner ett djupt engagemang för det här fackliga!! Vill så gärna åstadkomma förbättringar för mina arbetskamrater, få bra avtal och genomföra ideer som jag funderar kring! Ska bli lärorikt och mycket spännande! Eftersom jag i nuläget inte vet hur mycket jobb eller hur upptagen jag blir som facklig, tänker jag ligga lågt med det politiska. Vill inte ha några förtroendeuppdrag än! Just nu är det också inom det fackliga jag vill ägna mig!

Tyvärr blev medlemsutbildningen inställd på grund av för lågt deltagarantal, suck,,, skulle börjat imorgon och självklart blev jag mycket besviken!

Har haft en lugn ledig dag, känt mig låg och lite ensam, haft mycket funderingar!

Men är i bättre balans nu och känner att det är nog viktigt med såna här dagar också ibland!! Tid för reflektion och tankar!!

Ann-Louise Levau

En viktig period...du kan avgöra valet....

Just nu är det full upp med valkampanjer och valarbete inför det stundande valet den 14 september!

Vi har idag ett samhälle som blivit allt mer segregerat, på grund av den allt ökande klyftan mellan de välbärgade och de mindre välbärgade. Alltså mellan rika och fattiga!

Detta är förstås ett stort bekymmer som vi inte kan acceptera. Vi har fått en ökning av människor i vårt land som definitivt inte mår bra psykiskt. Det rimmar förstås också väldigt illa med tanke på hur nedmonterad just psykvården blivit  de senaste åren. 

Den växande ungdomsarbetslösheten som försätter våra unga i den beklämmande situationen att de inte kan flytta hemifrån och börja leva sina egna liv, starta familjer etc. Om de skulle lyckas få jobb handlar det väldigt ofta om timanställningar, visstidsanställningar eller i allra bästa fall ett deltidsjobb. Ett fast deltidsjobb kan förstås generera en egen bostad, men det blir inte mycket över i plånboken efter att man betalt alla räkningar, den andra typen av anställning som visstid eller tim- sätter just käppar i hjulet för ungdomar att kunna skaffa sig en egen bostad. De får inte skriva på några hyreskontrakt så länge de inte har fast anställning. Många unga mår idag inte särskilt bra och man ser också en ökning av självmord bland de yngre. Det är skrämmande och känns minst sagt olustigt. 

Alliansen har skapat ett tänk där endast högutbildade är något värda i arbetslivet. Det är inget värt att satsa på yrkesinriktade gymnasieprogram, det sker ingen eller dålig löneutveckling inom flera av just dessa yrkesgrupper också, barnomsorg, sjukvård, äldreomsorg och man ser också tyvärr en nedåtgående trend bland ungdomar, där de inte längre söker dessa program i sina gymnasieval. Utan resultatet av detta har då blivit att gymnasiepoängen har rasat markant till dessa platser och inbjuder därför just de ungdomar som inte velat, orkat eller kunnat pga diagnos el liknande, just dessa söker sig till de här programmen, men kanske också ofta utan entusiasm eftersom de söker in på det som de har poäng till enbart eftersom det är viktigt för ens framtid att man har gått i gymnasiet. Frågan är bara hur motiverade de är till att lära sig dessa yrken, vad är det för färdiga yrkesgrupper vi får ut sen efter gymnasiet?

Även om alla människor är smarta och duktiga var och en på sitt sätt och vi kan alla utvecklas, jag tror också att alla kan bli precis vad de vill också om de helhjärtat går inför det. Men, men och men, det är ändå inte alla förunnat att kunna eller orka läsa på ett mer avancerat gymnasieprogram för att senare kunna studera vidare på universitet / högskola. Det måste därför till satsningar och resurser till dessa ungdomar och människor så att de också kan bli motiverade och vilja satsa på något som de tycker är roligt, de ska inte behöva gå något de inte vill för att det inte finns något alternativ. Trainee platser är därför en utmärkt idé!!

Vi behöver också mer helhjärtad satsning i skolan, med fler lärare, speciallärare, mindre klasser och en ändrad pedagogik. Lärare är först och främst pedagoger och ska inte sitta som administrativ personal.  

 

Vi är en brokig skara av olika individer som var och en har olika egenskaper för att vi ska kunna komplettera varandra i samhället. Allas arbete är därför lika värda, vi är alla en kugge i ett stort maskineri. Vi måste satsa mer på de yrken som halkat efter så stort vad gäller arbetskraft, löner och villkor. Jag ser också en fara med att de privata vinstkapitalisterna får fortsätta sin framfart inom skola och omsorg, det är dessa som gynnat tillväxten av den raserande välfärd vi nu ser i hela landet. Begränsningar i vinsterna där man bör se över regelverk och lagar som hindrar dessa aktörer att sätta av hela vinster för sin egen vinnings skull, där viss procent borde lagstadgas till att läggas på företaget och dess personal för att gynna arbetsmiljö och klimat.  

Det får inte fortsätta som det gör, något måste hända nu, vi behöver ett maktskifte och ett nytänk.

Ann-Louise Levau  

Resan till målen ,,,,

Just nu jobbas det för fullt med ganska få lediga dagar. Då gäller det att plocka ut godbitarna från varje dag och göra det bästa av det!

I fredags efter kvällspasset var vi några kolleger som träffades på en pub nere i stan. Lite goa skratt och trevligt samtal tillsammans fick veckans trista och tragiska händelser på jobb att blekna lite. Vi behövde detta!

Ledig lördag, dottern utvärderade endagslinserna och kom fram till att hon ska prova månadslinser. Sen fick den osynkade familjen dela på sig där nere på stan, två ville äta middag och de andra fika. Sonen och jag fikade således och blev snart överraskade av regnet. Skulade inne i bokhandeln, som medförde ännu ett bokköp "Till försvar för kvinnans rättigheter" av Mary Wollstonecraft!
Struntade i regnet tillslut och cyklade hem, ganska genomblöta blev vi :-D

Igår efter morgonpasset, körde svärmor, dottern och jag till Dalby stenbrott för att lyssna på en kavalkad av musik ur olika operetter och musicals. Det var helt underbart och jag njöt i fulla drag.
En stor uppslutning av publik hade tagit sig dit. Kvällen andades sommarmagi och fylldes snart av de vackra sångerna som de duktiga sopranerna och herrarna framförde! Imponerad!

En kurs ströks idag som jag skulle gått på. Datumet flyttat till fredag istället.
Ska bara få lite mer information som kan vara nyttig inför valarbetet.
Känner mig lite låg idag, ingen särskild anledning, men känns trist, får komma på något konstruktivt kanske att fördjupa mig i. Måste fokusera på viktiga frågor och saker som ska hända. Kommer att bli så bra och känner mig nöjd inför höstens stundande. En positiv tanke som sätter energin fri.

Kära vänner, vad har ni gjort denna måndag? Glöm inte att ge tid för reflektion och målsättning!
Att ha ett mål, något att sträva för eller mot är viktigt. Målet i sig är egentligen mindre viktigt än själva resan dit, eftersom under resans gång måste man fatta olika beslut och navigera sig fram för att tillslut kunna nå målet! Resan är utvecklande! Målet är priset du emottar vid resans slut!
Så sätt i gång och tänk ut olika mål nu ;-)

Ha en fin kväll denna underbara veckodag som andas nytt kapitel och oskrivna blad resten av denna vecka!

Må så gott <3

Dags att sova

Äntligen gick det vägen med linserna för dottern! Jag är otroligt glad för hennes skull, hon har ju velat detta sen hon var tio år, men jag tillät inte henne att få prova förrän hon var tretton. Men det har tyvärr inte gått så bra när hon provat tidigare. Men nu tredje gången gillt så gick det. Underlättar hennes konståkning bland annat.

Klockan sju imorgon bitti kommer jag att stå vid stationen i Lund för att dela ut valmaterial. Efteråt tar vi en fika innan jag sen får förbereda mig på ett kvällspass på jobb! Intensiv dag kan man säga ;-)

Hoppas det blir lite svalare i luften snart, värmen är minst sagt tryckande när man inte har tillgång till hav eller pool! Gillar annars värme.

Godnatt och sov så gott nu alla fina <3

Kram Ann

Mina tankar denna lediga dag!

God förmiddag,

Vaknade ganska tidigt trots att jag är ledig. Har blivit så lättväckt, beror antagligen på den tryckande värmeböljan vi fått in här för någon vecka sen. Sover inte jättegott heller då sovrummet som ligger åt söderläge är som en bastu trots takfläkten. Blöt av svett vaknar man slutligen av att man trots värmen ändå har täcket om sig, skumt!

Har nyligen ätit frukost med min son. Dottern övernattar hos en kompis, ska hämta henne lite senare för ett nytt försök till linsprovning / träning. Hon vill så gärna börja använda linser, har haft glasögon sen treårsåldern, men är så känslig i ögonen att hon ännu inte lyckats få linserna på plats. Bättre lycka idag då, ska hålla tummarna att det går vägen.

Sonen ska spela tennis hela eftermiddagen och kvällen med kompisar, så kallad "egen" träning.
Men det är varmt så mycket dryck rekommenderas.

Jag gjorde en otroligt dum grej i förra veckan, fick en ny uppdatering till min mobil (Iphone4).
När jag skulle aktivera den så gick det inte, sonen hjälpte mig att koppla mobilen till datorn och gå in den vägen i Apple systemet, tillslut kommer det upp en textrad där jag ombads återställa standardinställningarna på mobilen. Jaha, då trycker jag förstås på den rutan eller länken utan att tänka mig för. Vad jag inte då visste, var att allting raderades som jag själv lagt till i mobilen de åren jag haft den. Alla bilder i kamerarullen raderades, alla "appar" som jag lagt till försvann, filmklipp, kan inte betala med skånetrafiken appen heller då kortnumret också raderats så måste lägga in det också igen,  mitt mobila bank ID försvann också så nu måste jag personligen in på banken för att återställa eller få ett nytt ID, en massa onödig mertid skapade detta. Något irriterande, mest är jag förstås lite bedrövad över alla foton som jag inte sparat över i annan mapp och som nu inte går att hitta. Var ganska många bilder och filmklipp. Suck, suck, och suck!!!!

Är nu inne i en något hektiskt arbetsperiod, på drygt tre veckor blir jag endast ledig fyra dagar, dessa dagar är då inte i följd utan utplacerade en och en. Så efter fyra dagars arbete är jag nu ledig idag, jobbar sen tre dagar, ledig en dag och jobbar sen fem dagar i följd, osv..... undrar hur jag mår efter detta är över? Får se hur mycket jag orkar engagera mig i valkampanjen under denna tid, ska ju bli mer "dörrknackning", vi kommer också att stå på olika ställen och dela ut valmaterial, åka på valupptakt med både S och S-kvinnor, inte samma dag förstås. En stor sjukvårdsdemonstration ska jag vara med på men kommer inte att gå med S då utan med mitt fack.  Det ska bli jättekul och spännande. Ska ju sen också åka iväg på tre kurstillfällen inom det fackliga. Det ser jag väldigt mycket framemot och hoppas få lära mig mycket bra saker, som jag kan ha nytta av i framtiden. Det känns som  att det kommer att bli en händelserik höst som ligger framför mig, lite pirrig och förväntansfull, vet att nya uppdrag väntar runt hörnet.

Jag är så glad för att det tidigt i våras någon gång, gick upp för mig vad jag tycker är viktigt i mitt liv. Förutom att vara en god maka och mor denna ständiga klyscha. Men samtidigt är det ju oerhört viktigt att ha ett eget intresseområde utanför familjen, ett intresse man brinner för och där man känner att man utvecklas som människa. Det ger en oerhörd livsgnista och kärlek till livet att känna denna driv. Jag hoppas och tror att mina egenskaper ska kunna tillföra nya och bra saker inom de område jag fördjupar mig i. Hoppas också på att få utveckla mig själv som människa och bli duktigare på retorik, saklighet och att inte ta åt mig personligt!

Nu ska jag gå och samla ihop alla förtorkade växter utomhus och kasta, inte lönt att köpa nya i denna hettan. Får bli något sen på höstkanten. Ser ju lite trist ut med tomma blomkrukor, men torra växter är inte mycket bättre. Trädgården har också sett sina bättre dagar, var meningen att det skulle sättas igen rabatter och läggas plattor till grillplats etc, nu har det inte blivit så än, men har därför inte heller gjort så mycket åt rabatterna som ändå skulle bort, ser med andra ord väldigt "tradigt" ut! Får se när nu det ska bli av då. Inte mig det hänger på åtminstone, skönt det, fniss!!

Önskar alla en härlig dag i det varma vädret, tänk på att dricka mycket, även om man inte känner sig törstig. Gärna något salt till, det binder vätskan bättre. Sitt eller stå inte för länge i stekhet sol utan att ha något på huvudet. Solsting eller värmeslag är inget kul. Jag fick det en gång för många år sedan, fruktansvärd känsla, trodde jag skulle dö. Var sen jättekänslig för solen mot mitt huvud de två åren som sen följde. Detta har som tur är nu gått över. Men som sagt, det är väldigt lätt att drabbas och ingen skön känsla. Jag fick huvudvärk, mådde illa, blev svag och konstig i benen och hela kroppen, kändes som jag skulle brinna upp och visste inte var jag skulle ta vägen. Skugga, dryck och planläge, sen gick det över tillslut efter tre, fyra timmar. Befann oss på Santorini i Grekland den gången.

Kram <3

Ann-Louise Levau

Må rättvisan segra

Tre arbetspass avverkade sedan jag kom tillbaka från semestern, två till väntar, nämligen helgens. Det har gått bra även om jag på första arbetsdagen placerades på det ställe jag är minst bekant med. Uppvaket!

Rörigt, andra rutiner, grejerna på andra ställen, etc. Men det fungerade bra ändå, var rejält trött när jag skulle cykla hem sen på kvällen. Dagen efter spenderades också på uppvaket. Betydligt lugnare. 

Passade på att träffa en nyfunnen rar och go väninna dagen därpå då jag var ledig. Hon lånade också en bok som jag just köpt men redan hunnit läsa. "Den stora omvandlingen" heter den, mycket detaljerad och informationsrik vad det gäller valfrihet, privatiseringar och vinster i välfärden. Har ni inte läst den redan så ta och gör det. Jag finner den högst intressant i dagens läge. Det kan inte få fortsätta som det gör i vårt land. 

Hela marknaden är ju i stort exploaterad för just vinstdrivande kapitalistbolag, det enda som är viktigt i deras värld är att få köpa upp företag som de sedan kan, effektivisera, expandera och slutligen sälja igen efter fyra, fem år för minst den dubbla summan. 

Hur gör de sina vinster då? Bland annat så använder de sig av "lånade" pengar, från bank och investerare från olika pensionsfonder och försäkringsbolag. De kan också pantsätta företaget som de köpt. De belånade pengarna behöver inte skattas, det finns kryphål i skattelagarna som tillåter detta. I företaget sparar de in pengar genom att anställa färre personal på deltider, icke fasta anställningar såsom visstidsanställning och timanställning. De anställer också gärna arbetstagare som inte riktigt har de kvalifikationerna som krävs, blir också billigare. Materialåtgången stryps också åt. Allt för att företaget ska gå med vinst. Och det gör de också, det handlar om flera miljarder som tjänas in i vinstsyfte. Pengarna placeras i skatteparadis så som exempelvis på Caymanöarna! Inte ens en fjärdedel av vinstkakan läggs på de olika privata företag, för att förbättra, drift av underhåll och service eller höja lönerna. Det läggs just ingenting på detta, de som arbetar som chefer över arbetstagarna på företagen har dessutom blivit ålagda att hålla en stram budget. Tyvärr måste de också göra det, annars förlorar de sitt jobb. De sitter verkligen i en riktig rävsax, dessa chefer stannar heller aldrig särskilt länge, de orkar inte!

Vinstdrivande privata vårdcentraler har inte längre tid för att ta hand om de svårast sjuka och utsatta patienterna längre. De besöken tar nämligen för lång tid och då kan man inte trycka in lika många patienter under en dag. Därför remitteras de sjukaste vidare till andra ställen och eller så får de bara bedömning på kanske sin minsta diagnos för att det ska gå fort. Sen får de en ny tid på något annat ställe! 

Man kallar dessa vårdcentraler för "snorakuter" då antalet piggare och friskare patienter som kanske bara har någon liten förkylning, hellre anses som en större vinst, då kan man få inte fler besök på kortare tid och därigenom vinna mer kapital!!

Men är det rätt mot en gammal svårt multipel sjuk människa som kanske inte så lätt kan ta sig till sin vårdcentral heller, att den ska behöva bli omkring skickad till flera olika instanser för att de med vinstintressen inte anser sig ha tid!!! Jag tycker detta är bedrövligt och jag blir arg på hela systemet för att det tillåts göra såhär. 

I friskolorna har de anställt färre lärare, eftersom antalet ledarledda lektioner minskat, det heter självstudier och eleverna har fått varsin "laptop" som de kan jobba med det mesta i. Därav har de kunnat dra in på material såsom skolböcker, kollegieblock, pennor och suddin, även lärarna är färre då de inte ska behövas i de icke lärarledda lektionerna. Antalet specialpedagoger är också kraftigt begränsade inom friskolorna eftersom det givetvis blir dyrare. Då man vill ha ett gott anseende tillåts skolchefen att få göra vissa ändrigar i elevernas betyg för att skolans rykte ska hållas fläckfri. Eleven kan ofta då söka in på högskola eller universitet men får ofta hoppa av igen då man märker sin egen undermålighet. Jag tycker det är skrämmande hur man kan gå så långt att man "lurar" ungdomar att tro de är bättre än de är enbart på grund av att hålla ett gott rykte om skolan. Det är . fruktansvärt orätt mot eleverna som ju förstås inte klarar de höga krav som sen ställs på dem i högskolan eller universitetet. Vad händer med dessa elever som drabbats av sådant här? De måste ju må förtvivlat dåligt. Hur kan man göra så??? Blir så arg!!!

Det här är ett stort och växande problem mitt ibland oss, som inskränkt stort på vår en gång så fina välfärd. Nu är allt raserat och tar kanske minst tjugo år att bygga upp igen. Men det går att få Sverige på fötter igen, om än det kommer att ta lång tid. Vi får inte glömma bort våra barn, våra ungdomar, vårt arv!! Vi är skyldiga dem att kämpa för rättvisan, att vända skutan på rätt köl igen och få vårt fina land att bli attraktivt så som det en gång var. Vår spruckna välfärd är nu ett hett samtalsämne i flera  andra länder. Visste ni det? 

Men tillsammans är vi starka och kan kämpa, vi måste orka och det gör vi om vi går ihop. Vi har alla ett val att göra, inte minst den 14 september. Nu måste det till en förändring, nya lagstadgar, nya ramar, en ny regering helt enkelt!!

Ann-Louise Levau

Hat är förödande, vad kommer att hända?

Blir alldeles bestört och förtvivlad över vad som händer ute i världen, usch detta känns inte alls bra.
Ett nedskjutet stort passagerarflygplan över Ukraina, missiler tydligen. 300 passagerare dödades, så förfärligt!! Hela situationen Ukraina är utsatt för är djupt tragisk och jag har svårt att finna ord.

Kriget nere i Israel - Palestina är än värre, många små barn har nu också dödats det senaste dygnet. Allt detta bottnar i rasism, att inte kunna acceptera varandras olikheter, att ha respekt för varandra.
Klimatet mellan människor har hårdnat betydligt och det verkar som om flera är totalt känslokalla och avtrubbade. Hur kan det bli såhär?
Även här hemma har det hänt tråkiga saker under våren som tydligt bottnat i avsky mot andras olikheter. Jag finner detta enormt skrämmande och blir i sanningens ord mycket rädd.

Tänker på mina barn som växer upp i det här landet, den här världen som just nu är så infekterat av hat och avsky. Hur ska vi göra för att få ett stopp på detta vansinne? Går det överhuvudtaget? Jag tvivlar starkt just nu och situationen känns minst sagt hopplös.

Jag blir också arg och förbannad på de som uppviglar till allt detta elände, jag trodde ändå att människan utvecklades och att förnuftet skulle börja styra. Men detta primitiva beteende får mig att inse flera saker. Vårt beteende har inte utvecklats mycket, vi reagerar fortfarande likadant som våra stenåldersförfäder, man hämnas, tand för tand, tunga för tunga. Man tänker inte rationellt.
Hatet är förödande, det är en så stark känsla att det förblindar allt annat, farligt och mäktigt.
Hat föder hat, liksom alla andra känslor föder varandra. Men när negativa känslor tar över och börjar föda varandra blir det farligt, så fungerar det nu i världen. Det får mig att må illa!!

Jag skrev för en tid sedan om kärlek här i bloggen, hur vi människor skulle fokusera på allt det vackra, fina och ge av oss själva till varandra, ge av det positiva, ge någon en kram eller ett leende. Säga något fint. Det är svårt att vända en negativ trend. Men jag skulle så gärna vilja att den goda trenden tog över!!

Idag fyller min älskade son fjorton år. Vi har nyss sjungit och uppvaktat honom. Vi kommer att ha kalaset imorgon då gäster och släkt kommer och grattar. Bjuder på grillat ute på trädäcket i vanlig ordning, ska baka kanelbullar och tårta lite senare. Först en tur till Rydebäcks strand med fika tillsammans med en av mina goa väninnor. Ska bli mycket prat och mys, kanske lite bad också. Det vill säga om det inte är maneter i vattnet. Usch!!

Nu ska jag gå och äta frukost och mysa lite med födelsedagsgrisen, tänker på alla drabbade och sänder styrkekramar och kärlek till dem <3

Önskar er alla en skön dag, var rädda om er <3

Ann-Louise Levau

En nål i en höstack eller finns det någon lösning?

Tyvärr får jag känslan av att hela välfärden har blivit en så stor skandal att det känns som att leta efter en nål i en höstack för att kunna komma tillrätta med detta gigantiska problem!

Jag är förtvivlat ledsen över att jag låter så negativ! Efter att ha läst en bok som heter "Den stora omvandlingen", kändes det som om någon slagit undan benen på mig. Jag blev helt mållös!
Nog för att jag förstått att det handlar om pengar och makt. Men jag hade aldrig kunnat drömma om att det var så stort och så känslokallt. Att de som startat och driver riskkapitalbolagen handlar så okänsligt. För det enda som är viktigt i deras värld är hur de ska kunna expandera ett nytt företag de just köpt in (för sina belånade pengar för att slippa risker sina egna) på billigaste möjligaste vis för att kunna tjäna grova pengar under tiden företaget drivs, vinsten i dessa pengar fördelas i skatteparadisen och läggs definitivt inte på företagets personal, materialkostnader, kunder m.m. nej de ska driva företaget så billigt som möjligt. Sen när de väl säljer företaget igen efter kanske fem år, säljs det med en rejäl vinst. Jag ska villigt erkänna att jag har lite svårt att sätta mig in i deras system  av hur det går till när de köper upp, deras kryphål undan skattelagarna etc. Men oavsett det så handlar ju alltihop om att de själva behåller merparten av vinsten i de olika företag de äger. Vinstdrivande på välfärdens bekostnad.

Detta gör mig jätteledsen och jag känner mig fruktansvärt maktlös just nu. Vad kan vi göra åt detta system? Alla dessa privata investerare och uppköpare har ju den fulla rätten som det nu ser ut bland alla lagar och paragrafer. Eller? Hur ser det ut där egentligen? Varför finns kryphålen?
Kan man göra en ny lagstiftning som förbjuder dessa vinster på välfärdens bekostnad? Måste man förbjuda privatiseringar då helt? Mina frågor är många och jag funderar så det knakar, hur kan vi, hur ska vi, kan vi överhuvudtaget? Jag blir tokig snart, får ingen rätsida på hur jag tänker!!

Jag har gått med i ett parti för att kunna vara med att påverka frågor som främst rör välfärden.
Vården, skolan och äldreomsorgen. Jag är innerligt trött på hela denna karusellen som nu varat i flera år. Allting eskalerar också, känns som att det man såg som värst kunde faktiskt bli än värre. Detta är inte klokt. Människor har dött pga av dessa idiotiska besparingar som ändå inte leder till någon vart förutom mer pengar till de privata investerarna, de vinner på detta och har så pass många miljarder att om de verkligen hade velat, hade de kunnat få vården på fötter igen med god personalstyrka, bra lokaler och nöjda patienter. Även skolorna hade kunnat få fler lärare, eleverna hade kunnat börja prestera bättre för att de skulle få bättre hjälp. Hemtjänstpersonalen hade kunnat få bättre och mer tid när de avlägger sina besök hos vårdtagare, så att de slapp undan den stressen som finns i dag. Städpersonalen skulle hunnit städa ordentligt så att begynnande bakteriespridningar hölls bättre i schack.

Jag blir så less på hela den här privatgrejen. Kom gärna mer förslag eller synpunkter, jag känner mig just nu helt tom på idéer men diskuterar gärna olika möjligheter och tar emot synpunkter eller om någon har en fiffig lösning. Demonstrationer i all ära, men känns som att det är för döva öron.
Så något mer konstruktivt behövs!!

Hoppas vi kan kämpa oss igenom detta, tillsammans är vi starka och vi måste hålla ihop <3 

Valfriheten - ett hot mot välfärden!

Idag går över 200 000 barn och ungdomar i privata friskolor. En tredjedel av befolkningen är listad på privata vårdcentraler och mer än 60 000 personer jobbar i vård och skolbolag som ägs av riskkapitalföretag.
Även om välfärden fortfarande finansieras offentligt, drivs den i allt större utsträckning i privat regi med vinstsyfte.
Av välfärdskronan går 104 miljarder (2012) till privata företag och av den privata kronan går 17 öre till föreningar, stiftelser och 83 öre till aktiebolag.

Det finns pengar att tjäna på privata investeringar, välfärdsmarknaden är en politisk konstruktion där finansiering och produktion av vård är beroende av politiska beslut. Tillväxtmöjligheterna för ett privat vårdbolag påverkas väsentligt av opinionen och politikernas syn på hur vård ska bedrivas och finansieras.
De politiska besluten har hela tiden gynnat privatiseringens framfart om än den har gått i vågor de senaste decennierna. De som drivit på förändringen har hela tiden talat om att genomföra en
"valfrihetsrevolution". Redan i början av 1980 - talet började debatterna ta form om att införa privatiseringar. I början av 1990 - talet kunde vi börja skåda de första privata vårdskandalerna.

Välfärden har hamnat i händerna på privata vinstdrivande bolagskoncerner, som utmanat och experimenterat sig fram. Där man gett löften som att: fri konkurrens och privata alternativ skulle ge lägre kostnader, högre kvalité, bättre arbetsvillkor och större valfrihet.

Riskkapitalbolag äger idag 850 svenska företag med 200 000 anställda och över 300 miljarder i omsättning, nästan en tiondel av BNP!

De köper upp etablerade företag genom en kombination av fondkapital och stora banklån. Målet är att öka objektvärdet genom effektiviseringar och expansion för att sälja igen efter några år med rejäl vinst.
De använder sig av institutionella investerare som: pensionsfonder och försäkringsbolag för att inte riskera sina "egna" pengar.
På samma sätt som en villa fungerar som pant vid ett bolån, pantsätts det uppköpta företagets aktier och inkråm. Räntan betalas med företagets vinster och om något går snett, låter man bara banken lösa ut panten. Riskkapitalist bolagen köper företag med andra människors pengar genom att strukturera förvärven som bostadslån. Eftersom räntorna är avdragsgilla och deklareras som kostnader, krymptes skatterna avsevärt. Ett smart utnyttjande av luckor i skattelagsstiftningarna.

Eftersom det nu visat sig att allt detta privatiserande endast görs i rent vinstdrivande syfte, har väldigt mycket i välfärden fått stryka på foten. Till förmån för dessa finanshajar!
Inte har allt detta förbättrat vården, omsorgen eller skolan!
För att få in så mycket vinst som möjligt har de dessutom effektiviserat sina nyförvärv genom, minskad personal, eftersom personalkostnaderna är en av de största utgifterna. Så personalbantning och sämre anställningsvillkor för de som jobbar, de har fått ändra heltider till deltider, man håller sig med visstidsanställningar och timanställningar. Det sparas även in på material genom minskat användande av detta och andra material som kostar mindre.

Valfrihet har varit deras slogan och det har även slagit igenom hos det svenska folket, intet ont anande. Men nu har det visat sig att ingenting har blivit till det bättre, vi måste få politiker till makten som förstår och kan införa en ny lagstadga som förbjuder denna form av vinster och upphandlingar som sker här och nu framför våra ögon. Något behöver göras nu!

Mina uppgifter här kommer ifrån en bok som heter "Den stora omvandlingen", en bok som jag varmt kan rekommendera och som alla borde läsa för att öppna upp ögonen på var och en.

Ann-Louise Levau

Regn eller hästflugor, måste man välja?

Hejsan, har varit och badat i Tvedöra idag. Svärmor ringde i förmiddags och undrade om vi ville hänga med. Svägerska med dotter och sambo samt svågerns son skulle också med. När min son kom hem från tennisen, packade vi snabbt ihop badgrejer för att sen köra och möta upp de andra. Hade ingen aning om var sjön i Tvedöra låg. Väl framme började naturligtvis molnen att torna upp sig och det började blåsa. De hemska hästflugorna, steklar eller bromsar som de också kallas, var minst sagt påträngande, väldigt otrevliga och jag gillar dem absolut inte!!!

Det kom inget regn och molnen blåste förbi. Tror vi var där i åtminstone tre timmar. Vattnet var kallt till en början och jag ylade nog en stund just när jag doppade mig, men sen var det ganska skönt. Tyvärr var de otäcka flugorna genast närgångna så fort man kom upp ur vattnet, lindade in mig i handduken så gott det gick. Tror jag undkom att bli biten!
Blev en lång och bra pratstund med svägerskans sambo. Hade ingen aning om att han jobbat aktivt som facklig och huvudskyddsombud etc. Han sa att det är fyra år sedan han slutade med det. Han orkade inte mer. I alla fall, eftersom jag börjat ge mig in i den fackliga världen och även den politiska så kom han med diverse råd och lite förklaringar. Jättegulligt och jag uppskattar det verkligen. Han tillhör dessutom samma fack, Kommunal, då han arbetar som busschaufför.
Jag har även två nära kompisar där den ena är aktivt AO och den andra just varit, också de medlemmar i Kommunal. Så känns mycket bra att ha folk nära sig som man kanske kan bolla lite frågor och tankar med.

I förra veckan var jag ute med partikolleger och "knackade dörr" under två dagar. Den sista av dagarna gick jag ensam runt och knackade på. Första två dörrarna var jag ju lite nervös förstås och det gjorde ju inte saken bättre att det var en trappuppgång, där jag efter att ha gått upp för flera trappor blev väldigt andfådd. Men jag fick i alla fall några riktigt bra samtal, ett där jag till och med blev inbjuden i lägenheten, hade fullt sjå att försöka bryta samtalet för att kunna komma vidare. Det kändes väl lite sådär att gå in alldeles ensam till någon man inte känner, man vet ju aldrig vad det är för en person. Träffade också på en arbetskamrat i hennes bostad, mycket man får reda på när man går runt sådär,  ;-)
Var faktiskt bara en som lite otrevligt och utan att säga något bara smällde igen dörren framför ansiktet på mig. Men, jag är van vid att möta olika sorters människor så det bekom mig inte speciellt mycket. Tror mest den personen som gjorde så kanske inte mår så väl, finns alltid en anledning. Kände mig åtminstone väldigt nöjd och glad när jag sen cyklade hemåt.

I fredags var det ju bara så himla underbart, första varma dagen på länge. Njöt av solen först en stund, sen sprang jag sex kilometer, lite galet i tjugosjugradig värme antagligen och jag var rejält varm och torr i halsen efteråt. Efter en snabb dusch cyklade jag och maken ner till stan, mötte en från partiet ViS Vårdpartiet i Skåne, som delade ut flygblad och broscher. Jobbar som läkare och kände igen mig, vi pratade en del, hade inte hjärta att tala om vilket parti jag just gått med i, fy på mig, så bara höll med och önskade lycka till. Därefter landade vi på en uteservering mitt emot stationen, varsin kall öl, mumsigt i värmen. En äldre kvinna anlände och frågade om stolen bredvid mig var ledig, jag nickade. Hon var ensam med tre hundar som satt i någon sorts "shoppingvagn" med nätfönster. Jättegulliga vovvar. Sen anlände en annan ensam kvinna, yngre än oss, som satte sig på stolen mitt emot "hundkvinnan", alltså bredvid maken. Plötsligt inledde de två "ensamma" kvinnorna ett samtal  (de kände inte varandra innan), som även vi efter en stund, deltog i, på mitt initiativ. Mycket trevlig "öl" på stan dag, kul ibland med lite oväntade händelser.

Lördagen gick åt till ogräsrensning på framsidan av huset, usch vad tråkigt det är att rensa mellan plattor, det blev inte heller helt bra, men mycket bättre än det varit. Hade sen just fått på mig kläder efter duschen då det ringde på dörren, gästerna stod utanför. Jag sneglade på klockan som var 15.00, såg antagligen lika paff ut som jag kände mig, försökte snabbt svälja och tvinga fram mitt mest vänligaste leende för att sen utbrista, - " Hej, välkomna, men kommer ni redan nu? " Säger jag ändå lite förvånat. Och de svarar då att vi bestämt mellan tre och halv fyra eftersom kvällen sen går så fort. Jaha, tänkte jag, där ser man, då har vi sagt en sak och menat en annan. Vi trodde vi sagt mellan fyra och halv fem. De var minst en timme för tidiga och maken hade just gått in i duschen. Jag hade inte ens plockat undan i köket. Men, snabbt fick jag hällt upp lite vin och annat till dem för att lotsa dem ut på baksidan till vår veranda, på med lite musik och sen  in i köket och snabbt kasta mig över sysslorna.

Gårdagen hade vi också´gäster, som anlände tre kvart försent, men vi var också sena eftersom vi missbedömt hur lång tid vi behövde till att handla, duscha m.m. samt att vi först var och badade vid ett bassängbad mitt på dagen. Men det blev en jättetrevlig afton med två familjer som är våra närmaste kompisar. En gitarr hade plockats med och allsången var ett faktum, mycket vin, mycket skrålande och skratt. En underbart härlig och rolig kväll. Mys <3

Idag har sonens tennisdagläger börjat, han var rejält varm vid hemkomsten. Dotterns sommarpraktik på Max hamburgerställe har också börjat. Tre veckor ska hon jobba där. Nyttigt och lärorikt för henne.

Regnat i hela Skåne utom Tvedöra tror jag ;-)  tur vi körde dit, (trots flugorna) !

Ha en fortsatt skön sommarkväll,

Kram Ann <3

Det som är menat händer - karma!

Likna livet vid ett träd med massor av grenar att klättra på. Du vet att du måste vidare uppåt men har svårt att välja rätt grenar. Vilket medför att ibland väljer man en för svag gren och man rasar ner ett snäpp. Att falla hela vägen ner när man är nästan uppe är såklart förödande för många. Men att aldrig någonsin ge upp är ett måtto vi måste ha med oss om vi vill kunna utvecklas. Det finns massor av "träd" runt omkring oss, alla har de olika grenar, mer eller mindre stabila. Att kunna välja rätt är ibland lättare om vi har en bra självkännedom. Alla människor har förmågan att kunna lära sig och utvecklas.
I livets skola blir vi aldrig full lärda eller för gamla att lära oss. Varje människa är sig själv närmast, det är också därför som livets skola måste börja hos oss själva. Vi måste lära oss att vara öppna och sanna mot oss själva, bejaka våra styrkor kontra svagheter. Att kunna förlika och älska oss själva. Jag duger som jag är!
Därefter har vi lättare att lära oss acceptera andra  människors personlighet, svaghet kontra styrka. Vi kan förstå varför de handlar som de gör även om vi inte tycker om det. Genom den förståelsen kan vi undvika hat och ilska som så förödande förblindar allt annat! Även trots en människa kanske handlat väldigt fel.
Vi är alla människor som lever i våra "träd". De som fallit ner behöver våra andras ödmjukhet, förståelse och stöttning mer än någon annan.

Jag har mycket svårt att tro på att någon människa föds helt igenom ond. Det är livets resa som formar var och en till hur den blir. Jag tror att varje människa har möjlighet att kunna bli fullkomliga om de hamnar i "rätt träd"!

Hur blir vi fullkomliga? Det blir vi antagligen aldrig riktigt eller? Men det är ju det som är livets mening. Att för var och en att utveckla under sin tid på jorden. I detta livet eller i nästa liv. Det livet du lever nu är redan förutbestämt, oavsett hur fel du väljer, så blir det ändå som de är tänkt i slutänden och blir det inte det så fullföljer du det i nästa liv. Våra själar föds om i nya liv för att vi ska lära oss något nytt eller fullfölja något som aldrig blev uppklarat i det förra livet.
Vi kan märka ibland att det tycks oss som att vi redan besökt en plats som vi vet att vi besöker för första gången. Vi känner igen oss. Likaså när vi träffar en person för första gången kan känna oss så "nära" som att vi redan har träffats och känner varandra. Vi klickar och känner att vi passar ihop. Den känslan är stor och fantastisk! Det är då förmodligen så att man träffats i ett tidigare liv, våra "själar" våra "cellminnen" känner igen varandra. Man är själsfränder!
Det finns en mening med det som inträffar och varför vi möter just den eller dessa människor, varför vi väljer de valen vi gör.
Karma!!

Idag skiner solen från klarblå himmel och det är helt somrigt underbart. Tänker nog sola lite grann för att sen ge mig ut på en löprunda vid Nöbbelövsmosse och vinka lite till kossorna ;-) Vi bor så härligt nära till landet. Saknar dock att inte ha hav eller sjö intill. Älskar havet!!

Njut av livet vänner och ha en riktigt underbar dag - Carpe Diem <3

Kram Ann <3

Andra semesterveckan

Godmiddag kära vänner,
Sitter här med lite magknip :-(  inte så kul, men det går förhoppningsvis över snart hoppas jag.
Var ute och joggade för ett par timmar sen och undrar om det var det som utlöste "knipet"!
Jag känner att det är viktigt för mig att bibehålla konditionen nu under sommaren. Är ju så nöjd och stolt över vad jag åstadkom i våras med viktras och träning. Lätt att bli "försoffad" nu under sommaren och semestern. Efter ett par lata veckor drog jag i alla fall igång med joggning i lördags och har nu hunnit med tre turer. Ganska nöjd!

Förra veckan tillbringade vi i en jättefin, mysig stuga vid Löttorp på Öland. Stugan hyrde vi genom Alfa Laval där maken jobbar. Det är lottningssystem som gäller, vi hade hellre åkt några veckor senare. Men vi hade trots allt trevligt även om det var ganska kallt vissa dagar. Solen värmde dock väldigt gott när den väl var framme, så blev lite sol lapande på stugans trädäck några dagar. Besök på Borgholms slott och Solliden gjordes, mycket trevligt. Långe Erik blev det också en av dagarna.
Mina föräldrar och ett par kompisar till oss campade på en närliggande camping, blev en hel del mysiga grillkvällar tillsammans. Kompisarna hade gitarr med sig vilket genast satte en helt annan stämning på kvällen, vi sjöng för full hals ( kanske skrålade vi... )  och hade det väldigt roligt med texter som vi glömt bort och som vi hittade på ny till under tiden som vi sjöng, eller så blev det bara typ " na, na, da, da och la la laaa"  :-D

Kom hem från Öland i lördags. Söndagen skjutsade vi dottern till en ny lägervecka i Tyringe. Hon var där veckan före Öland också. Nu när hon kommer hem till helgen så väntar tre veckors sommarjobb praktik för henne på Max hamburgerställe. Nyttigt och lärorikt för henne och kommer bara att göra henne gott. Kanske finns möjligheten för henne att bli timanställd där sen. Gäller att hålla sig framme och göra bra ifrån sig. Sonen ska gå på tennisdagläger nästa vecka, sen har han en daglägervecka till några veckor senare.

Synd att sommaren ännu inte vill infinna sig riktigt, inte kunnat åka och bada direkt. Vi är lite "kyllingar" som helst vill ha minst tjugofem grader varmt för att vi ska vilja bada utomhus. Havet badar jag i om det är manetfritt, hatar maneter och har alltid gjort. Slibbiga och äckliga, får rysningar bara jag ser dem. Ni kan ju tänka er hur kul det var när man var barn och var den ende som inte gick i och badade för att det var maneter i vattnet. Jag kunde bara inte, var livrädd för dem, blev helt hysterisk om någon skulle dra ner mig i vattnet. Idag blir jag såklart inte så livrädd, men ja, jag gillar definitivt inte dem ;-)

Vädret blev just nu väldigt grått och regnet hänger i luften, funderar därför lite på vilken typ av regnjacka jag ska satsa på när jag cyklar ner till stan. Ska gå runt och "knacka dörr" med partiet nämligen. Har därför varit inne på hemsidan och uppdaterat mig på lite nyttig information inför detta.
Kommer att bli trevligt och jag ser framemot förhoppningsvis några trevliga samtal där vi kanske kan påverka väljarna till fördel för oss!

Hoppas ni har en härlig dag var än ni befinner er, sköt om er och ha det riktigt gott,

Kram <3

Ann

Hur ser du på jämställdheten?

Ganska långt tillbaka i århundradena kan vi konstatera att det funnits mäktiga kvinnor ( även män ) som aktivt kämpat för jämställdheten.

En herre vid namn Markis de Condorcet ( 1743- 1794) som blev känd för sannolikhetsteorin och var en stor matematiker. Han hävdade att människan har förmågan av oändlig fullkomning. Om alla uppnådde detta skulle det bli ett slut på världens orättvisor. Han kämpade också för kvinnlig rösträtt och avskaffandet av slaveriet.

Simone de Beauvoir (1908-1986)  var en känd författarinna som bland annat blev känd för boken "Det andra könet", kämpade för människors lika rättigheter och ett känt citat är: Man föds inte till kvinna, man blir det"

Mary Wollstonecraft (1759-1797) en av de mest kända kvinnorna vad gäller jämställdhet och kvinnors rättigheter. Hon var också författarina och skrev bland annat ett känt verk ofta nämnt som den första feministiska filosofen: Till försvar för kvinnans rättigheter. Mary fick också en dotter "Mary Shelley" som skrev "Frankenstein".

Virginia Wolf (1882-1941) är ett annat namn inom feminismen, Nicole Kidman gjorde huvudrollen om denna kvinnliga karaktär för inte så många år sedan.

Vad tycker ni om jämställdheten i denna moderna tid? Har den utvecklats ytterligare? Känns det som att vi är på rätt väg framåt? Vad går bra och vad går mindre bra? Vad kan vi göra för att påverka?

Jag har min åsikt som lyder: Jämlikheten är långt ifrån färdigbehandlad, undrar i mitt stilla sinne om den någonsin blir det. Vi har mycket att jobba med här, såsom de orättvisa löneskillnaderna mellan kvinnor och män, orättvisa löneskillnader i kvinno respektive mansdominerande yrken. Skällsord där de kvinnliga attributen ofta nämns om man är dålig kontra manliga om du är duktig, även bara att nämna ordet "tjej" om man uppfattas som mesig eller svag. Det är absolut inte okej.
Sen tycker jag att rättssystemet som behandlar våldtäkter är skrämmande. Hur många fall har vi inte haft det senaste året där förövarna har friats och de stackars tjejerna får stå där med "skammen"! Hur kan man ha ett sånt rättssystem frågar jag mig? Hur kan vi jobba för att ändra på det?
Det finns massor och återigen massor att jobba med. Detta är bara några få punkter i ett hav.

Det är dags att agera nu vänner. Stå upp för mänskligheten, både du och jag har ett "val"!!!

Ha en fortsatt skön söndag <3

Ann

Semester = energipåfyllnad

Äntligen!!! Har nu hela semestern i rak följd, inga veckouppdelningar etc. Kan i lugn och ro vila, ladda, reflektera och bara ha det mysigt med mina nära och kära <3

Önskar alla fina följare / läsare en helt underbar sommarsemester!!

Paus från bloggandet och FB nu!! Ses igen efter semestern, fulltankade med energi såklart 😊

Kramar från Ann <3

Vägen går framåt!

Hej alla ;-)

Igår hade mina barn skolavslutning, regnet hängde i luften, därför hölls ceremonin i matsalen istället för i den fina amfiteatern. Duktiga ungdomar som spelade fiol, sjöng, spelade i band och även ett solo-gig på elgitarr. Till sist den obligatoriska jättekramen bland niorna till Gyllene Tiders gamla låt "Det är över nu". Då kom även mina tårar!! Grundskolan nu ett minne blott för dottern. Det tycker hon känns jätteskönt och ser väldigt mycket framemot hösten och gymnasietiden. Men det känns ju lite i mitt mamma-hjärta förstås, min lilla tös börjar blir vuxen!

Jag har roat mig med en liten återblick på alla gamla inlägg jag gjort här i bloggen, mest de som skrevs i fjol. Har faktiskt länkat ett av inläggen till F.B igen, skrev där om min ångest över min lathet och vikt. Hur jag tänkte att jag skulle köpa kort till gymmet etc. Delade inlägget just eftersom det hela faktiskt blev verklighet. Jag gjorde det :-D  Nu ska jag bara hålla kvar vid det. Inte kanske tre gånger i veckan, men väl två. Får bli löprundor nu under sommaren, tänker köpa nytt terminskort inför hösten. Fungerade så bra och kändes väldigt roligt.

Denna vår har tagit mycket på mina krafter, så är glad att jag haft träningen att luta mig tillbaka på under tiden. Ibland händer det mycket saker i ens liv! Nu känns det skönt att veta att jag endast ska jobba tre pass till innan semester. Får nästan fem veckor i sträck. UNDERBART!!!
Får mycket jobbpass efteråt, men ska nog fixa det, blir ju bara under några veckor, så det löser sig nog.

Känner mig väldigt glad över att jag gick med i ett parti och att jag har engagerat mig, nu har jag en chans att kunna påverka i olika frågor. Känns viktigt för mig att få kunna göra detta. Jag har en inre motor som driver mig, förstod inte tidigare vad det betydde, eller vad jag ville, blev bara frustrerad och kände mig olycklig. Men känner nu att jag hittat rätt. Jag kommer att få utveckla mig som människa och det känns enormt viktigt för mig och min livsglädje. Att tappa tron på sig själv eller livet är ett hårt slag, jag var i den svackan och vill inte dit igen. Jag är också någon eller hur? Känns viktigt att få bli sedd, jag är väl också lite viktig??


Nu måste jag faktiskt sluta här eftersom jag ska iväg till min kära arbetsplats och mina underbara kolleger. Önskar alla en härlig lördag och kanske även en inledande härlig semester. Hur som helst, ni får ha det helt helt underbart <3

Många kramar

Ann <3