Idag går över 200 000 barn och ungdomar i privata friskolor. En tredjedel av befolkningen är listad på privata vårdcentraler och mer än 60 000 personer jobbar i vård och skolbolag som ägs av riskkapitalföretag.
Även om välfärden fortfarande finansieras offentligt, drivs den i allt större utsträckning i privat regi med vinstsyfte.
Av välfärdskronan går 104 miljarder (2012) till privata företag och av den privata kronan går 17 öre till föreningar, stiftelser och 83 öre till aktiebolag.
Det finns pengar att tjäna på privata investeringar, välfärdsmarknaden är en politisk konstruktion där finansiering och produktion av vård är beroende av politiska beslut. Tillväxtmöjligheterna för ett privat vårdbolag påverkas väsentligt av opinionen och politikernas syn på hur vård ska bedrivas och finansieras.
De politiska besluten har hela tiden gynnat privatiseringens framfart om än den har gått i vågor de senaste decennierna. De som drivit på förändringen har hela tiden talat om att genomföra en
"valfrihetsrevolution". Redan i början av 1980 - talet började debatterna ta form om att införa privatiseringar. I början av 1990 - talet kunde vi börja skåda de första privata vårdskandalerna.
Välfärden har hamnat i händerna på privata vinstdrivande bolagskoncerner, som utmanat och experimenterat sig fram. Där man gett löften som att: fri konkurrens och privata alternativ skulle ge lägre kostnader, högre kvalité, bättre arbetsvillkor och större valfrihet.
Riskkapitalbolag äger idag 850 svenska företag med 200 000 anställda och över 300 miljarder i omsättning, nästan en tiondel av BNP!
De köper upp etablerade företag genom en kombination av fondkapital och stora banklån. Målet är att öka objektvärdet genom effektiviseringar och expansion för att sälja igen efter några år med rejäl vinst.
De använder sig av institutionella investerare som: pensionsfonder och försäkringsbolag för att inte riskera sina "egna" pengar.
På samma sätt som en villa fungerar som pant vid ett bolån, pantsätts det uppköpta företagets aktier och inkråm. Räntan betalas med företagets vinster och om något går snett, låter man bara banken lösa ut panten. Riskkapitalist bolagen köper företag med andra människors pengar genom att strukturera förvärven som bostadslån. Eftersom räntorna är avdragsgilla och deklareras som kostnader, krymptes skatterna avsevärt. Ett smart utnyttjande av luckor i skattelagsstiftningarna.
Eftersom det nu visat sig att allt detta privatiserande endast görs i rent vinstdrivande syfte, har väldigt mycket i välfärden fått stryka på foten. Till förmån för dessa finanshajar!
Inte har allt detta förbättrat vården, omsorgen eller skolan!
För att få in så mycket vinst som möjligt har de dessutom effektiviserat sina nyförvärv genom, minskad personal, eftersom personalkostnaderna är en av de största utgifterna. Så personalbantning och sämre anställningsvillkor för de som jobbar, de har fått ändra heltider till deltider, man håller sig med visstidsanställningar och timanställningar. Det sparas även in på material genom minskat användande av detta och andra material som kostar mindre.
Valfrihet har varit deras slogan och det har även slagit igenom hos det svenska folket, intet ont anande. Men nu har det visat sig att ingenting har blivit till det bättre, vi måste få politiker till makten som förstår och kan införa en ny lagstadga som förbjuder denna form av vinster och upphandlingar som sker här och nu framför våra ögon. Något behöver göras nu!
Mina uppgifter här kommer ifrån en bok som heter "Den stora omvandlingen", en bok som jag varmt kan rekommendera och som alla borde läsa för att öppna upp ögonen på var och en.
Ann-Louise Levau
Även om välfärden fortfarande finansieras offentligt, drivs den i allt större utsträckning i privat regi med vinstsyfte.
Av välfärdskronan går 104 miljarder (2012) till privata företag och av den privata kronan går 17 öre till föreningar, stiftelser och 83 öre till aktiebolag.
Det finns pengar att tjäna på privata investeringar, välfärdsmarknaden är en politisk konstruktion där finansiering och produktion av vård är beroende av politiska beslut. Tillväxtmöjligheterna för ett privat vårdbolag påverkas väsentligt av opinionen och politikernas syn på hur vård ska bedrivas och finansieras.
De politiska besluten har hela tiden gynnat privatiseringens framfart om än den har gått i vågor de senaste decennierna. De som drivit på förändringen har hela tiden talat om att genomföra en
"valfrihetsrevolution". Redan i början av 1980 - talet började debatterna ta form om att införa privatiseringar. I början av 1990 - talet kunde vi börja skåda de första privata vårdskandalerna.
Välfärden har hamnat i händerna på privata vinstdrivande bolagskoncerner, som utmanat och experimenterat sig fram. Där man gett löften som att: fri konkurrens och privata alternativ skulle ge lägre kostnader, högre kvalité, bättre arbetsvillkor och större valfrihet.
Riskkapitalbolag äger idag 850 svenska företag med 200 000 anställda och över 300 miljarder i omsättning, nästan en tiondel av BNP!
De köper upp etablerade företag genom en kombination av fondkapital och stora banklån. Målet är att öka objektvärdet genom effektiviseringar och expansion för att sälja igen efter några år med rejäl vinst.
De använder sig av institutionella investerare som: pensionsfonder och försäkringsbolag för att inte riskera sina "egna" pengar.
På samma sätt som en villa fungerar som pant vid ett bolån, pantsätts det uppköpta företagets aktier och inkråm. Räntan betalas med företagets vinster och om något går snett, låter man bara banken lösa ut panten. Riskkapitalist bolagen köper företag med andra människors pengar genom att strukturera förvärven som bostadslån. Eftersom räntorna är avdragsgilla och deklareras som kostnader, krymptes skatterna avsevärt. Ett smart utnyttjande av luckor i skattelagsstiftningarna.
Eftersom det nu visat sig att allt detta privatiserande endast görs i rent vinstdrivande syfte, har väldigt mycket i välfärden fått stryka på foten. Till förmån för dessa finanshajar!
Inte har allt detta förbättrat vården, omsorgen eller skolan!
För att få in så mycket vinst som möjligt har de dessutom effektiviserat sina nyförvärv genom, minskad personal, eftersom personalkostnaderna är en av de största utgifterna. Så personalbantning och sämre anställningsvillkor för de som jobbar, de har fått ändra heltider till deltider, man håller sig med visstidsanställningar och timanställningar. Det sparas även in på material genom minskat användande av detta och andra material som kostar mindre.
Valfrihet har varit deras slogan och det har även slagit igenom hos det svenska folket, intet ont anande. Men nu har det visat sig att ingenting har blivit till det bättre, vi måste få politiker till makten som förstår och kan införa en ny lagstadga som förbjuder denna form av vinster och upphandlingar som sker här och nu framför våra ögon. Något behöver göras nu!
Mina uppgifter här kommer ifrån en bok som heter "Den stora omvandlingen", en bok som jag varmt kan rekommendera och som alla borde läsa för att öppna upp ögonen på var och en.
Ann-Louise Levau
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar