Snorfisen

Hej och godmorgon

Det är ju i och för sig inte morgon längre i den bemärkelsen, vaknade strax före nio i morse och hade massor med kill i halsen samt nästäppa. Förkylningen har gjort sitt inträde!

Bara att gilla läget med andra ord, fast jag är ganska glad över att det nu verkar ha brutit ut i alla fall, har gått som i ett vacum av trötthet sen vi kom hem från Cypern. Hoppas nu att kroppen kan vakna till liv snart igen. Inte blivit mycket av med kosthållningen eller motionen den här tiden, tänker ta nya tag så fort piggelin infinner sig.

Idag ska jag ju jobba ett kvällspass för att direkt efter möta upp en kär arbetskamrat, som jag ska gå och ta ett par glas med på puben. Vi har inte setts sen i början av sommaren och det ska bli riktigt roligt att träffas, snacka och skåla ihop. Som jag nämnt tidigare är det Bishop Arms vi ska till och om det är någon mer arbetskamrat som känner för att hänga på så bara kom. "Ju fler vi är tillsammans ju gladare vi bli"......!!

Sista dagen för Malmöfestivalen idag, verkar som att min kära dotter ska dit med några klasskompisar efter sin träning. Får se hur det blir med det.

Det är som sagt fredag och solen skiner på oss, passa på att njuta riktigt gott nu, tillbringa tiden utomhus så mycket du kan, grilla, ta en kopp java på ett café eller bara promenera ut och låt stegen bestämma vart.

Ha nu en riktigt härlig dag och var rädda om er :-)

Kram /// Ann

Gammal bild men den får representera after work ölen denna fredag!

En liten "fingervisning"

Godmorgon,

Nu är semesterns ände gjord och vardagen har återigen gjort sitt inträde i våra liv. Åtminstone mitt och min familjs.

Barnen är tillbaka i skolan med kluvna känslor. Den ena med en fysisk skada åsamkad dagen före skolstart, den andra lite hjärtnupen  efter en kortare internet romans. Ja, verkligheten har många ansikten och kan te sig olika för var och en som möter dem.

Sonen som är kreativt lagd och gillar att kopiera sådant han sett på olika Youtubeklipp, skar sig i fingret i söndags. Jag var på väg till mina föräldrar och hade nästan hunnit fram till motorvägen när mobilen ringde, jag beslöt mig för att svara då trafiken tillät det. Det var maken, - du får nog komma hem, Erik har skurit sig i fingret, jag vet inte om vi behöver åka upp med det - !

Bara att vända och åka hem igen. Sonen låg på sin säng med pappa bredvid sig, alldeles blek i ansiktet. Vi gick ut i badrummet där jag lyfte av plåstret och kunde konstatera ett rejält jack rakt över främre leden på höger långfinger, det blödde ymnigt. Lade på nytt plåster för att därefter åka upp till sjukhuset. Barnakuten tog inte emot dylikt så vi fick gå till ortoped akuten på vuxen avdelning. Där kom en sköterska genast fram och sa: - men oj vad blek han ser ut stackar´n, följ med här ska jag hämta någon och visa in er på ett rum -.

På ett undersökningsrum fick vi sitta ner. Sonen blev genast betittad av en sköterska som lindade av fingret och inspekterade, hon förstod emellertid snabbt att detta skulle en doktor också titta på. Efter en och en halv timme kom doktorn, han ringde omedelbart till handkirurgen i Malmö dit vi fick en tid klockan nio nästa morgon. Senan i fingret hade blivit avskuren och behövde åtgärdas. Erik blev fastande från klockan två på natten.

Nästa morgon åkte vi hemifrån halv åtta på morgonen, hämtade upp min snälla svärmor som turligt nog ville följa med oss, mig och Erik. Inne i väntrummet blev vi inkallade tjugo minuter tidigare, härligt. Den doktorn sa ganska omgående att det måste till en liten operation och att Erik kom att bli sövd under tiden. Därför blev Erik inskriven och inlagd på en avdelning. Där fick han duscha i Hibiscrub, fick patientskjorta, kalsonger och snygga gröna knästrumpor. Wow vilken kille han blev ;)  Sen fick vi tyvärr vänta ganska länge, under tiden kom narkosläkaren och informerade, insticksställena emlades, först provade en av sköterskorna sätta droppnålen, men misslyckades, efter en stund kom en narkossyster och satte den, det gick bättre. Erik var duktig även om han tyckte det var obehagligt.
Halv två rullade Erik in på operation, glad i hågen efter en lyckad premedicinering som hade mer än önskvärd effekt, en god sådan med andra ord. Sonen somnade nästan helt dyngrak efter bara några milliter sömnmedel från sprutan och jag blev visad ut från operation.

Efter en och en halv timme var Erik ute på uppvaket och jag kunde komma dit. Han sov så gott min lille prins. Vaknade relativt snabbt ändå men något yrvaken och lite förvånad. Han mådde så bra att han fick komma ner till avdelningen relativt fort. Där nere fick han smörgås och äppeldricka, han var så hungrig. Doktorn som opererat kom och pratade, senan var ju skadad men ihopsydd, ömtålig och skulle ta sex veckor att läka med skena på fingret. Jacket hade gått in till leden på ena sidan om fingret. Skulle ta det lugnt denna veckan under sårläkningsprocessen, återbesök på tisdag nästa vecka.

Sen kunde vi åka hem, efter en kort tur i bilen mådde sonen illa och macka samt äppeldricka kom i retur. På en bensinmack åtgärdade vi det mest akuta innan vi fortsatte färden hem. Väl hemma mådde sonen illa igen. Stackar´n. Blev tidig läggdags den kvällen.
Nästa dag gick han dock i skolan som vanligt och hade nästan inga smärtor i fingret. Skönt.
En liten skärskada men oj så stort allting annat blev runtomkring.

Tennisen får tyvärr vänta någon vecka, sen får Erik se hur hans grepp om racket är och hur kan då kan klara spela. Hoppas på det bästa för hans skull.
Dotterns träning har börjat, men hon har inte kunnat vara med på de två första utan för henne startar det idag. Mamma taxi skjutsar som vanligt, tur man är ledig. Dels har hon hela skridskokorgen som ska med och den går inte att ha på cykel, sen slutar hon inte förrän kvart i tre och träningen börjar halv fyra, så hinns dåligt med cykling som tar en halvtimme eller buss för den delen. Tur mamma finns!

Hon går i nian nu dottern och måste inse hur mycket hon behöver kämpa nu för gymnasiebetyg och sånt. Vi har redan piskan på, lite lätt än så länge. Men hon måste lära sig lite mer om förberedelser och noggrannhet i de olika ämnena, så det pratas mycket om just detta.

Imorgon har jag en drink-date med en arbetskamrat på kvällen efter jobb. Om fler från jobb vill hänga på så är ni välkomna till Bishop arms vid halv tio tiden, sent men det är då jag slutar. Kul om vi är några stycken.

Sist men inte minst vill jag som själv är vårdpersonal, lovorda alla de snälla människor som vi kom i kontakt med när vi var inne med min son, såväl i Lund som i Malmö, jätte goa fina var de allihop. När vi än behövs så gör vi fantastiska insatser och har mjuka fina bemötanden. När vårdkedjan fungerar optimalt är den outstanding.

Nu ska jag sluta skriva mer så att alla som orkat läsa hit ner äntligen kan gå och äta sin lunch eller ta sin elva kopp kaffe ;))

Kram på er alla och fånga dagen // Ann

Sonen i ett nötskal, bjuder på denna ;))

  

Efter sol kommer regn

Eller efter semester kommer måndag med jobb igen ;)
Veckan på Cypern blev kalas. Varmt och skönt, mycket bad och öl. Alla var jättenöjda, barn som vuxna.

I lördags hade vi kräftskiva tillsammans med släktingarna på min makes sida, det blev verkligen mycket trevligt. De äldsta kusinerna till barnen har verkligen vuxit upp, plötsligt befinner man sig djupt inne i något världsomfattande och diskuterar både det ena och det andra med nu vuxna människor som vi nyss tyckte var trotsiga tonåringar. Härligt!!

Igår var sonen utför en liten tragiskt olycka med sin fällkniv. Han skulle bara fixa till något på en trätvättklämma som han höll på att bygga om till någon skjutsak som han sett på ett Youtube klipp. Fällkniven slår plötsligt ihop tvärs över höger långfingers övre led. Det fick bli ett besök till akuten och där kunde man konstatera att den yttre senan blivit skadad. Så vi blev kallade imorse till handkirurgen i Malmö. Som tur var hade sonen fastat sedan två inatt, det blev en operation i narkos. Nu har doktorn berättat att jacket i fingret var ända in till leden på ena sidan och att senan är så skör och tunn att det kommer ta sex veckor för den att läka innan Erik kan börja böja på fingret normalt igen. Gaaahh och suck!!!
Men det ska bli bra igen och det är ju det som är huvudsaken egentligen. Men tycker så himla synd om honom, blir ju lite komplicerat att spela tennis även om han får utföra det när fingret är fixerat vid plattan som ska hålla fingret i rakt läge.

Blev därför ingen jobbstart för mig idag utan fick ta en semesterdag extra så att jag kunde följa med sonen till sjukhuset. Imorgon jobbar jag ett kvällspass. Känns rätt okej ändå. Ska ta ledigt sen i höstlovsveckan då vi åker till stugan i Torekov. Ska bli mysigt.

Tänkt på att vara rädda om er och inte ta några onödiga risker som kan få onödiga konsekvenser.

Carpe diem allihop

Kram // Ann

Får nog bli ett par såna här inom kort!!