En liten "fingervisning"

Godmorgon,

Nu är semesterns ände gjord och vardagen har återigen gjort sitt inträde i våra liv. Åtminstone mitt och min familjs.

Barnen är tillbaka i skolan med kluvna känslor. Den ena med en fysisk skada åsamkad dagen före skolstart, den andra lite hjärtnupen  efter en kortare internet romans. Ja, verkligheten har många ansikten och kan te sig olika för var och en som möter dem.

Sonen som är kreativt lagd och gillar att kopiera sådant han sett på olika Youtubeklipp, skar sig i fingret i söndags. Jag var på väg till mina föräldrar och hade nästan hunnit fram till motorvägen när mobilen ringde, jag beslöt mig för att svara då trafiken tillät det. Det var maken, - du får nog komma hem, Erik har skurit sig i fingret, jag vet inte om vi behöver åka upp med det - !

Bara att vända och åka hem igen. Sonen låg på sin säng med pappa bredvid sig, alldeles blek i ansiktet. Vi gick ut i badrummet där jag lyfte av plåstret och kunde konstatera ett rejält jack rakt över främre leden på höger långfinger, det blödde ymnigt. Lade på nytt plåster för att därefter åka upp till sjukhuset. Barnakuten tog inte emot dylikt så vi fick gå till ortoped akuten på vuxen avdelning. Där kom en sköterska genast fram och sa: - men oj vad blek han ser ut stackar´n, följ med här ska jag hämta någon och visa in er på ett rum -.

På ett undersökningsrum fick vi sitta ner. Sonen blev genast betittad av en sköterska som lindade av fingret och inspekterade, hon förstod emellertid snabbt att detta skulle en doktor också titta på. Efter en och en halv timme kom doktorn, han ringde omedelbart till handkirurgen i Malmö dit vi fick en tid klockan nio nästa morgon. Senan i fingret hade blivit avskuren och behövde åtgärdas. Erik blev fastande från klockan två på natten.

Nästa morgon åkte vi hemifrån halv åtta på morgonen, hämtade upp min snälla svärmor som turligt nog ville följa med oss, mig och Erik. Inne i väntrummet blev vi inkallade tjugo minuter tidigare, härligt. Den doktorn sa ganska omgående att det måste till en liten operation och att Erik kom att bli sövd under tiden. Därför blev Erik inskriven och inlagd på en avdelning. Där fick han duscha i Hibiscrub, fick patientskjorta, kalsonger och snygga gröna knästrumpor. Wow vilken kille han blev ;)  Sen fick vi tyvärr vänta ganska länge, under tiden kom narkosläkaren och informerade, insticksställena emlades, först provade en av sköterskorna sätta droppnålen, men misslyckades, efter en stund kom en narkossyster och satte den, det gick bättre. Erik var duktig även om han tyckte det var obehagligt.
Halv två rullade Erik in på operation, glad i hågen efter en lyckad premedicinering som hade mer än önskvärd effekt, en god sådan med andra ord. Sonen somnade nästan helt dyngrak efter bara några milliter sömnmedel från sprutan och jag blev visad ut från operation.

Efter en och en halv timme var Erik ute på uppvaket och jag kunde komma dit. Han sov så gott min lille prins. Vaknade relativt snabbt ändå men något yrvaken och lite förvånad. Han mådde så bra att han fick komma ner till avdelningen relativt fort. Där nere fick han smörgås och äppeldricka, han var så hungrig. Doktorn som opererat kom och pratade, senan var ju skadad men ihopsydd, ömtålig och skulle ta sex veckor att läka med skena på fingret. Jacket hade gått in till leden på ena sidan om fingret. Skulle ta det lugnt denna veckan under sårläkningsprocessen, återbesök på tisdag nästa vecka.

Sen kunde vi åka hem, efter en kort tur i bilen mådde sonen illa och macka samt äppeldricka kom i retur. På en bensinmack åtgärdade vi det mest akuta innan vi fortsatte färden hem. Väl hemma mådde sonen illa igen. Stackar´n. Blev tidig läggdags den kvällen.
Nästa dag gick han dock i skolan som vanligt och hade nästan inga smärtor i fingret. Skönt.
En liten skärskada men oj så stort allting annat blev runtomkring.

Tennisen får tyvärr vänta någon vecka, sen får Erik se hur hans grepp om racket är och hur kan då kan klara spela. Hoppas på det bästa för hans skull.
Dotterns träning har börjat, men hon har inte kunnat vara med på de två första utan för henne startar det idag. Mamma taxi skjutsar som vanligt, tur man är ledig. Dels har hon hela skridskokorgen som ska med och den går inte att ha på cykel, sen slutar hon inte förrän kvart i tre och träningen börjar halv fyra, så hinns dåligt med cykling som tar en halvtimme eller buss för den delen. Tur mamma finns!

Hon går i nian nu dottern och måste inse hur mycket hon behöver kämpa nu för gymnasiebetyg och sånt. Vi har redan piskan på, lite lätt än så länge. Men hon måste lära sig lite mer om förberedelser och noggrannhet i de olika ämnena, så det pratas mycket om just detta.

Imorgon har jag en drink-date med en arbetskamrat på kvällen efter jobb. Om fler från jobb vill hänga på så är ni välkomna till Bishop arms vid halv tio tiden, sent men det är då jag slutar. Kul om vi är några stycken.

Sist men inte minst vill jag som själv är vårdpersonal, lovorda alla de snälla människor som vi kom i kontakt med när vi var inne med min son, såväl i Lund som i Malmö, jätte goa fina var de allihop. När vi än behövs så gör vi fantastiska insatser och har mjuka fina bemötanden. När vårdkedjan fungerar optimalt är den outstanding.

Nu ska jag sluta skriva mer så att alla som orkat läsa hit ner äntligen kan gå och äta sin lunch eller ta sin elva kopp kaffe ;))

Kram på er alla och fånga dagen // Ann

Sonen i ett nötskal, bjuder på denna ;))