Nöjd och glad!

Ja, det kan man gott få känna sig efter ett antal timmars städning. Nu har jag pustat ut en liten stund och ska alldeles snart sätta igång med lördags menyn, de recepten kan ni läsa i föregående inlägg.
Maken var på bolaget och köpte underbara rödvinet Amarone del valpolicella, tror jag det heter.
Väldigt gott i alla fall och perfekt till vår gourmemiddag.

Slipper dessutom fara iväg och hämta dottern ikväll eftersom hon ville sova över. Så det blir ingen morgonträning för henne imorgon, men kan inte klandra henne heller för att vilja ha en sovmorgon eller att kunna sova över med kompisar. Morgonträning båda helgdagarna dödar ju allt nöje.

Ha en skön kväll

Kram // Ann

Lagom är bäst

Och det är ju så sant, ett fenomenalt ord som vi faktiskt bara har i svenska språket så vitt jag vet.
Är man som lyckligast då som människa om man får vara så där "lagom" i allting?

Idag har jag varit uppe med tuppen, det vill säga klockan sju. Dottern blev som vanligt skjutsad till sin träning som börjar redan åtta. Tyvärr har de som bestämmer träningstiderna lagt dotterns grupp på klockan åtta både lördag och söndag, så det blir ingen sovmorgon alls för tjejerna om de ska kunna gå och träna. Tycka vad man vill om detta, men hoppas det blir ändrat till efter jul!

Sonen hade tennis igår och fick låna rack för tredje gången, hans eget är inlämnat för att strängas om. Han var dock nöjd med träningen och på kvällen var han på skoldisko med kompisar.

Vi pratade om skoldiskot igår vid frukostbordet. Sonen sa något om "tryckare" och vi konstaterade att fortfarande är det samma stapplande från sida till sida. Så var det även på min tid.  Men på min pappas tid var det obligatoriskt att lära sig dansa, de fick lära sig lite danssteg och skulle sen dansa med partner. Jag vet inte om det var skolan som hade det i sin regi på den tiden, det kanske bara var så att det "hörde" till att kunna dansa, ungefär som att man idag ska lära sig simma.

I alla fall tänkte jag genast att, gud så bra om de hade infört något sådant i skolan, ex på idrottslektionen, under en termin ska eleverna lära sig tre olika danssteg och kunna dansa dem med partner. Så utvecklande och lärorikt för våra barn och ungdomar. Jag tror att det hade varit jättebra för dem, de hade fått lära sig ett nytt sätt att samarbeta, lära sig att "ta" i varandra och kanske också få en ökad förståelse för varann. Empati utvecklande tror jag också att det hade varit
När min dotter gick i F-3 klass, fick de lära sig massage och beröring, de hade det någon gång i veckan, det tyckte min flicka om, hon praktiserade det gärna på oss här hemma och vi var inte speciellt nödbedda heller. Det var en mysig tid. När barnen sen började i fjärde klass, försvann allt sånt tyvärr. Jag frågade sonen om han hade haft något sånt när han var yngre, men det kunde han inte komma ihåg. Även om min dotter nu fick lära sig om beröring och dylikt när hon var yngre, tror jag att det är viktigt att underhålla det. Mycket synd att de inte har något liknande för eleverna nu. Därför tror jag på det här med dans. Hur trevligt hade inte det varit? Och utvecklande såväl fysiskt som psykiskt. Och den klassiska "tryckaren" hade fått lite konkurrens.

Klassiskt höstväder ute idag, grått, regnigt och kallt. Dags att inköpa ett ordentligt regnställ och ett par trevliga gummistövlar. Det är vad jag har kvar på min klädlista av inköp nu. Eftersom jag är en älskare av alla årstider finns det inga dåliga väder utan bara dåliga kläder. Hård blåst, storm eller skyfall gillar jag inte. Men annars kan jag känna det befriande att bara vara ett med vädret och naturen, med rätt kläder! Vi lever i livet, jorden lever, alla växter, alla djur och insekter, vädret och luften, andra människor. Vi måste lära oss att uppskatta vad livet kan ge oss, lika väl måste vi uppskatta oss själv och vad vi kan ge livet. Fundera och fokusera, en stilla promenad ger en många såna tillfällen. Har du alla dina sinnen i behåll, använd dem och gläd dig för vad de kan ge dig och uppskatta det du känner.

Men just nu ska jag inte njuta av utomhusmiljön utan dra en vals med dammsugaren och damma av möblemanget så man kan se de rätta färgerna som döljer sig under den vita dammiga ytan. Visserligen är det lördag, men tänk att få fira denna helgdag i en härligt skinande och ren bostad.
Så, bara att hugga in på städningen gott folk!

Middagstips!

Fläskfilégratäng med ris eller klyftpotatis

Fläskfilé eller fläskytterfilé ca1kg
Grön sparris i glasflaska 1brk
Vispgrädde 6dl
Rödvin eller matlagningsvin 3dl
Bacon 2pkt
Salt
Peppar
Gratängost

Putsa och skär fläskfilén i lika stora bitar, bryn bitarna i stekjärn och ta därefter upp dem och lägg i en gratängform, salta och peppra. Vispa ur stekjärnet med grädde och vin och häll sen över köttet. Klipp bacon i små bitar och lägg över filéerna, lägg på sparris i ett mönster och sist gratängosten över. 25-30 min i 200 grader.

Efterrätt!

Äppelpaj

6äpplen
2tsk kanel
2msk socker
2dl havregryn
1dl mjöl
1msk socker
 smör

Skala och skiva äpplena, lägg i en form, strö socker och kanel över. Blanda havregryn, mjöl, socker i en bunke och häll över äpplena. Hyvla sen tunna skivor smör eller smält i kastrull ca 200g, fördela jämnt så det täcker mjölblandningen. Grädda  ca. 20min i 225grader till det blivit en fin och knäckig yta.

Bon apetit !  Kram // Ann

Hiding in my dreamland

Rubriken är bara en metafor av många händelser i livet. Man kan likna det vid att stoppa huvudet i sanden och blunda för saker man inte vill uppleva eller ta in.

Vem gör så och varför?
Alla gör nog så någon gång under sitt liv i någon situation där man inte riktigt känner att man orkar.
Vi är ju trots allt inga robotar tack och lov. Vilket osökt för tråden vidare till en liten diskussion vi hade vid middagsbordet igårkväll. Kan robotar ta över jorden? Min make är helt övertygad om att så skulle en framtid längre fram i tiden kunna se ut med tanke på redan utvecklade robotars A.I. (artificiell intelligence). Men jag argumenterade emot detta å fullo, för jag är övertygad om att ingen robot, hur fin och bra den än utvecklas till, inte skulle kunna få alla våra känslor och sinnen fullt ut, kreativitet och fantasi. Hur i hela fridan skulle en robot kunna fantisera ihop något som ingen tidigare ens tänkt på? Eller uppfinningar som uppfunnits genom tiderna, hur ska en robot kunna fundera på detta? En robot kan inte heller bli lyhörd för en människas känslor, eller förutsäga en händelse som man intuitivt känner på sig ska hända.
Jag tror att människan är på väg att utrota sig själv om han tillåter att robotar skulle ta över vad vi nu gör i livet och på jorden!! Vi är väl tillräckligt med människor för att kunna täcka allas behov egentligen? Och robotuppfinnarna tycker det är kul att "leka gud" och de pengastinna politiker och andra intressenter ser alltihop som en möjlig besparing till att anställa en robot kanske i framtiden som inte behöver avlönas. Men hur långt ska vi då dra detta? Hur långt är det säkert att gå?
Ingen vet och ingen vill heller veta, framtiden får utvisa!!  Men ett är säkert, Japan är långt framme vad gäller att tillverka och utveckla dessa finesser. Jag själv tycker det är läskigt och obehagligt att göra robotar som ser ut som människor, usch säger jag!!

Kära vänner, nu måste jag gå och göra mig klar inför ett förhoppningsvis givande kvällspass, det ska bli trevligt och jag ser framemot att träffa alla mina goa kolleger, vi jobbar bra ihop och har en go stämning.

Kram alla // Ann

En dag på stan

En riktigt mysig ledig dag har det varit för mig. Fick en hyfsad sovmorgon och anlände strax efter tio till en Italiensk bufférestaurang, för att träffa mina kära kolleger över en fika.
Det blev en riktigt härlig frukost brunch, sandwich i form av bruchettas och med gravlax, senap och grönsaker, klyftpotatis till detta. Mätt och belåten med andra ord.
Vi satt nog där ganska länge och dryftade både det ena och det andra, det blev inte minst väldigt många goa skratt. Härlig stämning. Två av oss fortsatte sen på en liten shoppingrunda. Med så bra smakråd blev det inte svårt att välja det jag stod och funderade på. Det blev en svart skinnjacka eller Polyester som den är gjord av. Slitstarkt, billigt och snyggt. Till detta blev det en tubhalsduk i varmt aprikos, köpte en top med Ziggy Stardust motiv och en ärmlös topp i svart silkigt transparent med skjortsnibbskrage dekorerad med strass stenar. Jag blev jättenöjd!!

Båda barnen är iväg på sina träningar, den ene fick skjuts av tränarkompisen, den andra fick jag själv skjutsa och ska snart hämta. Men de är ju det käraste jag har och vad gör man inte för sina barn säg? Ibland både cyklas det och åks buss.

Såg en film för ett tag sen med Owen Wilson i huvudrollen som heter "Midnight in Paris"
en riktig "feel good film" som handlar om ett par som ska gifta sig, de är nu i Paris på en liten semester tillsammans med brudens föräldrar. De råkar träffa brudens ex med ny flickvän och bruden planerar lite väl många träffar tillsammans med detta par som brudgummen inte riktigt klarar av, utan en kväll avviker han och promenerar iväg på smågatorna i Paris, plötsligt stannar en gammaldagsbil på vägen bredvid honom och passagerarna som har champanjeglas i händerna kallar på honom och vill att han ska hänga med dom på en riktig fest. Brudgummen gör så och hamnar i 1920-talets Paris! Denna film är helt underbar och bara måste ses, en riktig må bra film utan en massa polisjakt, mord, skräck, splatterhumor eller för mycket grovhångel som amerikanarna verkar ha fattat tycke för. En väninna rekommenderade en annan film som heter "A good year", den ska jag gå in och läsa om, utspelar sig också i Frankrike. Det är dock engelsk / amerikanska filmer.

Vad ska man ha till middag nu då? Ej handlat än och inget förberett!
Får fundera lite på det.

Kram // Ann

Härliga måndag!

Hur många gånger har man hört någon säga så egentligen? Jag klandrar ingen heller för att inte säga så om måndagar, jag brukar inte heller jubla över denna veckodag. Vilket är rätt synd egentligen.
Har ni tänkt på vad måndagen egentligen innebär? Det är ju faktiskt den första dagen som inleder en helt ny vecka, den är ju som ett oskrivet blad som bara väntar på att fyllas av nya händelser, nya veckoplaner och kanske en helt ny sida från någon person där ute som har bestämt sig för att inleda ett nytt liv. Måndag, det är förändringarnas dag, händelsernas Mecka!
Ni har väl hört många som säger just " på måndag ska jag sluta röka" eller "på måndag börjar vi med träningen". Som några exempel bara.

Imorse när jag väcktes av alarmet var jag helt vansinnigt trött. Jag hade nästan kunnat gjort vad som helst för att fått sova några timmar till. Men det var bara att krångla sig ur bingen, rota rätt på kläderna i mörkret (undviker att tända för att inte störa maken) och masa sig till badrummet.
Väl på jobb går ju tiden sen ganska fort som tur är och vi har faktiskt ganska trevligt tillsammans vi som jobbar ihop. Efter jobb, skjutsade jag dottern till hennes träning och därefter körde jag med sonen till Nova för att shoppa kläder till honom. Vi hittade några snygga hoodtröjor, jeans, cool mössa med skärm, kalsonger och lite strumpor. En nöjd son idag!

Dottern hade tävling i lördags och här kommer några bilder i hennes nya klänning från den dagen!

Kram // Ann

Efter regn kommer sol

Så lyder ett ordspråk och det ligger en del i det!
Funderar lite över människor i allmänhet och deras förmågor, prestanda och inte minst deras kämpaglöd. Vad är det som driver en människa att kämpa? Varför tycks vissa kämpa mer än andra?
Man talar också om vinnare och förlorare! Men vilka är de egentligen?  De som alltid ligger på topp i allting är förststås vana vid medvinden och kanske istället dåligt rustade för motgångar, medan de som alltid fått kämpa fortsätter med det oavsett vilka motgångar de stöter på, eftersom de är vana vid det!
Jag tror att en kämpare har bättre uthållighet och därigenom har större möjligheter att nå framgång. Det tar som regel längre tid för en person som måste kämpa, men när en som alltid har haft medvind plötsligt ger upp på grund av för stor och för tuffa motgångar, då har kämparen plötsligt blivit den som kan visa vad han går för, han fortsätter och en dag är han vinnaren! Om inget annat så kanske den som kämpat i motvind länge, blir extra stolt och glad över sin prestanda?

Man ska aldrig ta något för givet eller anta att en utgång blir si eller så, jag tror att den som alltid har medvind har lättare att känna besvikelse vid motgång än den som alltid får kämpa i motvind gör. Besvikelse är ju också ett tecken på att man har haft förväntningar och det har vi väl alla till mans, problemet är bara när de blir lite väl stora, för då blir besvikelsen som störst om inte det blir som man tänkte eller ville.
Hur ska man göra då? Ska vi inte ha förväntningar för att slippa vår besvikelse. Vi vill ju gärna och hoppas så in i bombens, men tyvärr räckte det inte till och det blev platt fall. Jag säger detta av egen erfarenhet, tyvärr är jag en person som gärna sätter upp höga förväntningar och därför också väldigt ofta blir besviken. Det värsta är när man blir besviken på en annan persons bekostnad, det är ju jättefel. Var och en är sin egen lyckas smed. Nu tänker jag lite ur föräldrar / barn perspektiv, tyvärr har ju många av oss föräldrar kanske för stora krav på våra barn, vi vill ju så gärna se dem lyckas i allt vad de nu må företa sig.
Det känns också väldigt orättvist när ens ena barn har väldigt lätt för allting vad det än gäller, både i skolan och i sin hobby, när ens andra barn får kämpa jättehårt dels i skolan, men även inom sin hobby då den typen av hobby är en sådan som kräver en oerhörd kämpaglöd för att resultat ska uppnås. Men det går hyfsat. Men med tanke på vad jag inledde detta innehåll med, det barnet som har flyt, har visserligen kämpaglöd när det går på räls, men vid motgångar ger upp lite för lättvindligt och blir fruktansvärt arg och sur! Det problemet finns inte hos den andra, går det inte bra så är det bara att bita ihop och försöka igen, utan irritationen. Hade kanske inte skadat med lite gnista, för då jävlar anamma går det kanske lite bättre, det ena barnet kunde ju delat med sig haha!

Nog tjatat om detta, men såhär har mina tankar gått idag!!

Trevlig kväll, puss och kram // Ann

Några fina höstbilder från min lilla promenad häromdagen!