onsdag 26 februari 2014

Nej jag har inte glömt!

Har inte haft någon större lust att blogga på några dagar. Tycker inte att det jag vill förmedla ger läsarna något. Eller om jag uttrycker mig såhär, jag vill helst förmedla sådant som gör mina läsare positiva och nöjda. Jag vill att man ska känna sig inspirerad, få en positiv tanke, ta itu med något som man inte kommit sig för men efter att ha läst något jag skrivit helt plötsligt, " aha, det där ska jag också göra ".

Om jag känner mig ledsen någon dag eller låt säga ett par dagar, jag är riktigt nere, känner ingen inspiration till något jag vill göra. Sover bort mina lediga dagar och gör bara precis det jag måste för att hålla näsan ovanför ytan. Dels har jag verkligen inte något att skriva om när jag känner såhär och om jag mot förmodan skulle skriva ner några rader så inte är det något positivt jag förmedlar. Tvärtom.

Jag menar att vår värld är så pass full av negativ energi från exempelvis massmedia, som hellre än gärna smäller upp nyheter som handlar om elände och ju värre desto bättre. Det är ytterst sällan nyheterna vi får från just massmedia förmedlar något positivt som vi mår bra av att läsa. Allt vi läser och hör på radio, tv´n, bussen eller tåget, jobbet och skolan, handlar mycket om just negativa saker. Tyvärr!! All denna negativa information skapar negativa energier som binder sig fast i oss och påverkar oss i allt vi gör, säger och känner. Vi mår absolut inte bra av att ha det såhär. Jämvikt måste till. Man måste ha en balans i det negativa och positiva. Jag känner starkt att det är det negativa som väger tyngst idag. För många.

Varför har det blivit såhär då? Det kan vi ju grunna på. Men en sak vet jag bestämt, vi människor är flockdjur, vi härmar ledaren, vi vill tycka och se ut som honom / henne, vi vill också tycka som den stora massan, viktigt att inte sticka ut. Detta gäller de flesta. Vi är också otroligt lättpåverkade. Om det skrivs och sägs saker som sprids via massmedia, så påverkas vi av det. Oavsett om det är negativt eller positivt. Tyvärr tror jag också att det är lättare att påverka folk med negativ attityd än vad det är med den positiva. Den negativa smittar fortare av sig. Därför är det ju ännu viktigare att tänka på hur och vad man förmedlar till sin omgivning. Jag tror att vi har allt att vinna på att försöka vara lite positiva gentemot varann.

Nu har jag haft två lediga dagar, igår var jag på ett step advance pass på Gerdahallen, det gick bra fram till styrkedelen, då var jag helt slut och kände att jag inte riktigt fixade övningarna med viktstången fullt ut, blev inte många armhävningar heller, desto duktigare med sit-upsen. Kände hur svetten rann som i rännilar från pannan och tinningarna, kändes som saltvatten i munnen. Helt fixerad vid vikten och väger mig varenda dag. Visste att det skulle bli så när vi fått in en våg i hemmet igen. Kastade den gamla just av samma orsak. Samt att den var gammal och ful. Nu köpte ju maken en ny fin våg i somras ( suck ). Så den kan jag ju inte bara kasta ut ;))
Ett kilo upp och ett ner. Ja, ja, kläderna sitter ju lösare och jaaaa, jag tränar faktiskt tre gånger i veckan och är nu inne på den sjunde veckan sen starten. Har inte tränat såhär regelbundet sen i gymnasiet nån gång. Fantastiskt, klappar mig själv lite på axeln. Det går faktiskt om man bara försöker. När jag köpte mitt terminskort på Gerda, var min ambition att jag skulle gå på yoga övningarna, eftersom jag tyckte all annan form av träning var trist. Ville ju dock gå och simma också. Nåväl, efter det inhandlade terminskortet stötte jag ihop med en kollega som har gått länge på Gerda, som sa : " perfekt att du köpt kort nu, häng med på måndag klockan elva så kan jag visa dig omklädningsrummen etc ".

Den dagen, måndagen klockan elva, skulle min arbetskamrat gå på ett TRX pass och putsade in mig på ett medel step pass.: " Shit alltså, tänkte jag då, ska jag verkligen gå på step?? Vad är det för nåt och hoppas det inte är för jobbigt!! ". Det gick faktiskt bättre än jag trodde den gången, jag hängde med hyfsat och fick komplimanger av en annan kollega som dök upp till step passet. Sen dess har det bara rullat, går gärna på step men har också gått på några gympa pass. Känns härligt att ha kommit igång, tre gånger i veckan tränar jag, någon gång har det blivit en joggingrunda här hemma på fem kilometer. Funkar också bra.
Jag har inte varit nöjd med min kropp på ganska länge, av någon märklig anledning har jag inte tagit ordentligt tag i det heller, blivit lite jogging under sommarhalvåret, men inte med någon ordning och reda egentligen. Bara kände nu att, så nu får det vara slut på ursäkter, om jag vill förändra kroppen måste jag kämpa för det. Finns inga bra genvägar utom hårt slit. Tyvärr, gilla läget!
Nu får vi se om resultat följer, kanske inte sliter hårt nog, det får tiden utvisa. Vill få en snyggare rygg, slankare lår, fastare rumpa, snyggare överarmar, mindre byst. Ja, så ser min dröm ut. Men ja jag vet, är ju inte tjugofem år längre med spänstig och fast hud. Det är jag väl medveten om, men man kan väl få bli en snygg fyrtiosexåring kanske?

Att jobba med självrespekten anser jag vara viktigt, just nu är jag en bit på väg. Vem ska gilla mig om jag inte själv gör det? Tänk på det alla där ute, om man gillar sig själv, skapar det ett bra självförtroende och detta tillsammans gör att vi kan åstadkomma så mycket mer. Tro på er själv!

Ha en skön kväll <3



Inga kommentarer: