Hur ska vi göra för att må bra i livet, vara tillfreds med oss själva och rent allmänt?
Det här är ju i högsta grad individuellt skulle jag vilja säga. Det som lyckliggör den ene kanske missgynnar den andre. Vi har också olika tolerans nivå beroende på vad vi har med oss i ryggsäcken. Erfarenheter, upplevelser och bakgrund, styr hur vi uppfattar och känner av olika situationer.
Man måste som individ försöka att själv känna av det som passar en bäst. Vad för situation gör mig stressad? Vad mår jag dåligt av? Varför känner jag såhär nu? Hur kan jag undvika att må eller känna såhär?
Om man utsätter sig för samma situationer gång på gång där man känner ett starkt obehag, skulle jag nog vilja påstå att det är dags att göra något åt situationen. Gör upp med dig själv, är det värt att må såhär varje gång? Kan jag vänja mig? Blir det bättre senare? Om det inte blir bättre eller man inte kan vänja sig så får man nog vara beredd på att bryta helt för att kunna må bra. Stress frisätter en massa ämnen i kroppen som lagras. Jag tror inte att det är bra om det lagras alltför mycket, det kan få konsekvenser till utbrändhet. Att bränna ut sig kan bli farligt, mycket värre en vi trott förut. Det finns forskning som talar för att viss form av utbrändhet aldrig kan läka helt. Viss del av ett centrum i våra hjärnor kan bli obotligt skadade.
Ingenting kan vara värt så mycket att man ska stressa sönder sig fullständigt. Man vet att inneboende stress kan man råda viss bot på med motion och träning, då får du ut stressen ur kroppen och rensar upp där det lagrats.
Fundera på vad som får dig att må riktigt bra, vad för situation befinner du dig i då? Försök bena upp och skriv ner allt som just du finner nöje, glädje och välbefinnande i. Hitta ett mål i ditt liv som du vill sträva mot, vill du utveckla dig? Hur vill du utvecklas? Hitta ett område inom detta som kan intressera dig och som fyller en funktion i ditt liv och framåtsträvande. Vi har alla mål, ibland glöms de bort när man befinner sig i en annan fas i livet. Ofta är det livet som förälder som uppslukar en fullständigt. Man går så upp i sina barn och deras utveckling, hobbies, skolan, man går så upp i att utveckla sitt hem, bygga om, köpa nytt, resor med familjen. Man tenderar att glömma bort sig själv i denna perioden. Vanligast bland oss kvinnor att det blir så.
När barnen blivit äldre hamnar man oftast i en ny fas i livet, tankar på livet och om sig själv kommer ibland som ett slag, man blir fundersam, handlingsförlamad och oroad över sig själv. Man kanske tänker, "herregud, jag är ju inte bara en mamma, jag är ju jag och vill saker med mitt liv, men vad är det jag vill just nu egentligen?" I mitt fall blev det i de tankebanorna jag tänkte. Jag visste inte längre vad jag var intresserad av för eget bruk, om jag var intresserad? Jag hamnade faktiskt lite i en depression och tyckte inte att någonting lät intressant eller roligt, kände mig fullständigt apatisk under en lång period. Kunde inte ta till mig saker, inte människor heller, ville inte umgås eller ha nya vänner, allting kändes bara jobbigt och jag ville bara vara ifred, ensam!
Nu är jag i en helt annan fas, jag har kommit över kullen och ner på andra sidan, tror att motionen jag började med efter jul bidrog en hel del till detta. Livet känns spännande och härligt. Jag håller på att knyta nya kontakter, fått några nya vänner som jag ser framemot att lära känna bättre. Jag känner mig glad och förväntansfull. Jag har också hittat ett område jag vill utveckla mig inom.
Att råda någon annan till något som man kanske kan må bra av kan vara väldigt svårt. Men att röra på sig regelbundet är A och O, jätteviktigt anser jag. Man rensar ut gifter i kroppen, får igång blodcirkulationen ordentligt, matvanorna blir regelbundnare och man äter automatiskt lite sundare, blir inte lika sugen på onyttigt när man kommit igång med motion och träning. Sen att hitta något meningsfullt att syssla med är minst lika viktigt.
Sätt er ner och fundera eller ännu bättre, ut och gå en riktigt rask promenad i naturen, det får igång tankar och blodcirkulation!! Gå inte och må dåligt i onödan, gör något åt det i god tid.
Önskar er alla en riktigt skön söndag,
Carpe Diem <3
Det här är ju i högsta grad individuellt skulle jag vilja säga. Det som lyckliggör den ene kanske missgynnar den andre. Vi har också olika tolerans nivå beroende på vad vi har med oss i ryggsäcken. Erfarenheter, upplevelser och bakgrund, styr hur vi uppfattar och känner av olika situationer.
Man måste som individ försöka att själv känna av det som passar en bäst. Vad för situation gör mig stressad? Vad mår jag dåligt av? Varför känner jag såhär nu? Hur kan jag undvika att må eller känna såhär?
Om man utsätter sig för samma situationer gång på gång där man känner ett starkt obehag, skulle jag nog vilja påstå att det är dags att göra något åt situationen. Gör upp med dig själv, är det värt att må såhär varje gång? Kan jag vänja mig? Blir det bättre senare? Om det inte blir bättre eller man inte kan vänja sig så får man nog vara beredd på att bryta helt för att kunna må bra. Stress frisätter en massa ämnen i kroppen som lagras. Jag tror inte att det är bra om det lagras alltför mycket, det kan få konsekvenser till utbrändhet. Att bränna ut sig kan bli farligt, mycket värre en vi trott förut. Det finns forskning som talar för att viss form av utbrändhet aldrig kan läka helt. Viss del av ett centrum i våra hjärnor kan bli obotligt skadade.
Ingenting kan vara värt så mycket att man ska stressa sönder sig fullständigt. Man vet att inneboende stress kan man råda viss bot på med motion och träning, då får du ut stressen ur kroppen och rensar upp där det lagrats.
Fundera på vad som får dig att må riktigt bra, vad för situation befinner du dig i då? Försök bena upp och skriv ner allt som just du finner nöje, glädje och välbefinnande i. Hitta ett mål i ditt liv som du vill sträva mot, vill du utveckla dig? Hur vill du utvecklas? Hitta ett område inom detta som kan intressera dig och som fyller en funktion i ditt liv och framåtsträvande. Vi har alla mål, ibland glöms de bort när man befinner sig i en annan fas i livet. Ofta är det livet som förälder som uppslukar en fullständigt. Man går så upp i sina barn och deras utveckling, hobbies, skolan, man går så upp i att utveckla sitt hem, bygga om, köpa nytt, resor med familjen. Man tenderar att glömma bort sig själv i denna perioden. Vanligast bland oss kvinnor att det blir så.
När barnen blivit äldre hamnar man oftast i en ny fas i livet, tankar på livet och om sig själv kommer ibland som ett slag, man blir fundersam, handlingsförlamad och oroad över sig själv. Man kanske tänker, "herregud, jag är ju inte bara en mamma, jag är ju jag och vill saker med mitt liv, men vad är det jag vill just nu egentligen?" I mitt fall blev det i de tankebanorna jag tänkte. Jag visste inte längre vad jag var intresserad av för eget bruk, om jag var intresserad? Jag hamnade faktiskt lite i en depression och tyckte inte att någonting lät intressant eller roligt, kände mig fullständigt apatisk under en lång period. Kunde inte ta till mig saker, inte människor heller, ville inte umgås eller ha nya vänner, allting kändes bara jobbigt och jag ville bara vara ifred, ensam!
Nu är jag i en helt annan fas, jag har kommit över kullen och ner på andra sidan, tror att motionen jag började med efter jul bidrog en hel del till detta. Livet känns spännande och härligt. Jag håller på att knyta nya kontakter, fått några nya vänner som jag ser framemot att lära känna bättre. Jag känner mig glad och förväntansfull. Jag har också hittat ett område jag vill utveckla mig inom.
Att råda någon annan till något som man kanske kan må bra av kan vara väldigt svårt. Men att röra på sig regelbundet är A och O, jätteviktigt anser jag. Man rensar ut gifter i kroppen, får igång blodcirkulationen ordentligt, matvanorna blir regelbundnare och man äter automatiskt lite sundare, blir inte lika sugen på onyttigt när man kommit igång med motion och träning. Sen att hitta något meningsfullt att syssla med är minst lika viktigt.
Sätt er ner och fundera eller ännu bättre, ut och gå en riktigt rask promenad i naturen, det får igång tankar och blodcirkulation!! Gå inte och må dåligt i onödan, gör något åt det i god tid.
Önskar er alla en riktigt skön söndag,
Carpe Diem <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar