Hej alla, denna underbart soliga lördag endast två dagar före min födelsedag :-)
Jag är dock inte helt överens med mig själv om jag har lust att fylla år denna gången dock, det hade väl varit kanonbra om vi kunde bestämma det från år till år eller? Jag vill vara fyrtiofem år i typ några år till!!
Den här gången tänker jag skriva lite om behovet av kärlek oss människor emellan. Vi lever idag i en hård värld och ett samhälle som tar intryck av just detta. Detta hårdnande klimat är förödande för hela mänskligheten. Den sprider sig som en löpeld och påverkar allt och alla. Allt det negativa vi tvingats leva i och med idag har eskalerat något alldeles oerhört anser jag eftersom nu har olika grupper tagit ton och gjort motsättningar påtryckningar. Världsekonomin är en smärre katastrof och har så varit under en längre tid, detta påverkar alla länder såklart och inte minst vårt eget land. Vad är det som händer egentligen? Är det någon som har ordentlig insyn i detta elände? Jag känner själv att jag har en stor brist i detta och går mycket efter massmedias information samt hörsägen. Hur mycket ska man tro på massmedia? Vad kan man lita på och vem? Vända kappan efter vinden är det många som gör. Sopa rent i eget bo, det är just det som händer va? Man ser till sig själv först och främst när de hårda vindarna blåser. Och det är kanske inte de med magrast inkomst som gör just detta heller utan de som har möjlighet till det. Man stoppar lite mer i egen ficka, ingen som ser och hör? Samtidigt skallar ekon höga om brister i infrastrukturen, den krackelerar fullständigt inför våra ögon. Är det bara sittande regerings fel? Är det inte så att alla partierna i grund och botten är samma kålsupare när och om de kommer till regering? De fagra orden, talen och allt de lovar i sina valkampanjer, hur ofta har vi inte lyssnat på detta och tänkt, "nu så blir det en vändning, äntligen".
Men man ska inte heller måla F-n på väggen tycker jag, man måste ju ändå ge det en chans. Jag vill så gärna vara med och påverka, har verkligen funderat länge nu på om jag inte ska ta och gå med i något parti som passar in i min ideologi, eller så nära som möjligt åtminstone, då vet jag väl ungefär vilket det kommer att bli. Men det kan ju ändå inte bli helt lätt att göra sin röst hörd bland alla andras, känner mig så liten, plötsligt krympte jag ännu mer. Nej nu måste jag sträcka på mig och visa vem jag är, måste skaffa mig bra argument för det jag tror på. Om jag inte har det så är jag illa ute, fram med kalkyler och beräkningar. Hade varit lättare om jag haft lite mer insyn i ekonomin här i landet. För det är just den hörsägen som man grunnar på nu, vad stämmer och vad är falskt? Hur mycket skatt går till ditt eller datt? Måste få veta, viktigt för att kunna planera och beräkna.
Men tillbaka till kärleken, för att kunna bekämpa ondskan måste vi börja ge mer kärlek till våra medmänniskor. Försvinner allt dåligt då som genom ett trollslag? Nej naturligtvis går det inte så lätt, men jag tror att man utvecklar ett mer generöst sätt gentemot sina medmänniskor om vi börjar slösa lite med vår omtanke och kärlek till varandra. Vi måste börja någonstans, om någon kastar en sten på en annan och den andre kastar tillbaka på den som började, då blir det en dominoeffekt och stenkastningen är snart i fullgång som ett krig. Om personen som fick stenen kastad på sig istället kanske gått fram till den som gjorde det och kräver en ursäkt från denne eller att den ska gå hem med sig om den inte kan uppföra sig, och pratat i vänlig ton hela tiden såklart men på ett myndigt sätt, ja då kanske situationen hade blivit en helt annan. Jag menar inte att man bara ska vända den andra kinden till helt sonika utan att det finns andra sätt och metoder som kan fungera mycket bättre än att kasta sten tillbaka för det leder oftast bara till en upptrappning. Våra ungdomar växer upp i detta hårda samhälle, denna hårda värld, de formas av den och utvecklas till.................. ja? Till vadå?? Hur vill vi att våra unga ska utvecklas? Vad ska de få för intryck och hur ska de få dem? Det är vår skyldighet som vuxna att tillsammans skapa ett dugligt samhälle som vi alla kan leva, trivas och älska. Det är vår skyldighet att driva detta samhälle på ett rättvist, fungerande och kärleksfullt sätt.
Men så länge som det finns egoism, extrema åsikter, rasism, nazism, fientligt tänk människor emellan, åtstramningar mot åsiktsfriheten och mot vår demokrati så är det inte lätt, inte lätt alls. Men vi måste likväl ta vårt ansvar, alla vi vuxna, sluta gömma huvudet i sanden, vi är inte strutsar!!
Tror att många människor idag inte vågar stå upp längre för sina åsikter just på grund av åtstramningarna, så fort man tycker något som åsiktseliten inte tycker så ska det basuneras ut i massmedia eller i samhället på ett eller annat vis. - " Hallååå, han där tycker inte som vi.... han är annorlunda på ett dåligt sätt.... måste ju var dåligt eftersom det är ju det som vi tycker som räknas som bra åsikter....... häng honom, häng honom.." - Eller ja, detta var ju såklart en grov förvrängning men lite så är det ju tyvärr nu. Vi får inte tycka som vi vill längre för då är man antingen vänsterextrem eller högerextrem. Och tycker man inget är man en struts??
Tar tacksamt emot lite input på detta blogginlägg, jag är väldigt upprörd över samhället idag, skolan, ungdomarna och barnen som kommer på glid. Det får inte fortsätta såhär, något måste göras och hända så fort som möjligt.
Och nu, en kärleksfull kram från mig till alla som läst ända hit, ha en fin och mysig lördag, sköt om er och var rädda om er. Kram <3 <3 <3
Jag är dock inte helt överens med mig själv om jag har lust att fylla år denna gången dock, det hade väl varit kanonbra om vi kunde bestämma det från år till år eller? Jag vill vara fyrtiofem år i typ några år till!!
Den här gången tänker jag skriva lite om behovet av kärlek oss människor emellan. Vi lever idag i en hård värld och ett samhälle som tar intryck av just detta. Detta hårdnande klimat är förödande för hela mänskligheten. Den sprider sig som en löpeld och påverkar allt och alla. Allt det negativa vi tvingats leva i och med idag har eskalerat något alldeles oerhört anser jag eftersom nu har olika grupper tagit ton och gjort motsättningar påtryckningar. Världsekonomin är en smärre katastrof och har så varit under en längre tid, detta påverkar alla länder såklart och inte minst vårt eget land. Vad är det som händer egentligen? Är det någon som har ordentlig insyn i detta elände? Jag känner själv att jag har en stor brist i detta och går mycket efter massmedias information samt hörsägen. Hur mycket ska man tro på massmedia? Vad kan man lita på och vem? Vända kappan efter vinden är det många som gör. Sopa rent i eget bo, det är just det som händer va? Man ser till sig själv först och främst när de hårda vindarna blåser. Och det är kanske inte de med magrast inkomst som gör just detta heller utan de som har möjlighet till det. Man stoppar lite mer i egen ficka, ingen som ser och hör? Samtidigt skallar ekon höga om brister i infrastrukturen, den krackelerar fullständigt inför våra ögon. Är det bara sittande regerings fel? Är det inte så att alla partierna i grund och botten är samma kålsupare när och om de kommer till regering? De fagra orden, talen och allt de lovar i sina valkampanjer, hur ofta har vi inte lyssnat på detta och tänkt, "nu så blir det en vändning, äntligen".
Men man ska inte heller måla F-n på väggen tycker jag, man måste ju ändå ge det en chans. Jag vill så gärna vara med och påverka, har verkligen funderat länge nu på om jag inte ska ta och gå med i något parti som passar in i min ideologi, eller så nära som möjligt åtminstone, då vet jag väl ungefär vilket det kommer att bli. Men det kan ju ändå inte bli helt lätt att göra sin röst hörd bland alla andras, känner mig så liten, plötsligt krympte jag ännu mer. Nej nu måste jag sträcka på mig och visa vem jag är, måste skaffa mig bra argument för det jag tror på. Om jag inte har det så är jag illa ute, fram med kalkyler och beräkningar. Hade varit lättare om jag haft lite mer insyn i ekonomin här i landet. För det är just den hörsägen som man grunnar på nu, vad stämmer och vad är falskt? Hur mycket skatt går till ditt eller datt? Måste få veta, viktigt för att kunna planera och beräkna.
Men tillbaka till kärleken, för att kunna bekämpa ondskan måste vi börja ge mer kärlek till våra medmänniskor. Försvinner allt dåligt då som genom ett trollslag? Nej naturligtvis går det inte så lätt, men jag tror att man utvecklar ett mer generöst sätt gentemot sina medmänniskor om vi börjar slösa lite med vår omtanke och kärlek till varandra. Vi måste börja någonstans, om någon kastar en sten på en annan och den andre kastar tillbaka på den som började, då blir det en dominoeffekt och stenkastningen är snart i fullgång som ett krig. Om personen som fick stenen kastad på sig istället kanske gått fram till den som gjorde det och kräver en ursäkt från denne eller att den ska gå hem med sig om den inte kan uppföra sig, och pratat i vänlig ton hela tiden såklart men på ett myndigt sätt, ja då kanske situationen hade blivit en helt annan. Jag menar inte att man bara ska vända den andra kinden till helt sonika utan att det finns andra sätt och metoder som kan fungera mycket bättre än att kasta sten tillbaka för det leder oftast bara till en upptrappning. Våra ungdomar växer upp i detta hårda samhälle, denna hårda värld, de formas av den och utvecklas till.................. ja? Till vadå?? Hur vill vi att våra unga ska utvecklas? Vad ska de få för intryck och hur ska de få dem? Det är vår skyldighet som vuxna att tillsammans skapa ett dugligt samhälle som vi alla kan leva, trivas och älska. Det är vår skyldighet att driva detta samhälle på ett rättvist, fungerande och kärleksfullt sätt.
Men så länge som det finns egoism, extrema åsikter, rasism, nazism, fientligt tänk människor emellan, åtstramningar mot åsiktsfriheten och mot vår demokrati så är det inte lätt, inte lätt alls. Men vi måste likväl ta vårt ansvar, alla vi vuxna, sluta gömma huvudet i sanden, vi är inte strutsar!!
Tror att många människor idag inte vågar stå upp längre för sina åsikter just på grund av åtstramningarna, så fort man tycker något som åsiktseliten inte tycker så ska det basuneras ut i massmedia eller i samhället på ett eller annat vis. - " Hallååå, han där tycker inte som vi.... han är annorlunda på ett dåligt sätt.... måste ju var dåligt eftersom det är ju det som vi tycker som räknas som bra åsikter....... häng honom, häng honom.." - Eller ja, detta var ju såklart en grov förvrängning men lite så är det ju tyvärr nu. Vi får inte tycka som vi vill längre för då är man antingen vänsterextrem eller högerextrem. Och tycker man inget är man en struts??
Tar tacksamt emot lite input på detta blogginlägg, jag är väldigt upprörd över samhället idag, skolan, ungdomarna och barnen som kommer på glid. Det får inte fortsätta såhär, något måste göras och hända så fort som möjligt.
Och nu, en kärleksfull kram från mig till alla som läst ända hit, ha en fin och mysig lördag, sköt om er och var rädda om er. Kram <3 <3 <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar