måndag 4 november 2013

Nej vad hjälper det....

Att bli arg, upprörd, irriterad eller ledsen. Dessa känslorna är riktigt starka när de slår klorna i en. De dröjer sig också gärna kvar och efterlämnar en sur efterstank långt efteråt. En annan känsla, hopplöshet tillsammans med ilska då? Hopplöshet är något man känner inför något negativt man inte kan påverka. Vad ska vi göra med våra hopplösa känslor då? När man står inför en situation eller ett faktum som man absolut inte kan göra något åt utan bara känner att man är inne i en rullande våg eller lavin som man inte kan ta sig ur. Hur ska man göra då om man känner att man inte är nöjd och mår dåligt. Uppriktigt sagt så vet jag inte det, jag har nog ingen bra lösning, men funderar mycket i banor som att sätta på sig "skygglappar" ett tag, försöka gilla läget, inte penetrera problemet hela tiden eller älta det, prata om andra saker när problemet förs på tal. Försöka fokusera på sånt som man tycker är roligt, planera för något kul längre fram som man länge kanske velat göra. Boa om sin familj eller sina kompisar, försöka umgås mycket med folk du gillar och vara social.

Jag tänker så här; om vi står inför någon sorts förändring som inte verkar båda gott, men vi kan ändå ingenting göra åt situationen, säkert kan vissa människor göra något åt det, men det tycks vara de med mandat till det, men om du eller jag känner att vi inte kan göra ett smack förutom att sitta och gnälla, då gör vi ingen nytta, vi sprider dessutom vårt dåliga humör till andra. Alltihop ger bara en sur bismak i munnen och vi känner oss bittra, sura och gnälliga. Jag tror då på det som jag skrev här tidigare att det är jätteviktigt att släppa taget om problemet, blicka framåt vad gäller annat, som ska vara positivt. Det är svårt när man känner sig nere, ursvårt. Man kan faktiskt behöva hjälp då och det är absolut inget att skämmas över.
Det kan faktiskt vara så att någon behöver pusha dig, få med dig ut på någon social tillställning, träning som yoga eller simning. Raska promenader med favoritmusiken i öronen. Jag tänker väldigt bra när jag är ute i naturen och går i rask takt. Det är ett perfekt sätt att rensa tankarna på tycker jag.

Varför skriver jag om det här? Jo för det kan väl inte ha undgått någon om vad som händer i vårt kära land, på våra jobb, i skolorna, ute i världen etc. Men det hjälper ju inte att sitta och gnälla för vi kan inte göra så mycket åt situationen just nu. Men allting går ju upp och ner, just nu är vi nere i djupt i dalen, jag är helt övertygad att det kommer en tid igen när vi åter är uppe på toppen. Till dess, väl mött och se livet lite från den ljusa sidan. Livet är tufft, jobbigt, orättvist och alldeles underbart!

Lev i nuet, tänd ett ljus, fundera över vad du mår bäst av och vad som gör dig glad, sträva dit och gör upp mål om hur du ska komma dit. Tillåt dig drömma, vi mår bra av att dagdrömma, det håller igång vår kreativa sida.

Hoppas ni har en härlig kväll, nu halv åtta hos mig.........

Kram <3

Inga kommentarer: