Just nu håller solen på att spricka fram och det känns riktigt härligt. En långpromenad i vårt närområde känns lockande. Jag har just ätit frukost som min käre make dukat fram och snart ska jag gå för att göra mig iordning.
Igår hade jag ett arbetspass på förmiddagen. Det var inte speciellt betungande med tanke på att jag inte blev tilldelad någon patient utan kunde vara andra behjälplig när det behövdes. Trevligt som omväxling. Jag fick också pratat med kollegerna om besparingsbeslutet på kliniken, hur och vem som kan bli drabbad. Nya direktiv uppifrån hade kommit ut och jag känner mig lite lättare till sinnet just nu.
Efter arbetsdagens slut cyklade jag hem med ett nytt matrecept i handen, som jag glatt visade upp för maken vid hemkomsten. Vi skulle ju ha gäster på middag. Maken erbjöd sig att åka och handla eftersom jag beklagade mig med att jag var så trött. Snällt av honom, för jag dök genast ner tre kvart i bingen med en nersvald Ipren i magen. Efteråt kändes huvudet lättare och kroppen piggare. Härligt!
Gästerna anlände innan middagen ens var halvfärdig, så min kära väninna hög glatt en av slevarna och började röra i grytorna. Vi bjöd på en "allt i ett" gryta, med kyckling filé, potatis och vita bönor. Jag tyckte den blev god, men smaken är ju delad. Verkade inte som att maträtten blev så uppskattad av många. Men vad gör det, ibland måste man ju prova något nytt och jag tyckte denna maträtt lät spännande. Vi har i alla fall fått ganska mycket mat över och jag ska faktiskt dela upp portioner i burkar till mig själv. Perfekt mat till jobbet. Och det blir ju mycket till mig!
Dottern har haft två träningskompisar på besök över natten, det fungerade bra, de är snälla och lugna tjejer. Sonen blev lite avis och frågade våra gästers son om inte han kunde följa med dem hem och sova över där. Det fick han faktiskt. Så i eftermiddag är vi bjudna till dem på kaffe.
Vill bara avsluta med att rekommendera denna bok som jag nu läst ut. Camilla kan verkligen konsten att skapa rätt mystik och spänning kring olika karaktärer och miljöer. Så har ni inte något bättre för er, ta då en bokkavalkad och läs alla hennes böcker.
Igår hade jag ett arbetspass på förmiddagen. Det var inte speciellt betungande med tanke på att jag inte blev tilldelad någon patient utan kunde vara andra behjälplig när det behövdes. Trevligt som omväxling. Jag fick också pratat med kollegerna om besparingsbeslutet på kliniken, hur och vem som kan bli drabbad. Nya direktiv uppifrån hade kommit ut och jag känner mig lite lättare till sinnet just nu.
Efter arbetsdagens slut cyklade jag hem med ett nytt matrecept i handen, som jag glatt visade upp för maken vid hemkomsten. Vi skulle ju ha gäster på middag. Maken erbjöd sig att åka och handla eftersom jag beklagade mig med att jag var så trött. Snällt av honom, för jag dök genast ner tre kvart i bingen med en nersvald Ipren i magen. Efteråt kändes huvudet lättare och kroppen piggare. Härligt!
Gästerna anlände innan middagen ens var halvfärdig, så min kära väninna hög glatt en av slevarna och började röra i grytorna. Vi bjöd på en "allt i ett" gryta, med kyckling filé, potatis och vita bönor. Jag tyckte den blev god, men smaken är ju delad. Verkade inte som att maträtten blev så uppskattad av många. Men vad gör det, ibland måste man ju prova något nytt och jag tyckte denna maträtt lät spännande. Vi har i alla fall fått ganska mycket mat över och jag ska faktiskt dela upp portioner i burkar till mig själv. Perfekt mat till jobbet. Och det blir ju mycket till mig!
Dottern har haft två träningskompisar på besök över natten, det fungerade bra, de är snälla och lugna tjejer. Sonen blev lite avis och frågade våra gästers son om inte han kunde följa med dem hem och sova över där. Det fick han faktiskt. Så i eftermiddag är vi bjudna till dem på kaffe.
Vill bara avsluta med att rekommendera denna bok som jag nu läst ut. Camilla kan verkligen konsten att skapa rätt mystik och spänning kring olika karaktärer och miljöer. Så har ni inte något bättre för er, ta då en bokkavalkad och läs alla hennes böcker.
Ha en skön söndag
Kram // Ann
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar