Att känna sig avundsjuk på någon har väl nästan alla gjort någon gång i sitt liv. Det är också sunt med en gnutta avundsjuka. Men det får inte gå till överdrift. Avundsjukan har ställt till det för många människor, de som inte kan hantera den utan utvecklar den till en irritation och hat känsla har verkligen kommit ur kurs.
Allt för många människor tycks inte kunna hantera just den känslan. Jag menar, som en klok arbetskollega sa en gång, " det är väl roligt när människor lyckas med vad de företar sig, det är bara att glädjas med dem ". Just så sa hon. Och jag håller faktiskt med henne om det. För det är vad det handlar om, vi är alla människor, vi kanske har olika förutsättningar för att kunna lyckas lika mycket på alla plan, men jag är helt övertygad om att vill man verkligen lyckas med något, då jobbar man hela tiden mot det målet och många når slutligen också det eller nästan.
Sen finns det människor som inte har några egna mål med sina liv, de söker som vilsna hundar, men varje spår de sökt upp leder till hur andra lyckats och då föds avundsjukan. Men vissa människor som blir avundsjuka blir faktiskt stärkta av det och får en kick av det och börjar företa sig något som de också vill lyckas med. I de fallen kan ju avundsjukan vara av godo.
Men människor som inte kan släppa det, som bygger upp riktiga hatkänslor mot människor som de är avundsjuka på, de kommer inte att lyckas med sina egna liv, för det enda som intresserar dem är att förstöra för dem som lyckas och lyckats. Dessa människor är patetiska och riktiga förlorare. Ska man tycka synd om dem eller?
Så här är det, varje människa är en egen individ, det är bara du själv som kan ändra på hur du vill ha det, ibland får man hjälp av någon vänlig stjäl utifrån. Tänk nu på att jag pratar om vuxna människor och inte barn. Naturligtvis spelar det roll om du blivit född i en missbruksfamilj eller om du växt upp i ett väldigt fattigt hem eller världsdel. Men ändå, när du väl har blivit vuxen, då har ingen annan ansvar för dig längre utom du själv.
Du kan själv påverka hur du vill leva ditt liv genom att gå i vuxenskolan om du fick dåliga betyg, du kan alltid läsa in saker i efterhand, sålänge du är under en viss ålder har du rätt till att få studiehjälpmedel för att klara dig ekonomiskt. Sen finns det dem som är villiga att ta nästan vilka jobb som helst bara för att slippa få stora studieskulder, väldigt många jobbar extra undertiden de läser. De har det jättetufft men de kämpar för att de vill och har ett mål med sitt liv.
Har man ett kämpigt liv som barn är det faktiskt inte lätt att se ljust på tillvaron och jag känner verkligen med dessa människor som haft en tråkig och hemsk barndom. Men det finns hopp och hjälp för alla tror jag. För de som inte kraschat så hårt att de utvecklat någon kroniskt psykologisk sjukdom, de människorna har kanske inte längre samma förutsättningar.
Men alla vi andra som är friska och ibland bara har en liten fis på tvären. Vi har möjligheten att kunna påverka våra liv och faktiskt om vi jobbar för det få det så bra att vi inte behöver vara så avundsjuka på "grannen" längre så att vi istället kan glädjas över dennes framgångar!
Ha en härlig torsdag alla vänner
Kram / Ann
simma lugnt (håll näsan ovanför ytan)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar